bittergubben

ytterligare en av de kränkta vita männen

Bloggöversikt

leave a comment »

En översikt över gamla inlägg. Översikten kommer att uppdateras emellanåt.

–        Svar till feministiska granskningar av jämställdism/antifeminism

–        Antifeminism

–        Feminism och antifeminism

–        Vad är feminism

–        Genusvetenskap

–        Demokrati och debatt

–        Allmän feminismkritik

–        Om Skolan

–        Karriär och lön

–        Diskriminering

–        Könsroller

–        Maktbalansen i genusfrågan

–        Biologi

–        Sex

–        Hat

–        Övrigt

–        Bloggtips och några externa länkar

Svar till feministiska granskningar av jämställdism/antifeminism

Maria Sveland: ”Hatet – En bok om antifeminism” – En genomgång av boken och Svelands synnerligen chauvinistiska syn på när något kvalificerar som hat. Alltså, hon har en väldig skevhet i vad som krävs för att något skall räknas som manshat respektive kvinnohat.

Till feminister som dissar Pär Ström och jämställdismen – Svar till några argument som man ofta hör från feminister; och då inte manshatarsorten utan mer sakliga dito, sådana som erkänner mansfrågor.

Anna Lindeborg dekonstruerar jämställdismen, men inte sina egna stereotyper – Lindeborg använder genusvetenskapens stereotyper, t.ex. utgår hon från två stereotyper för hur man kan beakta vetenskap, och besväras inte av att det hon läser inte passar i någon av dem.

Umeå Universitet: Filippa Norbergs C-uppsats om Pär Ström – Sågning av Norbergs diskursiva snömos. Hennes kunskapssyn borde inte vara rumsren inom akademiska sammanhang.

Hanna Gustafsson förklarar sin feministiska vrede mot Pär Ström – En lång genomgång som bemöter genusfolkets Hanna Gustafsson, efter att hon kritiserat jämställdismen i flera olika frågor, som breddningen av våldtäktsbegreppet, andel falska våldtäktsanmälningar, feminismens värdering av könen, könsroller, samhällets lägre värdering av mäns liv, genus vs kön, parkeringsskicklighet, med mera.

ECPG: Malin Holm granskar jämställdismrörelsen – Bortsett från titeln, en del guilt by association, och dess betraktande av feminister som Sveland som källa, och en riktig fulcitering från EttStädatYttre, så är Holms granskning ok.

Hugo Ewalds examensarbete om antifeminism på Flashback – Ewalds skriver kritiskt om ”liberal-jämställdistisk diskurs” på Flashback. Har själv inte så bra koll på Flashback, utan bemöter det som om det vore en kritik av jämställdismen mer generellt.

Emma Åhmans C-uppsats: ”Man ska inte sätta likhetstecken mellan jämställdhet och feminism” – Även om hennes beskrivning av jämställdismen är lite krystad, är den ofta anständig; man ser ofta hur kontrasten till feminismen inte är till feminismens fördel, varför Jag är alltmer positiv till Emma Åhmans uppsats om jämställdister

Antifeminism

Jag är en antifeminist – Jag är för jämställdhet mellan könen, lika spelregler, lika värde, och är därför emot feminismen, som dömer och värderar människor utifrån deras kön.

Vad vill jämställdisterna? – Min syn på vad jämställdism innebär.

Helen Smith: Men on Strike – Antifeministisk bok med utmärkt grundsyn: ”When reading through [”Manning up” and ”Save the males”], I get the impression not that men are autonomous beings who deserve equality as equal citizens in a democratic society, but rather that they should be treated well enough so that they will want to marry women, have children and support them, so that women will have a better life. I have a different take: I propose that men are autonomous beings who are entitled to justice and equality and the pursuit of their own happiness because they are human beings in a supposedly free society.”

Feminism och antifeminism

En jämställdists Jämställdhetslabyrint – Förhållandet mellan de olika ismerna, organiserade utifrån relativ empati för könen.

Kommentar till Hannahs inlägg om skillnaden mellan feminister och antifeminister

De vill inte alls höra. De vill inte att vi skall berätta. – Svelandfeministerna vill inte att männen skall berätta, de vill inte höra mansperspektiven.

Genusfolket och den fortsatta backlashen – Den situationen att feminismen står oemotsagd kommer inte komma tillbaka, det har byggts upp en för stark aversion mot den. På samma tema: Är ”backlashen” snart över, eller växer motståndet?

Miniinlägg: Svensson, feminismen och jämställdismen – Hela inlägget: ”Genomsnittssvensson har mer respekt för män, och bryr sig mer om kvinnor. Feminismen står för att både samhälle och individer skall ha minst lika mycket respekt för kvinnor, och bry sig extremt mycket mer om kvinnor. Jämställdismen står för att samhället skall respektera och bry sig om människor oberoende av deras kön, och att individer skall ha rätt till sina egna preferenser.”

Erik Wedin i P1 debatt – hur mycket ojämställdhet tål Sverige? – Jämställdismen behöver mer medievana. Några förslag på hur besvara några vanliga frågor.

Vad är feminism

Är feminismen som rörelse en jämställdhetsrörelse eller en kvinnoismrörelse? – Frågan som skiljer feminister från jämställdister.

Lång kommentar till Hanna Kjellbergs inlägg om vad feminism är – Hon anser att feminism handlar om att vara för jämställdhet; en beskrivning som är fundamentalt inkompatibel med moderns svensk feminism.

En liten granskning av Feministiskt Initiativ – De sägs vara för både kvinnor och män, men även om man inte utgår från klavertrampen, utan tittar på den bild de vill presentera av sin politik, så är det uppenbarligen inte så.

Hemmablindhet: Hur många feminister vet vad feminism är? – Man måste vara villig att ompröva det man tror på, om argumenten stödjer något annat.

Gammal bok: The Fraud of Feminism – Antifeministisk bok från 1913 som finns att läsa på nätet.

Genusvetenskap

Charlotte Vainio och den ovetenskapliga genusvetenskapen och Genusvetenskapens kunskapssyn; Genushistorikern Charlotte hävdar NAGVALT – Inom genusvetenskapen finns en tolerans för osaklighet, en tolerans som inte finns inom riktig vetenskap.

Genusvetenskap är pseudovetenskap: partnervåldet – Det är inte ny forskning som lett till ifrågasättande av männens dominans som förövare av partnervåld, sådana resultat har man fått hela tiden. Det som hänt är att det numera finns allt fler som inte låter sig tystas av feministerna, så att kunskapen om studiernas resultat börjat spridas.

Gunilla Krantz ”backar” om partnervåldet – Efter att ha implicit ha kritiserat ensidigheten i synen på partnervåld, och sakligt ha rapporterat om hur det ser ut, utsattes Krantz för påtryckningar från bland annat Nationella Sekretariatet för Genusideologi.

Demokrati och debatt

Värdegrundsdemokrater låter ändamålen helga medlen – Ett samhälle där politiska grupper tillåts mobba andra grupper till tystnad, blir sämre och mindre demokratiskt än ett samhälle där man har en fri och civiliserad debatt.

HögtVördadeKamratOlsson och de anonyma debattörerna – Om det samhället bryr sig om är argumenten och sakfrågorna, är det inga problem om vissa deltagare är anonyma.

Anne-Marie Pålsson: ”Knapptryckarkompaniet: Rapport från Sveriges riksdag” – En bok som utmärkt illustrerar hur illa ställt det är med den svenska demokratin.

Nancy Fraser: “Rethinking the Public Sphere: A Contribution to the Critique of Actually Existing Democracy” – Fraser fokuserar på hur inkluderande det offentliga samtalet är; men det degenererar till en kamp mellan olika grupper, vars samtal står för gruppernas egna intressen, utan någon gemensam grupp som står för förnuft och allmänintresse.

Deliberativa opinionsundersökningar – Istället för att låta demokrati styras av vad allmänheten tycker baserat på soundbites, låt istället ett slumpmässigt och statistiskt representativt urval deliberera. Deras beslut motsvarar vad befolkningen skulle velat om de ägnat lika mycket ansträngning åt ämnet.

Kommandohöjderna och problemformuleringsprivilegiet i genusfrågan – Kommandohöjderna i olika frågor tenderar att kontrolleras av de som är dogmatiska. Hur skall mer sunda värderingar kunna utmana den feminism som nu dominerar kommandohöjderna i genusfrågan?

My Vingren vågar vägra fatta debatten – Janne Josefsson kritiserade den snälla behandling Sveland fått i medier, och kallade SCUM-feminism för fascistoid, vilket resulterade i en feministisk skitstorm. My Vingren missar helt poängen. Och en titt på anmälningarna mot reportaget ”Könskriget”.

Polarisering, debatt och diskussion – Antifeminister vill debattera, feminister diskutera – vilket resulterar i en brist på debatt.

Polarisering, debatt och diskussion: när olika världsbilder möts – Det är besvärligt att debattera när man står långt ifrån varandra, men det innebär inte att det är vettigt att sluta sig i klubbar för inbördes beundran.

Allmän feminismkritik

Anna Laestadius Larssons dåtida själsfränder – Dagens feminism står för kvinnochauvinism och kvinnoprivilegier, precis som dåtidens manschauvinism stod för mansprivilegier. De som vill ha lika spelregler förkastar både kvinnochauvinismen och manschauvinismen.

Feminismen och empatin – Olika analytiska felslut som kan förekomma vid en skev empati, där man bryr sig mycket om den ena parten, men mindre om den andra.

Vad är en ”ist” och en ”anti-ist”? – Att bekänna sig till en ideologi innebär inte att man är ansvarig för vad andra anhängare tycker. Feminism, kommunism, och deras anti-ismer som exempel.

Feminismen är kvinnochauvinistisk – Chauvinism innebär att man tycker att det egna könet är bättre och/eller mer värt en det andra könet. En del blandar ihop chauvinism med manschauvinism, men chauvinism kan även betyda kvinnochauvinism – att betrakta kvinnor som bättre och/eller mer värda än män.

Om feminismens kollektiva analys – Enorm skillnad på att göra statistisk analys och att reducera individer till kollektivmedlemmar. Också semantiken för generaliseringar som ”män våldtar”.

Är feministiska halmgubbar ibland seriösa? – Är de feministiska halmgubbarna en härskarteknik, eller är feltolkningarna resultatet av en associativ logik?

Feminismens “kvalitativa” diskurs – Ett selektivt urval av vilka historier man berättar om, för att måla upp en bild där kvinnor är bra, goda och diskriminerade, medan män är dåliga, onda och priviligierade. Istället för att försöka få en helhetsbild och kvantitativa studier för att ta reda på hur det egentligen ser ut.

Feminister, för att döma en handling, byt kön! – Feminister ger ofta väldigt olika analys av likvärdiga situationer, om de inblandade parternas kön blivit ombytta.

Vad har en feminist för kompetens att göra jämförelser mellan könen? – Skall man jämföra könens situationer, måste man beakta båda könens situation, det krävs alltså att man är insatt i båda könens situation.

En jämställdist läser Rimligheten.se och Ett PS till inlägget om Rimligheten, lite meta, och lite skola – En genomgång av den relativt måttliga feministiska bloggen Rimligheten.se.

Om Skolan

Svensk skola: Flickanpassad utan pojkhänsyn, eller könsneutral med destruktivt maskuliniserade pojkar? – En grundlig genomgång av min syn på skolan, med bemötande av feminismens syn.

Könsskillnader i grundskolebetyg 1998-2011 – Jämför resultat på nationella prov med slutbetyg, både genomsnitten och andel MVG, i olika ämnen, över tid.

Könsskillnader i grundskolebetyg 1998-2010 – Jämför genomsnittliga resultat på nationella prov med slutbetygen i olika ämnen över tid.

Genusideologi i DN: När mansrollerna ifrågasätts höjer pojkarna sina betyg – DNs artikel rapporterar okritiskt att pojkarna skulle få bättre resultat av att problematisera maskuliniteter.

Antipojkskolan – Listar några olika förändringar av skolan som varit av ondo för pojkarna.

Osakliga betygsskillnader mellan könen – Även när pojkarna i genomsnitt skriver bättre på de nationella proven, får flickorna högre slutbetyg.

Till utantillinlärningens försvar – Det finns helt enkelt en hel del som man behöver lära sig utantill, där tyckanden och kännanden inte räcker till.

Blandade citat från skolrapporter – Långt inlägg med ett antal citat från olika skolrapporter, som DEJA.

Grundskolepågar, bli gerillastudenter! – Om skolan inte är intresserad av att undervisa pojkar på ett fungerande sätt, gäller det som pojke att ordna med sina egna studier.

Analytic phonics och Synthetic phonics – Korta beskrivningar av hur dessa båda undervisningsmetoder fungerar.

Karriär och lön

Civilekonomerna: Lön efter utbildning och kompetens – De hävdar att deras undersökning visar att kvinnor har lägre lön för samma arbete, men deras försök att kompensera för relevanta faktorer är milt sagt halvhjärtade.

Kvinnor har samma möjligheter att kombinera karriär och familj – Att kombinera karriär och familj handlar om att acceptera att försörja en relativt hemmavarande partner. Kvinnor har möjligheten att vara den relativt hemmavarande partnern, män har knappt det valet eftersom kvinnor i så liten utsträckning accepterar försörjarrollen.

Därför är kvinnoyrken lågavlönade – Män svarar kraftigare på ekonomiska incitament. Om det räcker med en låg lön för att attrahera tillräckligt med kompetent personal, kommer en låg lön erbjudas, men då har männen sökt sig annorstädes, medan kvinnor som inte svarar så starkt på löneincitament stannar kvar.

Ambitionsmaktordningen – Den så kallade könsmaktsordningen är ett urvattnat korrelat av ambitionsmaktordningen.

Studie visar 2-1 preferens för kvinnor inom STEM – Akademien diskriminerar till förmån för kvinnor, enligt studie.

Diskriminering

Kvotering av kvinnor i några fysiskt krävande yrken – Det finns en påtaglig könsskillnad i styrka, och överkroppsstyrka i synnerhet. Det har betydelse i flera yrken.

Diskriminering till förmån för kvinnor inom elitidrotten – Lång genomgång av olika feministiska påståenden om kvinnodiskriminering inom elitidrotten, där det i samtliga fall visar sig vara förmånlig behandling av kvinnor.

Damtennis – värdering utifrån utseende, prestation, eller könskvotering? – Feminister accepterar inte att damidrottare får sina utseenden bedömda, tycker att man istället skall se prestation och resultat, men deras prestationer står sig inte mot männens.

Vilket kön är diskriminerat i dagens Sverige? – Kvinnodiskriminering tolereras inte, det ses till och med som ett allvarligt problem om kvinnor har sämre utfall, även om detta orsakas av legitima skäl, men mansdiskriminering går tydligen bra.

Könskvotera mera, men i kvinnoyrken – I yrken där man behöver kunna relatera till personer av båda könen, såsom psykologer, dagispersonal, och genusvetare, där är det viktigt att yrkeskåren har tillgång till båda könens perspektiv, alltså att båda könen är representerade i yrkeskåren. Men i yrken som pilot och brandman, där det är lösningar på tekniska uppgifter som dominerar, är könsfördelningen inte viktig.

Allt åt alla hävdar mansvälde – De presenterar vad de kallar för en ”bombmatta av statistik”, men den styrker inte på något sätt att vi skulle ha ”mansvälde”.

Uppdrag Granskning illustrerar antipappakultur hos socialtjänsten – Det råder en unken feministisk mansyn inom socialtjänsten. Det här är inte något lysande exempel, men likväl ger det en utmärkt illustration.

Könsroller

Biologi eller social konstruktion? Jag menar gener eller kulturella val? – Grundlig genomgång inte av att generna spelar roll, men av vilken betydelse det har, och hur samhället skall förhålla sig till det.

Nina Björk och bejakade könsskillnader – Kommenterar debatten mellan Dennis Nørmark och Nina Björk; konstaterar att det är stor skillnad på att acceptera könsskillnader, och på att moralisera om att människor skall bete sig i enlighet med sådana typiska könsskillnader, något som Björk inte verkar förstå.

SCBs Tidsanvändningsundersökning 2010, utifrån kön och familjesituation – Nonsens att påstå att kvinnor dubbelarbetar, när det bland sammanboende är så att männen har något större sammanlagd arbetstid (lönearbete + hemarbete).

Att jämföra värderingen av maskulint och feminint – Feminister kommer fram till att det manliga värderas högre, genom ett selektivt urval av vilka kriterier som beaktas.

Om könsnormerna – Kvinnlig anorexia och manliga pissing contests är könsinterna normer, som inte efterfrågas av motsatta könet, men normerna är ändå deriverade från vad det motsatta könet efterfrågar.

Vadå avskaffa könsrollerna? – Långt och spretigt om feminismens krav på könsneutral miljö.

Fråga Ugglan: … om att anpassa sig – Ger exempel på dåliga situationer för flickor/kvinnor, som bidrar till deras könsroll, och hon hävdar att mer feminism är lösningen. Men mer feminism skulle inte göra sakerna bättre, utan sämre.

Polygami, monogami, och den sexuella frigjordheten – Konsekvenserna av några olika sätt att ordna relationerna mellan könen.

Playmaten och Flickvännen – Två olika ideal. Horan och madonnan är arketyper, inte ideal som det ibland hävdas.

Under det rosa täcket – En recension av Nina Björks bok, där hon framställer könsroller som bara socialt konstruerade.

Att kritisera kraven på att utplåna genusen – Genusfolket tycker att man inte skall acceptera att det finns olika förväntningar på könen, som t.ex. om vilken favoritfärg som är vanligast, och verkar tycka att enda alternativet är att ha en strikt uppdelning utifrån kön där ingen tillåts avvika från det som är typiskt för könet. Som om det inte fanns något liberalt mellanting.

Maktbalansen i genusfrågan

Gynocentriska vs patriarkala familjememer – Diskuterar könens relation och kvinnofrigörelser under historien. Långt.

Den viktigaste mansfrågan i dagens Sverige: den feministiskt vinklade diskursen – En del feminister tycker att feminismkritiker borde diskutera bara mansfrågor, och sluta kritisera feminismen. Men det är den viktigaste mansfrågan, kommer vi tillrätta med den så kommer de andra att lösa sig.

Män, gnäll mera! – Institutioner anpassar sig till omgivningens tryck. Om detta tryck är kvinnochauvinistiskt, där kvinnor är heliga medan det är ok att hata män, så får vi sådana institutioner. Det krävs att mansperspektivet också trycker på, om vi skall få någon jämställdhet.

Pendeln svänger – Den misandri och mansdiskriminering som feministerna etablerat skapar motstånd och aversion som kommer att ge en backlash. Men pendeln kommer inte slå över åt andra hållet.

Varför har flera västerländska samhällen blivit så feministiska? – Könens sätt att förhålla sig till varandra leder till att kvinnochauvinismen blir dominant i samhällen som är fria och välmående.

Biologi

Hjernevask, Jørgen Lorentzen och genusvetenskapen – En lång genomgång av norska TV-serien Hjernevask och debatten runt det.

Könsdimorfism: Victoria Dyring väljer genusideologi över vetenskap – Vetenskapens värld valde att sända en film, ”Därför är kvinnor kortare än män”, som dock inte var baserad på vetenskap, utan genusideologi. Långt inlägg.

Könsroller, biologi och lite om vetenskaplighet – Samspelet mellan biologi och social miljö – bara för att något påverkas av socialisering betyder inte det att det är oberoende av biologiska faktorer.

Mer om biologins roll – Även om vi inte kan mäta hur mycket av könsskillnaderna som är biologi och socialisering, kan vi mäta genernas betydelse för samkönade individer. Och den är stor.

Flickor mognar tidigare, men är det något för kvinnor att skryta över? – Att människor har så lång mognadstid, är antagligen en fråga om hjärnans mognadstid. Pojkars längre mognadstid skulle då innebära att mer tid investeras i manshjärnan än i kvinnohjärnan.

Scientific American: Girl Brain, Boy Brain? – En studie som konstaterar biologins betydelse, framställs i en artikel som om det var tvärtom.

Ströms källa 16: ”Lär sig flickor och pojkar olika?” – Pär Ström gör ett ordentligt stolpskott med en av sina källor, men bollen går på något sätt in ändå.

Sex

Feminism, sexuell makt, och sexbotar – Många feminister förnekar att kvinnor skulle ha sexuell makt; men när sexbotar urholkar den makten kommer nog även feministerna inse hur signifikant den var.

Dokument inifrån: Ingen riktig våldtäkt – Om någon som inte vill ha sex, ändå väljer att gå med på det, är det inte en våldtäkt. Men feministerna i det här programmet hävdar med bestämdhet att det är våldtäkt, att det räcker att kvinnan inte vill.

Om slampor och deras status – En kvinna har rätt att vara slampig om hon vill det, men en man har rätt att inte vilja ha en sådan kvinna som partner.

Nick Ross, partnervåld och våldtäkt: Kapitel 12 från boken CRIME – Om riskfaktorer för våldtäkt, och feminismens oförmåga att diskutera dem. Även partnervåld, och mansdiskriminering av rättsväsendet.

Sex i stressat Japan – En betydande andel av unga män i Japan är inte villiga att anstränga sig för att få till en relation.

Hat

SCUM parafrasering: Svenska rasvetare hyllar judehat – En lång utläggning om hur svenska feminister och kulturskribenter hyllar ett extremistiskt hatmanifest.

Manshat på unga S-kvinnors Rebellablogg – De tycker att svenska män är så vidriga, att om de inte kan socialiseras om så vore det en ”jämställdhetsåtgärd” att låsa in dem allihop på institution. Och den feministiska bloggaren Sleepless försvarar manshatet.

