Umeå Universitet: Filippa Norbergs C-uppsats om Pär Ström

Via ett utmärkt inlägg om Schymans retorik hittar jag till en uppsats som ”analyserar” Pär Ströms jämställdism. http://enstillaundran.wordpress.com/2013/04/14/schymans-dubbelmoral/

””Sann jämställdhet kan bara byggas på sanningens grund” – en diskursiv analys av begreppet jämställdism” (titeln börjar med ett citat), av Filippa Norberg, Genusvetenskap: Makt och Kön C, Höstterminen 2012, Umeå Universitet, centrum för genusstudier, http://www.ucgs.umu.se/digitalAssets/116/116121_c-uppsats-ht12-filippa-norberg.pdf

Texterna hon utgår från är böckerna ”Mansförtryck och kvinnovälde” http://www.dnv.se/indexmansfortryck.asp och ”Sex feministiska myter” http://genusnytt.wordpress.com/2011/05/17/min-bok-sex-feministiska-myter-slappt/

I korthet: Det är så mycket snömos i uppsatsen att den bör förses med lavinvarning. Hon tar det Ström skrivit, packeterar det i feministisk diskursanalys, gör lite nidbild av det, och säger att det är felaktigt och problematiskt för att det inte är feministiskt. Typ, ”Han tycker ju inte som jag …!”. Och hon gör detta utan att egentligen förhålla sig till hans argument i sakfrågan, utan politiserar att han säger det, och hur detta inte tjänar de politiska syften hon anser man skall tjäna.

”Jag har medvetet valt att inte ringa in begreppet feminism, av flera skäl. Eftersom att begreppet i sig är mångbottnat och syftar till många olika saker, har jag ansett att det känns överflödigt att endast förklara en feministisk diskurs eller feministisk ideologisk förgrening att kontrastera gentemot jämställdism. Jag ser en poäng i att inte lägga större vikt vid denna term, för att på så vis åskådliggöra det faktum att den jämställdistiska diskursen till synes förhåller sig till feminism som vore det ett enhetligt fenomen, och ett allmängiltigt begrepp. Jag menar att det är problematiskt att feminism i min empiri benämns som vore det en enda ideologi utan förgreningar, eller tillika: att det vore en enda rörelse. Hädanefter i uppsatsen kommer jag att benämna feminism inom citationstecken, för att förtydliga denna brist i den jämställdistiska argumentationen.”

Även om feminismen inte är en sammanhållen ideologi, är inte ordet feminism betydelselöst. Det finns någonting som förenar, något som är gemensamt för den mångfald som ryms inom feminismen, något som skiljer det som är feministiskt från det som är icke-feministiskt, eller rent av antifeministiskt: att analysen bryr sig mer om kvinnor än om män, att den är kvinnoistisk.

Och när man skriver att feminister tycker ditten, och feminismen står för datten, så pratar man ju bara om feministiska struuuktuuurer … Och Norberg tror väl på existensen av strukturer?

”Precis som poststrukturalism är queerteori kritisk mot hävdandet av objektiva sanningar. Det är problematiskt i sig att tala om objektiva sanningar, när sanning i sig alltid är färgat av en historiekontext, forskaren bakom sanningen, men även av syftet med forskningen.”

Verkligheten existerar. Den är som den är. Att det är besvärligt att utröna hur den är beskaffad, att man kan göra fel, vilseledas av sina fördomar, eller sakna relevant information, förtar inte att den underliggande verkligheten likväl finns. Inom vetenskapen strävar man efter att få sin förståelse av verkligheten att med så hög sannolikhet som möjligt vara en så god approximation av verkligheten som möjligt. Inom genusvetenskapen ägnar man sig åt snömos och att mer eller mindre förneka verklighetens objektiva existens, för att motivera varför man inte försöker förstå den.

Hon citerar Ström när han hävdar vissa korrelationer och skriver: ”Denna information kan illustreras genom de två ekvivalenskedjorna nedan.

Man = Rationell = Abstrakt tänkande = Tävlingsinriktad = Karriär

Kvinna = Känsla = Verbal kommunikation = Omhändertagande = Deltid/Omsorg”

Att påståenden om korrelation kallas för ekvivalens-XXX, är lika förvirrande för den som skriver det som för den som läser. Det dunkelt sagda är det dunkelt tänkta, och syftet med den här sortens övningar är inte att bringa klarhet, utan att fördunkla.

”Om man tittar på ovan nämnda ekvivalenskedjor får man en ganska klar bild av hur Ström ser på könen.  … Här tillämpas en isärhållande strategi.”

Alltså, syftet är inte att begripa och beskriva verkligheten, att Ström tror att verkligheten är beskaffad på det viset, nej, nej. Syftet är isärhållande. Som man känner sig själv känner man andra, jag tror nog att Norbergs syn på Ström säger en hel del om Norberg: hon anser att verklighetsbeskrivningen skall avgöras av vilka politiska syften man vill tjäna. Ström är, liksom mig själv och flera andra jämställdister, en ingenjör. Man vill begripa världen, sådan som den faktiskt är, komma så nära det som man kan; det är något som jag misstänker att Norberg har svårt att relatera till.

Om man bygger en bro, och bron rasar, så kan man inte komma och hävda att om vi inte pratar om broraset så inträffade det inte; bron byggdes i verkligheten, och den föll ihop i verkligheten, oavsett om vi pratar om det eller inte. Om man designar en växellåda till en bilmodell, och den slits snabbt och går sönder, kan inte ingenjören avfärda kritiken med en diskursanalys av kundernas klagomål; vilket politiskt syfte kunderna har med sina klagomål över att bilarna inte fungerar; produkten existerar i verkligheten, när växellådorna går sönder, så går de sönder i verkligheten. För en ingenjör blir felaktiga uppfattningar om verkligheten till risk för felaktiga och kostsamma beslut. Inom riktig vetenskap strävar man också efter överensstämmelse med verkligheten. Men Norberg är i en annan sorts domän, där man inte bryr sig om huruvida teorierna stämmer överrens med verkligheten, bara idéerna sprids och tjänar sina ideologiska syften. För att göra det lättare att sprida idéer som inte stämmer överens med verkligheten, hävdar man att det är meningslöst att prata om någon objektiv verklighet, att det bara finns uppfattningar om hur verkligheten är, subjektiva sanningar men ingen objektiv sanning.

”Ett annat exempel på Ströms tankegång gällande konsekvenserna som uppstår ur könens påstådda olikheter är: ”När män är extrema åt båda håll avseende intelligens (fler snillen, men också fler trögtänkta) är det kanske inte så konstigt att de dominerar kretsen av nobelpristagare.”. Jag tolkar detta påstående som att Ström i sin diskurs om kön legitimerar det faktum att det av 861 Nobelpris i historien är 44 st. som tilldelats kvinnor. Legitimerar genom att påstå, att högre intelligens är mer vanligt förekommande hos människor av manskön än vad det är hos människor av kvinnokön. Tilläggas bör, är att jag anser det vara problematiskt i sig att tala om ”intelligens” på ett objektivt plan. Begreppet finns ju blott för att vi talar om det, och nämner det som vore det mätbart.”

Enligt samma logik så finns ju nobelprisen, och begreppet om könsskillnaden i hur många som får nobelpris, ”blott för att vi talar om dem”, så vad är då problemet? Sluta gnälla om den könsskillnaden så finns den ju inte! Problemet löst! Eller skulle könsskillnaden i nobelpris ändå existera? Då skulle väl även könsskillnaden i intelligens också existera, även om vi inte pratade om den? Anser sig Norberg ha en magisk rättighet att bestämma vad som existerar och inte existerar, oberoende av hur verkligheten är beskaffad? Hon verkar anse att det är en objektiv könsskillnad i hur många av respektive kön som fått nobelpriset, hon anger ju siffror på det, varför skulle hon då vifta undan studier på skillnader i intelligens som studerandes någonting som bara existerar i den mån vi pratar om det?

”Det som sker i detta sammanhang är att diskursen inte ifrågasätter en diskriminerande och exkluderande struktur, som förhindrar kvinnor från att ta del av t.ex. Nobelpriset som inrättning – som statusmarkerande etablissemang.”

Nobelpriset har en väldigt lång fördröjning, så diskriminering i utbildningsväsendet även för 40 år sedan kan ha genomslag i dagens nobelpris, det är inte någonting som Ström förnekar. Men på vilket sätt är det diskriminering idag? Skall vi diskriminera pojkar i dagens skola för att kompensera eller?

En mycket enkel lösning är ju att sluta prata om det, då skulle ju i vilket fall enligt Norbergs synsätt inte någon diskriminerande struktur existera, oavsett hur verkligheten är beskaffad.

”Jag vill hävda att detta synsätt på människor som ”kloka” eller ”dumma” blir en gradering och en värdering i sig. Begreppet ”intelligens” finns och värderas högt, för att vi i vår kultur har gett fenomenet en sammankoppling med social status och begreppet kulturellt kapital, vilket i vår kultur ses som eftersträvansvärt.”

Så samhället skulle lika gärna kunna värdera dumhet högt istället? Ja, det är väl genusvetenskapen ett exempel på.

Norberg återkommer flera gånger till att Ströms diskussioner är heteronormativa: ”Parallellt med att alla som står utanför [heteronormen] inte tas med i beräkningen. Det finns många poänger med att, när man talar om normen på detta vis – också berättar att det är just en norm, dvs. att man tydliggör att man talar om heterosexuella, tvåsamma kärnfamiljskonstellationer. För att på så vis göra en markering att informationen inte kan ses som allmängiltig eller objektiv. Denna avsaknad gör sig väldigt tydlig i min empiri.”

Den feministiska rörelsen målar upp en bild av relationen mellan män och kvinnor, gör massvis med påståenden om hur de förhåller sig till varandra. Ström håller inte med, påtalar detta, och backar upp sina påståenden med statistik om män och kvinnor. Tycker Norberg att han istället skulle använt statistisk om HBTQ personer? Hur skulle sådan statistik vara relevant i den kontext som Ströms debatterande ägt rum? Om en feminist hävdar att kvinnor är lönediskriminerade, då är det väl relevant med lönestatistik för män och kvinnor, men hur skulle HBTQ statistik användas för att utvärdera påståenden om att kvinnor är lönediskriminerade relativt män?

Hon citerar att Ström konstaterar att gener spelar roll och skriver: ”Detta innehåll, med stöd av de citat jag nämnt, kan ekvivaleras på detta vis:

Kön = Dikotomisk uppdelning = Genetiska skillnader = Olika samhällsfunktion = Oföränderligt

När man tittar på ekvivalenskedjan ovan tydliggörs Ströms essentialistiska grund ytterligare. Essentialism kan antas vara en motsatt idéinriktning till konstruktivism. Ett essentialistiskt synsätt inbegriper en syn på att olika företeelser kan hitta sin förklaring i objektens natur; dvs. talar man om kön så innebär ett essentialistiskt synsätt att man ser på manliga och kvinnliga egenskaper som något naturgivet, och inte kulturellt betingat. Det sociala könet, eller genus, anses med andra ord ha sin grund i genetik. Enligt detta tankesätt kan man alltså klargöra att de skillnader som sägs finnas mellan kvinnor och män är ofrånkomliga.”

Antingen ser man kön som enbart en social konstruktion, där biologin är fullständigt irrelevant, eller också, om man påtalar att biologiska skillnader finns och har betydelse, då har man enligt Norberg slagit fast att den sociala miljön inte har någon betydelse. Antingen det ena eller det andra. Absurt. Det blir komiskt att Norberg kallar Ströms synsätt för dikotomiskt (alltså en fullständig uppdelning i två icke överlappande delar), dels för att Ström inte på något sätt förnekar existensen av HBTQ personer (de blir bara inte så relevanta för hans kritik av feminismens beskrivning av kvinnor och män), och dels för att hon själv har ett dikotomiskt synsätt när det är fullständigt absurt att ha det; att konstatera att biologin spelar roll betyder inte ett förnekande av miljöns betydelse: https://bittergubben.wordpress.com/2013/02/19/konsroller-biologi-och-lite-om-vetenskaplighet/

När feminister hävdar att kvinnor dubbelarbetar, och klagar över männens lathet, svarar Ström: ”Om man lägger samman hemarbete och förvärvsarbete framgår det att män i genomsnitt utför en total daglig arbetsinsats på åtta timmar och 16 minuter. Motsvarande för kvinnor är sju timmar och 57 minuter.”

