bittergubben

ytterligare en av de kränkta vita männen

Osakliga betygsskillnader mellan könen

with 4 comments

Flickor får cirka 10% högre betyg än pojkar. Det kan till stor del förklaras med att flickor skriver högre på proven, men skillnaden är signifikant. Det är vanligare att flickor får höjt slutbetyg jämfört med resultatet på nationella provet i samma ämne.

Det är helt normalt att en del får ett annat slutbetyg än resultatet de skrev på nationella provet. Vem som helst kan ha en dålig dag, och alltså skriva ett dåligt provresultat. En elev som gör det vid ett nationellt prov skall ju ändå kunna få ett betyg som speglar vederbörandes förmåga. Att ha en dålig dag torde dock inte vara korrelerat med kön?

Andra hävdar att flickorna presterar bättre i klassrummet. I till exempel svenska och engelska, som har stor muntlig komponent, kan man tänka sig en sådan förklaring. Men effekten är större i matematik än i svenska, större i fysik än i engelska. För att förklaring skall hålla måste det ges betyg i klassrumsbeteende på matematik och fysiklektionerna, snarare än färdigheter i ämnet, som ju kan testas på prov. Antagligen är det i viss mån sant att sådana ”sociala” betyg ges, som en del av skolans flickanpassning. Det blir ju också märkligt med den här förklaringen att skillnaden har minskat, den var större under 80-talet än den är idag (se längre ner i inlägget). Skulle någon hävda att flickornas försprång i klassrumsbeteende har minskat kraftigt under den tidsperioden?

Jag tror snarare att det är fråga om en flit och fjäskbonus i betygen. Lärarna tycker om klassrumsinteraktionen med flickorna som är mer benägna att göra sina uppgifter och hålla med läraren i dennes undervisning utan att ifrågasätta. När lärare säger att de försöker lära eleverna kritiskt tänkande, så brukar ”kritiskt” tänkande vara att ha ungefär de åsikter som läraren har, fjäskare ”tänker” då på samma sätt som läraren. Men fjäsk skall inte vara betygsgrundande, och flit borde synas i provresultat, så det finns ingen orsak att ge bonus för det.

“Based in part on other research, the professors suspect that teachers might be mistaking girls’ compliance in the classroom for comprehension, a topic that the researchers are exploring in a forthcoming study.

”We thought that teachers might rate boys higher in math, but we found that even when boys are outscoring girls, the teachers think the girls are outscoring the boys,” Lubienski said. ”This might be because girls tend to be perceived as ‘good girls’ in the classroom, and then teachers assume that they understand the material because they complete their work and don’t cause trouble.””

Man kan misstänka att även nationella proven är utformade så att de gynnar flickor, t.ex. får pojkar relativt bättre resultat på internationella prov. Det är även så att nationella prov i ämnen där pojkar traditionellt presterar bättre har man jobbat med att justera så att de skall bli ”könsneutrala”, medan man inte gör motsvarande på prov där flickor traditionellt presterar bättre.

Lärarnas Nyheter skriver att Pojkar missgynnas i betygsättningen, och ger siffror på hur flickor oftare får höjda slutbetyg jämfört med nationella prov, och pojkar oftare får sänkta. Jag har inte sett siffror på hur stor effekten är i förhållande till meritvärde, men fann statistik hos skolverket och räknade enligt nedan.

Nuvarande storlek på betygsskillnad mellan könen som inte kan förklaras med provresultat

Procentandel som fått visst betyg på nationella prov. Merit= G%*10+VG%*15+MVG%*20, kvotvärde= pojkmerit/flickmerit. Källa för procentsiffrorna: Skolverket/Statistik & Analys/Statistik/Grundskolan/Provresultat/Vårterminen 2010 => Tabell 8C och 8D

Ämne      Flickor                  Pojkar                  kvotvärde
          G    VG   MVG    merit   G    VG   MVG    merit
Svenska   38,3 47,8 11,0 =>13.20   57,4 31,4  3,8 =>11.21 =>.849
Engelska  32,5 43,7 19,6 =>13.73   34,1 44,6 17,2 =>13.54 =>.986
Matematik 49,0 20,8 12,4 =>10.50   50,6 20,8 11,3 =>10.44 =>.994
Biologi   46,7 31,9 12,6 =>11.98   52,4 26,3  9,1 =>11.01 =>.919
Fysik     52,9 25,1  9,9 =>11.04   54,7 23,5 10,3 =>11.06 =>1.002
Kemi      47,1 30,2 13,9 =>12.02   54,5 25,3 10,5 =>11.35 =>.944

Procentandel som fått visst slutbetyg. Merit= G%*10+VG%*15+MVG%*20, kvotvärde= pojkmerit/flickmerit. Källa för procentsiffrorna: Skolverket/Statistik & Analys/Statistik/Grundskolan/Betyg/ Vårterminen 2010 => Tabell 7A

