bittergubben

ytterligare en av de kränkta vita männen

Archive for mars 2012

Manshat på unga S-kvinnors Rebellablogg

with one comment

Pär Ström skrev en gång ett inlägg om ett manshatiskt inlägg på Rebellabloggen, som verkar vara någon form av officiell (?) blogg för unga S-kvinnor, med bl.a. Veronica Palm och Anna Ardin bland ”rebellorna” (även om inget antyder att just de skulle ha något med just det här inlägget att göra, inlägget är anonymt).

Blogginlägget på Rebellabloggen

För att undvika påståenden om att citera ur kontext, så är jag ofin nog att ta med hela inlägget, även om jag inte ser vad det egentligen gör för skillnad. Inlägget reagerar på en artikel i DN.

Skydda kvinnorna – förbjud heterosexualitet och spärra in männen.

Huvudnyhet i dagens DN är att ett olyckligt äktenskap kan bero på generna. Forskare har tydligen kommit fram till att det finns en viss gen hos en viss art av sorkar som styr parbeteendet, samma gen återfinns hos vissa människohanar. Dessa hanar är överrepresenterade vad gäller att inte vara gifta, att vara otrogna och att ha missnöjda fruar.

Det är obehagligt att konstatera att manlig sexualitet och allmänt manligt svinigt beteende återigen görs till en fråga om gener och biologi istället för till en fråga om makt och socialt skapade möjligheter för vissa beteenden för vissa grupper av individer.

Samma argument har tidigare varit vanligt kring mäns sexualbeteende där mäns påstått starkare sexualdrift utan större motstånd använts för att ursäkta våldtäkter. Nu återanvänds det för att förklara dåliga äktenskap.

Börjar det bli dags för oss aktiva feminister att använda samma argument för att formulera våra politiska krav?

Om nu män genetiskt sett är svin som inte kan kontrollera sin sexualdrift och genetiskt dåliga makar så borde rimligen de enda verkningsfulla jämställdhetsåtgärderna vara skyddslagstiftningar för kvinnor som förbjuder heterosexuella parbildningar och som håller den manliga befolkningen i säkert förvar på särskilda anstalter. Eller?” (min emfas i slutet motsvarar vad Ström citerade) http://rebellabloggen.wordpress.com/2008/09/02/skydda-kvinnorna-forbjud-heterosexualitet-och-sparra-in-mannen/

Visst, Rebella vill inte spärra in männen, utan socialisera om dem. Men de tycker att män är så sviniga och vidriga, att om det finns biologiska orsaker till att männen är som de är, som gör att feminismen inte kan socialisera om männen, då vore det en jämställdhetsåtgärd att spärra in alla män på särskilda anstalter.

Det är inte forskarna som värderar att män är så vidriga. De säger bara att biologin spelar roll för beteende.

Det är Rebellas skribent som tycker att män är så vidriga. Det presenteras dessutom som en jämställdhetsåtgärd. D.v.s. om alla av ena könet sitter inlåsta på anstalt och de av det andra könet har normala mänskliga rättigheter, så skulle detta alltså vara ett mer jämställt samhälle än idag?! Alltså, de tycker inte bara att det skulle vara bättre för kvinnorna om alla män var inspärrade, det skulle vara så mycket bättre för kvinnorna att det skulle motivera övergreppet mot männen. Vilken mansyn har man då? Att de tycker att män är så vidriga, påverkas inte av om de vill förklara mäns beteende med biologi eller sociala faktorer.

Huruvida beteendeskillnaderna mellan män och kvinnor i stor utsträckning har biologisk grund eller inte är en fråga. Huruvida män är så fullständigt vidriga att om männen, om de inte kan socialiseras om, borde sitta inspärrade på särskilda anstalter är en annan fråga. Huruvida en sådan mansyn är manshat är en tredje.

Ja, det finns påtagliga biologiskt drivna skillnader mellan könen.

Nej, män är inte så vidriga.

Och ja, det är manshat att ha en sådan mansyn.

Sleepless förnekar manshatet

Följande båda citat är om Ströms inlägg om manshatet i inlägget på Rebellabloggen. Vad jag förstår så är det samma person bakom båda bloggarna.

Roligaste exemplen på Ströms antifeministiska mytspridning är inläggen som handlar om feministernas manshat, men som vid närmare granskning visat sig vara inget annat än gigantiska strawmen. Till exempel när Ström utan vidare ryckte ett citat helt ur sitt sammanhang för att kunna ställa frågan ”Vem var det som sa att feminister absolut inte hyser något manshat?” och sedan verkade uppriktigt förvånad över kritiken han fick för detta tilltag.” http://metablogg.blogspot.fr/2011/05/but-why-is-rum-gone.html

Du [Ström] har tagit citatet ur sitt sammanhang. Det, tillsammans med din dramatiska rubrik och din kommentar om att det här bevisar att feminister verkligen är manshatare, innebär att du medvetet förvränger vad som faktiskt står i inlägget. (Nej, det spelar ingen roll att Rebellas blogginlägg är ganska fånigt. Nej, det spelar ingen roll att själva orden i citatet är ”korrekt” återgett, vilket du i vad man verkligen får hoppas är ett tillfälligt mycket förvirrat ögonblick tycks tro.)http://townbloodyhall.livejournal.com/9851.html

Vadå ur sitt sammanhang? Vadå inget manshat?

Att hävda att ett citat görs ur sitt sammanhang innebär att det ges annan betydelse av sin kontext. Om t.ex. någon hade citerat det som: ”… de enda verkningsfulla jämställdhetsåtgärderna … skyddslagstiftningar för kvinnor som förbjuder heterosexuella parbildningar och som håller den manliga befolkningen i säkert förvar på särskilda anstalter.”, då skulle det vara ur kontext, det framhåller något som Rebella hade villkorat som om det hade varit något de direkt förespråkar. Men Ström har inte gjort detta, han har tagit med under vilka premisser Rebellas tycker att sådana konsekvenser följer.

Hur påverkas meningen av det som Ström citerar av den vidare kontexten? Måhända några misstolkar det som att Rebella verkligen förespråkar det som deras rubrik säger, och att Ström kanske borde ha tydliggjort att de inte egentligen förespråkade sådana åtgärder – även om de tycker att män är så fruktansvärt sviniga så anser de ju inte att svinigheten är genetiskt orsakat, utan beror på sociala faktorer. Men det Ström hävdar utifrån citatet är manshat, och även i sitt sammanhang så står stycket som Ström citerar för ett sådant manshat, en sådan mansyn, att män ses som så vidriga att om det beror på biologi så vore det en jämställdhetsåtgärd att spärra in alla män.

Må vara att deras egentliga budskap, att man enbart får förklara mänskliga beteenden med saker som socialisering, makt och normer, att det är hemskt att säga att biologin spelar någon roll, blir tydligare om man tar med resten av texten. Men nu är det inte det budskapet som Ström fokuserar på, han är intresserad av deras manshat, och han citerar därmed det stycke som tydligast uttrycker det manshatet. Ström citerar hur extremt sviniga de tycker att män är. Han citerar manshat. Att de sedan har ett annat huvudbudskap, att de mer eller mindre tycker att beteende bara får förklaras utifrån sociala faktorer, att det skulle vara stötande att påstå att också biologi spelar roll, det förtar inte på något sätt det manshat de ger uttryck för.

Men Sleepless tycker alltså att om man påtalar det här manshatet, såsom jag själv gör ovan, så innebär det att man ”förvränger vad som faktiskt står i inlägget”.

För att inte se manshatet anser jag att man måste vara tämligen manshatstolerant. Hur värdelösa och vidriga måste någon tycka att män i allmänhet är för att Sleepless skall acceptera att man kallar det för manshat?

PS. En av rebellorna, Anna Ardin, har följande syn på det här med varannan damernas: ”Vi behöver därför förändra sättet att se på jämställdhet. Slutmålet är ännu att kön inte ska spela någon roll, men vi kan inte uppnå det genom att bara premiera män i jämställdhetens namn. MINST lika hög lön och MINST femtio procent kvinnor bör vara delmålet – tills slutmålet är uppnått. … Vi i Laboremus jämställdhetsgrupp har nu antagit bland andra mitt och Kristina Persdotters förslag att vår s-studentförening Laboremus ska sluta kvotera bort kvinnor på den lägsta nivån. Att vi ska ha minst varannan damernas i nuläget.” (min emfas, men de stora bokstäverna är hennes) http://annaardin.wordpress.com/2007/01/04/femtio-procent-anvands-for-att-hindra/ DS.

Annonser

Written by bittergubben

25 mars, 2012 at 18:24

Publicerat i Uncategorized

Tagged with , ,

Att jämföra värderingen av maskulint och feminint

with 4 comments

Trots budskapet att flickor och pojkar är lika värda och kan göra samma saker är barn väldigt medvetna om att feminint värderas lägre, framför allt för pojkar, säger hon [Marie Nordberg]. Barn förhandlar ständigt med varandra om könsidentitet. Men flickor som beter sig ”pojkaktigt” anses coola, medan killar kan bli retade om de ägnar sig åt ”tjejgrejer”. Istället eftersträvas risktagande, att ta plats, att utöva auktoritet.

Denna feministiskt selektiva syn på könen. Män och kvinnor värderas utifrån olika kriterier. Vissa positiva egenskaper krävs av det ena könet, medan det andra könet är tillåtet att vara svag i det avseendet, och vice versa.

Kvinnor värderar män utifrån bland annat hur kapabla och framgångsrika de är, vilken social status de har och vilket socialt självförtroende, och hur fysiskt starka och kapabla de är. Män värderar inte kvinnor i alls samma utsträckning utifrån samma kriterier, kvinnor tillåts (relativt sett) vara inkapabla, fjolliga, att ha dåligt självförtroende, vara klena. Sådana negativa egenskaper tolereras i högre utsträckning hos kvinnor än hos män.

Män värderar kvinnor utifrån bland annat fräschhet, utseende, sociala färdigheter, personlighet, de ska vara snälla och empatiska. Kvinnor värderar inte män i alls samma utsträckning utifrån samma kriterier, män tillåts (relativt sett) att vara ofräscha och ovårdade, aggressiva och socialt oslipade. Sådana negativa egenskaper tolereras i högre utsträckning hos män än hos kvinnor.

Feminister kommer fram till att det manliga värderas högre genom att titta på de positiva egenskaper som krävs av män, men där kvinnor är relativt tillåtna att vara dåliga. En flicka som har förmåga och kompetens, som t.ex. cyklar offroad med sin hoj, är ok, men en pojke som inte kan cykla och som är så fjollig att han är rädd för att försöka lära sig cykla, har mycket låg status. En flicka med dåligt självförtroende kan gråta ut och får hjälp och stöd, beteendet är ok från en flicka, men en pojke som gör likadant blir tillsagd att skärpa sig. Även om pojken i princip har samma rätt att bete sig så, tycker de flesta kvinnor att det är oattraktivt med män som har dåligt självförtroende, så hans beteende accepteras inte. Eftersom kvinnan tillåts ha de positiva egenskaper som krävs av mannen, men mannen inte tillåts ha de negativa egenskaper som tolereras hos kvinnor, drar de slutsatsen att det manliga värderas högre.

Man skulle precis lika gärna kunna göra tvärtom. Istället titta på de positiva egenskaper som krävs hos kvinnor, men där män är relativt tillåtna att vara dåliga. Pojken som har hög social kompetens, kan avläsa vad andra känner och har stark verbal förmåga, han har hög status, han är en social stjärna. Flickan som kommunicerar med grymtningar och har noll koll på hur andra mår, hon har låg. Eftersom män tillåts ha sådana positiva egenskaper som krävs av kvinnor, men kvinnan inte tillåts ha sådana dåliga som tolereras hos män, kan man utifrån det dra slutsatsen att det kvinnliga värderas högre?

En pojke kan lyckas med att lägga av en brakskit med humor, och alla skrattar med honom, inte år honom, men nåde den flicka som försöker samma grej. Hon är ofräsch. Men vilket socialt straff får en pojke som inte fjärtar offentligt? Inget. En pojke kan uppvisa ett fräscht beteende som krävs av flickor, men flickor tillåts inte komma undan med sådan ofräschhet som pojkar kan komma undan med. Kan man utifrån det dra slutsatsen att det kvinnliga värderas högre?

Män och kvinnor värderas utifrån olika saker, och olika positiva egenskaper krävs i olika stor grad. Det implicerar inte ett under och överordnande. Huruvida könsöverskridande egenskaper ses som ok beror i första hand på om man kopierar positiva egenskaper som krävs av det andra könet, eller negativa som bara är relativt tolererade hos det motsatta könet. Nog för att verkligheten som vanligt innehåller mer komplikationer, men det är en rimlig utgångspunkt i frågan.

En avstickare om genusdagis. Ett genusdagis som försöker få flickor och pojkar att prestera de positiva egenskaper som krävs av det motsatta könet, så att flickor uppmuntras till t.ex. socialt självförtroende, och pojkar till t.ex. social kompetens, ett sådant genusdagis möts inte av så mycket upprördhet. Men ett genusdagis som försöker tillåta flickor och pojkar att uppvisa de negativa beteenden som accepteras hos det motsatta könet, men inte tolereras hos det egna könet, det kommer få kritik. Ett genusdagis som uppmuntrar flickor att fjärta och rapa, ha otvättade händer och att kommunicera med grymtningar skulle inte bli populärt. Ett genusdagis som uppmuntrar pojkar att vara blödiga med sina känslor, fjolliga, klena och fega, det borde inte heller bli populärt. Pojkar och flickor kommer växa upp och bli män och kvinnor, som kommer värderas av det motsatta könet utifrån de saker som det motsatta könet värderar. De kraven bör man vara någotsånär förberedd på. Om man sedan dessutom har en del positiva egenskaper som det motsatta könet inte kräver så är det helt ok. Genusdagis som uppmuntrar flickor att ha alla positiva egenskaper, men tycker pojkarna skall bete sig på ett sätt som kvinnor inte accepterar hos män, sådana dagis sviker pojkarna.

Citatet kommer från Nationella sekretariatet för genusforskning, där det finns gott om stolligheter om skolan. http://www.genus.se/meromgenus/teman/skola/skolprestationer/

Written by bittergubben

17 mars, 2012 at 19:07

Publicerat i Uncategorized