Jag tycker att det är relevant, men Norberg tycker det är oklart vad tid är och att det hela bara är ett retoriskt knep: ”Vad som inte ges utrymme i denna argumentation, är en frågeställning om varför denna statistik ser ut som den gör. Vad säger siffror egentligen om strukturer och maktfördelningar? Vad betyder tid, angivet och mätt i siffror? Jag vill hävda att statistiken i detta sammanhang, och i alla Ströms jämställdistiska diskurser, är ett retoriskt knep för att bevisa den ”objektiva sanningen”. Det som dock inte tas upp i diskussionen är att kvinnor generellt sett jobbar deltid i betydligt högre utsträckning än vad män gör. Detta gör att statistiken som visas i citatet just ovanför inte blir så häpnadsväckande i sig. Tolkar man den statistiken ordagrant blir det införstått att män arbetar mer, totalt sett, än vad kvinnor gör. Jag menar dock att detta blir missvisande; då det inte bör vara rimligt att jämföra kvinnor och mäns totala arbetsinsats när kvinnor i större utsträckning hindras från att ta del av heltidstjänster på arbetsmarknaden och istället får nöja sig med deltidstjänster.”

Alltså, kvinnornas något lägre totala arbetstid är kvinnoförtryck! Då är det ju goda nyheter att i den senare tidsanvändningsundersökningen, arbetade kvinnorna totalt en liten aning mer än männen, så de är lite mindre förtryckta? Och det är ju inte så att kvinnor väljer deltidsarbeten i relativt hög grad, nej, de blir utan egen agens tilldelade sådana arbeten, tvingade till det.

Hur det än är med deltidsarbetena, hur skulle det försvara den tes som Ström argumenterar emot, att kvinnor dubbelarbetar, underförstått att män enkelarbetar? Nordberg bryr sig inte om att försvara den tesen, är det så att hon indirekt erkänner argumentets relevans i det syfte Ström använder det?

Ström tror att mängden hushållsarbete man utför beror på vilken inställning man har till hushållsarbete. Norberg: ”Det märks återkommande i min empiri, att det individuella valet värderas högt, parallellt med att all form av kollektivism anses vara bedrövlig. Jag menar dock att detta blir ett synnerligen avsmalnat förhållningssätt till omvärlden; ”det egna fria valet” skulle egentligen kunna legitimera vad som helst. Såväl prostitution, en snedfördelad föräldraledighet, hemlöshet etc. Därför vill jag understryka, att ”det fria valet” bör ifrågasättas som underbyggande av argumentationer, ty det räcker inte tillräckligt långt. Framförallt blir det ett tillvägagångssätt för att nyttja en sopa-under-mattan-mentalitet, där strukturen hamnar i det fördolda och endast statistik och praktiska faktum tas i beräkning.”

Hmm, vi kan ju inte tillåta att hur mycket hushållsarbete personer utför påverkas av vilken inställning de har till hushållsarbete. Varför skulle folks viljor få påverka någonting så viktigt? Om folk skall få vara sig själva måste ju genusvetare tala om för dem hur de skall vara, så att folk lever som genusvetarna vill, det är ju då människor är fria; annars har människorna blivit tvingade av strukturer.

Och så kommer feminismens magiska strukturer. Riktiga strukturer åskådliggörs med relevant statistik; statistik påvisar strukturerna, kan användas för att utvärdera hur relevanta olika samband är. Men dessa feministiska strukturer hamnar i det fördolda när man belyser frågan med statistik och praktiska faktum? Det finns ord för sådant, t.ex. kan det kallas för myter.