Ämne      Flickor                  Pojkar                  kvotvärde
          G    VG   MVG    merit   G    VG   MVG    merit
Svenska   29,6 45,0 23,1 =>14.33   55,3 32,1  7,8 =>11.91 =>.831
Engelska  32,6 38,8 23,0 =>13.68   37,9 37,3 18,0 =>12.99 =>.950
Matematik 49,8 27,5 15,2 =>12.15   53,5 25,1 13,2 =>11.75 =>.967
Biologi   36,2 36,4 20,7 =>13.22   49,6 28,5 11,7 =>11.58 =>.876
Fysik     42,5 33,2 15,1 =>12.25   47,8 28,6 12,5 =>11.57 =>.944
Kemi      42,9 32,7 15,5 =>12.30   51,1 26,4 10,7 =>11.21 =>.911

Avvikelse mellan kvoterna (alltså hur stor andel av det till ämnet relaterade meritvärdet som inte kan motiveras med provresultat):

Svenska: 1.8%
Engelska: 3.6%
Matematik: 2.7%
Biologi: 4.3%
Fysik: 5.8%
Kemi: 3.3%

Många vill förklara skillnaden med prestation i klassrummet, hur kommer det sig då att svenska, som borde ha en relativt stor muntlig komponent, har lägst avvikelse, och fysik, ett ämne som borde ha relativt liten muntlig komponent, har störst avvikelse av dessa 6 ämnen?

Jag gör en lineär regression på miniräknaren och får avvikelse=-.0953+.138*provkvot, vilket skulle ge en avvikelse i svenska på 2.2% och i fysik 4.3%, vilket antyder en korrelation mellan provkvot och avvikelsen. Det här är ju bara 6 datapunkter, och avvikelsen i svenska har ensam en stor betydelse för den synbara korrelationen, men ändå. Ju bättre pojkarna presterar i ett ämne, desto mer avviker betygskvoten från provkvoten. Måhända är man mest mån om att justera betygen där pojkarna har relativt bra resultat, så att flickorna skall ”vinna” samtliga ämnen?

Historiska betygsskillnader som inte kan motiveras med provresultat

Studera diagram 5.16 till 5.21 i rapporten SOU 2009:64, Delbetänkande av DEJA, Flickor och pojkar i skolan – hur jämställt är det?, som visar hur några olika årskullar har presterat på prov och vad de fått i betyg, i svenska, engelska och matematik. Siffrorna är inte utskrivna, jag har läst av enligt nedan, med visst godtycke. I de flesta fall ligger kvoten för pojkbetyg/flickbetyg 5-10% lägre än motsvarande kvot för provresultat, alltså flickorna har historiskt fått 5-10% mer i betyg än de presterat på proven, jämfört med pojkarna. Störst skillnad för siffrorna under 80-talet och tidigt 90-tal. För 1998 har skillnaden sjunkit till en nivå som liknar dagens. (Siffror för 2010 enligt beräkningar ovan).

testår: 61   66   83        88        93       98 (2010)
Svenska:
Betyg: .93  .87  .84       .85       .85      .84 (.831)
Prov:  .98  .93  .91       .93       .89      .87 (.849)
%diff    5    6    7         8         4        3 (1.8)
Engelska:
Betyg: .87  .87  .86/.91   .91/.93   .93/.93  .89 (.950)
Prov:  .91  .90 1.01/1.0  1.01/.98  1.02/1.01 .92 (.986)
%diff    4    3   15/9      10/5       9/8      3 (3.6)
Matematik:
Betyg: .98  .98  .90/.95   .94/1.0   .96/.97  .97 (.967)
Prov: 1.04 1.06  .98/1.05 1.01/1.09 1.05/1.05 1.0 (.994)
%diff    6    8    8/10      7/9       9/8      3 (2.7)

Gör åter en linjär regression, och får avvikelse=-.226+.297*provkvot, d.v.s. ju högre resultat pojkarna har på proven i förhållande till flickorna, desto större avvikelse. För att få samma slutbetyg skulle pojkarna enligt regressionen behöva skriva 110% av vad flickorna skriver på proven.

Man kan också konstatera att provkvoten i svenska har sjunkit från .93 1988 till .849 2010. Så skillnaderna i svenska har fördubblats under en tid när feminister har kämpat så hårt för ”jämställdhet”. De betraktar det  ju bara som ojämställt om det är flickorna som har lägre resultat i något ämne.

Annonser

Written by bittergubben

15 juni, 2011 den 20:02

Publicerat i Uncategorized

Tagged with

4 svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. […] tidigare skrivit inlägget Osakliga betygsskillnader mellan könen, där jag mer diskuterar fenomenet, här följer jag upp med en presentation av könsskillnader i […]

  2. […] har skolan reformerats för att passa flickornas behov så bra som möjligt och samtidigt har betygsättningen anpassats för att gynna flickorna. Detta har resulterat att kvinnorna numera dominerar inom de högre utbildningarna, nästan två […]

  3. […] Osakliga betygsskillnader mellan könen – Även när pojkarna i genomsnitt skriver bättre på de nationella proven, får flickorna högre slutbetyg. […]

  4. […] Osakliga betygsskillnader: I förhållande till provresultat får flickor 2-6% högre betyg, en osak… […]


Vill du svara på en indenterad kommentar, svara på första kommentaren i den sekvensen.

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: