Scientific American: Girl Brain, Boy Brain?

Scientific American har en artikel “Girl Brain, Boy Brain?” i arv vs miljödebatten. Artikeln tar några rätt märkliga argument för att hävda for den sociala miljöns betydelse.

“The early appearance of any sex difference suggests it is innately programmed—selected for through evolution and fixed into our behavioral development through either prenatal hormone exposure or early gene expression differences. On the other hand, sex differences that grow larger through childhood are likely shaped by social learning, a consequence of the very different lifestyle, culture and training that boys and girls experience in every human society.”

Om man kan eliminera en faktor, t.ex. titta på nyfödda bebisar som ännu inte har exponerats för socialisering, kan man konstatera att observerade skillnader måste bero på arv och prenatal miljö. Här är ”suggests” lite svagt.

Men skillnader som uppstår senare kan vara antingen arv eller miljö. Bara för att miljö blivit möjligt som förklaring till könsskillnader medför inte alls att det behöver vara troligt att det är miljön som drivit könsskillnaden. Betrakta t.ex. att flickor är tidigare än pojkar i puberteten, eller den växtspurt som pojkar har under puberteten. Det är saker som inte syns hos nyfödda, men dessa könsskillnader har ändå antagligen en väldigt påtaglig biologisk komponent – det är skillnad på pojkarnas och flickornas biologiska ”program” för hur de skall utvecklas. Nu är ju just de här exemplen inte saker som växer fram gradvis, men om vi tar t.ex. flickors tidigare språkutveckling, beror den på större fallenhet för språkinlärning, större benägenhet att vara intresserad av social interaktion, eller social miljö som är mer uppmuntrande för flickors språkutveckling? Det är ju något som utvecklas gradvis, och de tycker alltså, helt utan argument, att sådana könsskillnader sannolikt orsakas av social miljö.

“However, in both studies, Wood and colleagues added another test that reminds us to be cautious when interpreting any finding about sex differences in the brain. Instead of simply dividing their subjects by biological sex, they also gave each subject a test of psychological “gender:” a questionnaire that assesses each person’s degree of masculinity vs. femininity—regardless of their biological sex—based on their interests, abilities and personality type. And in both adults and children, this measure of “gender” also correlated with SG size, albeit in just as complicated a way as the correlation between “sex” and SG size. (Larger SG correlated with more feminine personality in adults but less feminine personality in children.)

In other words, there does seem to be a relationship between SG size and social perception, but it is not a simple male-female difference. Rather, the SG appears to reflect a person’s “femininity” better than one’s biological sex: women who are relatively less feminine show a correspondingly smaller SG compared to women who are more feminine, and ditto for men.

This finding—that brain structure correlates as well or better with psychological “gender” than with simple biological “sex”—is crucial to keep in mind when considering any comparisons of male and female brains.”

Även om de inte säger det rätt ut, så är poängen att reducera biologins/arvets bidrag till någonting simpelt och binärt, och anta att psykologiskt kön är socialt. Frågan är ju snarare i vilken utsträckning som det psykologiska könet påverkas av arv respektive miljö, en fråga som de fullständigt undviker att ställa.

De presenterar inte ett enda riktigt argument för att könsskillnader skulle vara socialt snarare arv, de bara hävdar det och presenterar pseudoargument. Och gör små förlöjliganden som att reducera biologin till något “enkelt”, snarare än ett oerhört komplext samspel mellan massvis med gener över lång tid:

“Their findings do not prove that social learning is the cause of male-female differences in the brain, but they do challenge the idea that such brain differences are a simple product of the Y chromosome.”

Det får sägas att en av artikelns huvudpoänger är att invända mot ett ofta överdrivet argument från andra sidan, antagandet att biologiska skillnader i hjärnstruktur hos vuxna måste bero på arv. Även miljö – vilken stimulans man ger hjärnan – kan påverka dess struktur. Men det är ändå så att skillnader i hjärnans form beror drivs huvudsakligen av biologi.

”Is women’s larger SG the cause of their social sensitivity, or the consequence of living some 30 years in a group that practices greater empathetic responding?”

Det är en fråga som det är motiverat att ställa, men man kan också fråga varför kvinnor har en starkare preferens för social interaktion? Det kan mycket väl vara biologiskt drivna skillnader i preferenser som gör att flickor och kvinnor i allmänhet ägnar mer tid åt sociala relationer.

Ett annat vanligt vulgärargument för att biologi inte skulle spela någon roll, används dock inte av artikeln: Att det i vissa fall går att med manipulation av miljön eliminera eller invertera vissa könsskillnader bevisar inte att dessa inte har en biologisk komponent. Numera hävdas t.ex. att flickor och pojkar är lika bra i matematik, men då är det i en skolmiljö som i flera decennier har optimerats för att maximera flickorna relativa resultat. Feminister och genusvetare har drivit på, att alla skillnader som är till pojkars fördel skall ses som problem, så att pedagogik som är relativt effektiv för pojkar undviks, medan pedagogik och inlärningsmoment som är relativt bra och uppmuntrande för flickor används mer. Med resultatet att flickorna anstränger sig mycket mer i skolan. Om pojkarna i en sådan miljö presterar lika bra som flickorna i matematik, indikerar inte det att det finns någon annan faktor som i det ämnet kompenserar för miljön?

Hannahs granskningsprojekt

Jag kommer in på den här artikeln via Hannahs ”granskningsprojekt” av Pär Ströms bok, ”Sex feministiska myter”, där hon går igenom bokens källor.

I det här fallet vidarebefordrar hon kritik från EnMänniska, angående artikeln ”His Brain, Her Brain” (kostar pengar, det finns dock kopior på nätet): ”[Källa] 3) (även 11 och 17) är från en populärvetenskaplig tidskrift, vilket i sig bör generera en viss grundläggande källkritik. Det som dock legitimerar deras artiklar är i detta fallet möjligheten att tydligt spåra vem som skrivit det, vems forskning det baseras på osv. Det jag dock skulle vilja är att en tydligare analys gjorts utifrån den senaste forskningen inom detta område, som det finns en nyare artikel om: http://www.scientificamerican.com/article.cfm?id=girl-brain-boy-brain” http://www.onewaycommunication.co/?p=37

Som jag sagt ovan så ser jag inte några meningsfulla argument i den artikel som de hänvisar till. Tittar man närmare på den forskningsrapport som artikeln baserar sig på, blir det nästan lite komiskt. Den använder inga av de pseudoargument som framförs i artikeln, tillskriver inte sina resultat någon betydelse i frågan om arv vs miljö, och i den diskussion de har om uppdelning mellan arv/miljö som orsaker till de korrelationer de hittar, så påtalar de tydligt biologins betydelse.

“The origins of the relationship between sexual dimorphism of SG morphology and social cognition have not yet been elucidated. However, it is likely that early in utero hormonal exposure interacting with expression of specific genes facilitates the development of elaborate social cognition and behavior systems (Adolphs, 2001). Several sex chromosome localized genes are expressed to significantly different degrees in the prefrontal cortices of males and females (Vawter et al., 2004). In addition, brain regions with the highest expression of sex steroid receptors during fetal development also have the greatest degree of sexual dimorphism (Goldstein et al., 2001). Further studies investigating the interplay between sexually dimorphic gene expression and morphology of brain regions involved in social perception may lend insights into gender differences in several psychiatric illnesses in which social dysfunction is prominent.” (min emfas) “Ventral frontal cortex in children: morphology, social cognition and femininity/masculinity”, av Jessica L. Wood, Vesna Murko och Peg Nopoulos (2008) http://scan.oxfordjournals.org/content/3/2/168.full

Är det här verkligen någonting som EnMänniska vill hänvisa till för att hävda att Ström skulle ha fel om att det existerar biologiska skillnader mellan könens hjärnor?

Om man använder sig av resultat från en studie, betyder inte det att man instämmer i studiens tolkningar, men här hänvisar ju EnMänniska till den här forskningen som att den skulle vara besvärande för Ström, och det är ju lite märkligt när de inte ifrågasätter biologins betydelse utan istället konstaterar existensen av biologiska könsskillnader.

Ströms källa 16: ”Lär sig flickor och pojkar olika?”

Pär Ström skriver i sin bok Sex feministiska myter: ”Tidskriften Illustrerad Vetenskap skrev för övrigt nyligen: ”Ny forskning visar att män har 6,5 gånger så mycket grå substans i hjärnan som kvinnor, medan kvinnor har 10 gånger så mycket vit substans som män. Detta kan förklara varför män ofta är bättre på till exempel matematik, medan kvinnor är bättre på språk.” källa 16: Artikel ”Lär sig flickor och pojkar olika?” Illustrerad Vetenskap, 16 mars 2011, http://illvet.se/fraga-oss/laer-sig-flickor-och-pojkar-olika

Jag halkar in på det här via http://www.onewaycommunication.co/?p=66, där Hannah kritiserar att Ström hänvisar till tidningsartiklar, och går igenom hans källor.

Ströms hänvisande till artiklar funkar ju för det mesta, men här blir det fel. Inte bara saknas vidare hänvisning till studie eller liknande som artikeln bygger på, den är direkt felaktig – skillnaden i förhållandet mellan mängd grå och vit hjärnsubstans är måttlig.

“Though statistically there are sex differences in white and gray matter percentage, this ratio is directly related to brain size, and these sex differences in gray and white matter percentage are caused by the average size difference between men and women.” http://en.wikipedia.org/wiki/Sex_and_psychology#Physical_brain_parameters

Vad Illustrerad Vetenskap baserar sig på är antagligen samma resultat som rapporteras nedan:

“In general, men have approximately 6.5 times the amount of gray matter related to general intelligence than women, and women have nearly 10 times the amount of white matter related to intelligence than men. Gray matter represents information processing centers in the brain, and white matter represents the networking of – or connections between – these processing centers.

This, according to Rex Jung, a UNM neuropsychologist and co-author of the study, may help to explain why men tend to excel in tasks requiring more local processing (like mathematics), while women tend to excel at integrating and assimilating information from distributed gray-matter regions in the brain, such as required for language facility. These two very different neurological pathways and activity centers, however, result in equivalent overall performance on broad measures of cognitive ability, such as those found on intelligence tests.” http://www.sciencedaily.com/releases/2005/01/050121100142.htm

Men här handlar det alltså inte om hur mycket grå och vit hjärnsubstans som könen har, utan vilken hjärnsubstans de använder vid intellektuell problemlösning. Man har mätt med MRI vilka områden i hjärnan som aktiverats. Rättning: Jag misstolkade det här, och kan inte ens skylla på artikeln i science daily, som var helt ok. De har inte mätt vad som aktiverats vid problemlösning, utan tittat på morfologi, alltså hjärnans form. Det är fråga om vilka delar i hjärnan vars volym som är korrelerade med IQ. “GM [gray matter] voxels correlated to FSIQ represented 9.6% of all GM voxels (693,360) in the male brain. GM voxels correlated to FSIQ represented only 1.7% of all GM voxels (612,007) in the female brain. WM voxels correlated to FSIQ represented only 0.1% of all WM voxels (492,814) in the male brain. WM voxels correlated to FSIQ represented 1.3% of all WM voxels (416,630) in the female brain.” http://www.imaginggenetics.org/PDFs/2005_Haier_NeuroImage_SexdiffIQ.pdf

Fast det funkar väl ungefär lika bra det för Ströms poäng, att könen är tämligen olika?

“These findings suggest that human evolution has created two different types of brains designed for equally intelligent behavior,” said Richard Haier professor of psychology in the Department of Pediatrics and longtime human intelligence researcher, who led the study with colleagues at UCI and the University of New Mexico”