Göteborgs-Posten kallar manshat för frispråkighet – Joanna Rytels hat mot vita män är tydligen konstnärlighet.

Övrigt

Kickstarter för ”The Red Pill” – Feministen Cassie Jayes granskning av mansrättsrörelsen leder till att hon själv ändrar åsikter.

Filmen The Duchess – patriarkat och så kallade patriarkat – Sverige är inte ett patriarkat, men för att kunna fortsätta använda det negativt laddade ordet väljer många feminister att bredda betydelsen så enormt, att det avser samhällen som inte diskriminerar män så mycket som feministerna vill att män skall diskrimineras. På samma tema: Betydelseförändring för ordet patriarkat

Kära Svenska idioti – Angående Dennis Nørmark kritik av feminismen, konstarerar att det egentligen inte är feminismen som är problemet utan det dysfunktionella offentliga samtalet; använder citat om de nationella proven som exempel på hur absurt det blir.

Hanna Fridén, pappadiskriminering som inte kan kallas orättvis, och påstått hemmafruvurmande – Långt inlägg, som börjar med att gå igenom svensk pappadiskriminering, Hanna Fridéns försvar av ”systemet” som icke orättvist (hon kommenterar att hon inte menade det så brett), och hennes antijämställdistiska halmgubbeangrepp mot Ström och Billing.

”Every man for himself”: Elinder och Erixsons studie om fartygskatastrofer missade vädret – En studie av könens överlevnadsfrekvens vid 18 fartygskatastrofer, som felaktigt används för att hävda att normen om kvinnor och barn först skulle vara en myt.

Fanny Åströms parafrasering om att män borde sluta kalla sig män – Ännu en feminist som visar upp sin unkna syn på män.

Snubbar, bränn RH:n! Anlägg bekvämlighetsskägg! – Istället för daglig rakning, ta och trimma ner skägget till några millimeter någon gång per vecka. Bekvämlighetsskägget är inte bara för slutspelsperioder och tentamensveckor, det funkar året om.

Om politisk korrekthet – Politisk korrekthet är att avgöra om sakpåståenden är korrekta eller inte, baserat på om de lämpar sig för att argumentera för den egna sidans dogmer.

Manlig stolthet för pojkar på genusdagis? – Man behöver inte oroa sig för att barnen inte skall uppfatta uppdelningen mellan pojkar och flickor. Men genuspedagogiken har negativ attityd gentemot pojkar, hur hantera det?

Oartigt och olämpligt att urskiljningslöst kalla folk för hen – Om det var fel att vi använda ”han”, både som specifikt pronomen och som allmänt, då är det också fel att använda ”hen” på det viset.

Bloggtips och några externa länkar

Kimhza Bremers Bodega och Bloggtips: Anders Bondensson – Två utmärkta bloggar.

http://www.pellebilling.se/wp-content/uploads/Manifest_Pelle_Billing.pdf – Pelle Billings manifest: ”Från feminism till jämställdhet”

http://genusdebatten.se/tag/genusbiblioteket/ – Ninnis recensioner av genuslitteratur, inklusive:

–        Fanny Ambjörnssons ”I en klass för sig” och ”Rosa – Den farliga färgen”

–        ”Könsskillnadens etik och andra texter ” med ett urval av Luce Irigarays texter

–        Yvonne Hirdmans ”Genus – om det stabilas föränderliga form”

–        Simone de Beauvoirs ”Det andra könet”

–        Tiina Rosenbergs ”Queerfeministisk agenda”

–        ”Könet brinner!” med ett urval av Judith Butlers texter

–        Nina Björks ”Under det rosa täcket”

–        Kristina Henkels ”En jämställd förskola – teori och praktik” och ”Ge ditt barn 100 möjligheter istället för 2”

–        Ann-Sofie Holms doktorsavhandling ”Relationer i skolan – en studie av femininiteter och maskuliniteter i år 9”

–        ”Genus tar plats i förskolan – en forskningscirkel med förskollärare om genus och förskoledidaktik” av Annika Månsson m.fl.

–        ”Maskuliniteter”, av R. W. Connell

–        Recension av Dolf: ”Det heter feminism! 20 anspråksfulla förslag för att förändra världen”, essäsamling med 21 författare.

Annonser

Written by bittergubben

6 november, 2013 den 22:16

Vill du svara på en indenterad kommentar, svara på första kommentaren i den sekvensen.

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: