bittergubben

ytterligare en av de kränkta vita männen

Posts Tagged ‘Jørgen Lorentzen

Hjernevask, Jørgen Lorentzen och genusvetenskapen

with 10 comments

I den norska TV-serien Hjernevask tar komikern Harald Eia och frågar först ett antal genusvetare och relaterade norska akademiker om biologins roll för könsskillnader, personlighet, sexuell läggning etc. De hävdar att biologi är mer eller mindre irrelevant, och att studier som indikerar biologisk betydelse är oseriösa. Sedan frågar han ett antal andra forskare, som faktiskt undersökt saken, t.ex. med studier på adoptivbarn, tvillingar, prenatala hormoner, etc. Han återvänder sedan till genusvetarna, och ber dem motivera sig – varpå de säger saker som att de inte förstår varför någon skulle vilja veta något sådant.

Har du inte sett dem så rekommenderas det. Länkar till filmerna: http://en.wikipedia.org/wiki/Hjernevask

Hela intervjuerna med Lorentzen (på norska och otextat): http://www.nrk.no/nyheter/1.7093174 (längst ner).

Diskussion om bakgrund/sammanhang utifrån en vetenskapsjournalists perspektiv: http://eusja.wordpress.com/2010/04/26/norway-brainwashed-science-on-tv-creates-storm/

Tipsa SVT om att köpa in Hjernevask: http://svt.se/2.85025/1.1034090/tipsa_svt_s_programinkopare

Debatt med Charlotte

Jag tycker serien utmärkt demonstrerar genusvetenskapens bristande vetenskaplighet. Men Charlotte, bloggande genushistoriker, tycker inte det är så illa, och att Hjernevask inte säger så mycket om genusvetenskapen. Det här inlägget är i någon mån ett förväxt inlägg i den debatten, som istället blivit ett allmänt hållet inlägg om Hjernevask.

Genusvetare forskar kring genus som en social konstruktion, inte kring det biologiska könet, vilket i kombination med att vi inte vet exakt vilken korrelation som finns mellan biologiskt och socialt genus gör att det faller sig helt naturligt att genusvetare låter de biologiska delarna stå tillbaka. På precis samma sätt låter exempelvis evolutionspsykologerna det socialt betingade stå tillbaka. Metoder och teoribildningar tillåter i nuläget inget annat.

Jag vet att Hjernevask visade upp genusvetare som inte hade en särskilt vetenskaplig inställning, men jag vågar lova att man skulle hitta liknande ovetenskapliga personer oavsett vilken disciplin man granskade. Finessen med vetenskap och universitetsmiljön är att dessa personer förr eller senare kommer att sorteras bort därför att andra forskare helt enkelt inte kan sätta sitt eget rykte på spel genom att hänvisa till deras forskning.” http://charlottehitochdit.wordpress.com/2012/04/11/vad-ar-egentligen-forskningslitteratur/#comment-1292

För det första, många genusvetare lägger väldigt stor vikt vid hur mycket som är biologi och vad som är socialisering. Det är en central fråga för dem, att hävda att det mer eller mindre bara är socialisering. Det blir därmed bisarrt att säga att det är något de inte ägnar sig åt. ”Metoder och teoribildningar” är en produkt av deras prioriteringar, snarare än tvärtom, men även om vi ser dem som givna, så innebär det bara att dessa metoder och teorier är fullständigt irrelevanta för att utvärdera hur stor del som är biologi och hur mycket som är socialisering. Så varför drar genusvetare slutsatser om att biologin inte spelar någon roll, om de inte har några verktyg som skulle kunna stödja sådana slutsatser?

I seriens ser vi hur biologins roll förringas, förlöjligas, hur studier som indikerar eller rent av bevisar biologins roll kategoriskt avfärdas och rent av skrattas åt, hur de som utför eller beaktar sådana studier avfärdas som drivna av politisk vilja snarare än sanningsökande och intellektuell nyfikenhet. Det är tydligt att de har en åsikt i frågan, biologins roll är inte acceptabel. Frågan är vad de baserar detta på. Vetenskap eller ideologi?

Att evolutionspsykologer skulle bete sig på samma sätt ifrågasätter jag starkt. Att de inte studerar eller intresserar sig för sociologins roll på samma sätt betyder inte att de avfärdar den.

Inte särskilt vetenskapliga?

De var inte bara inte särskilt vetenskapliga, de var ovetenskapliga och i vissa fall rent av direkt antivetenskapliga. Inte bara tror på saker utan vetenskaplig motivering, saker som rent av motbevisas i studier som de kategoriskt avfärdar, vissa rent av avfärdar vetenskapens principer.

Min förståelse av norska är inte så mycket att hurra för, jag reserverar mig således för att här antagligen finns en del diskutabla översättningar.

Lorentzen på fråga om vad som skulle hända om förväntningarna om kvinnornas sexualitet och hur den skall vara, skulle försvinna, skulle man då kunna få ett samhälle där kvinnor och män är lika nöjda med ONS? ”Ja, helt klart. Och det samhället närmar vi oss mer och mer.” På fråga om det kan vara något biologiskt bakom att män är mer intresserade av ONS än kvinnor? ”Nej, vid den typen av påstående ser vi genusvetare rött. Mitt påstående är att det inte är skillnader utöver det som har med det reproduktiva systemet att göra.”

På fråga om sina grunder för att avfärda biologins roll: ”Jag måste förhålla mig till vetenskapen och än så länge har inte vetenskapen förmått att visa att det finns genetiska orsaker till könsskillnader förutom det reproduktiva systemet. Eia: Men hur vet du att det inte finns någon koppling? JL: Det är min hypotes att det inte är någon skillnad, och vetenskapen har inte kunnat visa någon skillnad. Då måste jag arbeta utifrån den kunskapsnivån.”

Dubbelstandard så det skvätter om det. Hans favorithypotes behöver inga bevis, att biologin inte spelar någon roll, det kan man hävda som sanning (även om han just här kallar det hypotes, är det ofta han inte gör några sådana reservationer). Men med sådant som han inte tycker om, då duger det inte ens med ett antal olika studier som på olika sätt påvisar det hela, dessa kan summariskt avfärdas. Och han gör anspråk på att detta är en fråga om att han är vetenskaplig.

”– Är du striktare med bevis för det biologiska än för det kulturella?

– Nej, jag menar ju att det måste finnas en viss vetenskaplig grund. Det är bara hypoteser de sysslar med. De har samma material som jag har. Nämligen att det är stora skillnader mellan kvinnor och män. Krosskulturella skillnader. Men allihop patriarkala samhällen. Du ändrar inte på sådant i [fingerknäppning] på sådant som varit i hundratals år. Norge har varit patriarkalt i hundratals år.

– Det kan inte vara sa att det finns biologiska orsaker?

– Jag tror inte på det, alltså det kan.

– Är det fråga om tro eller …?

– Ja, …, nej, det är inte fråga om tro, det ar fråga om … För dem är det en fråga om tro vill jag säga.

– För dem är det mer en fråga om tro än för dig?

– Ja, för mig ar det fråga om att det måste bevisas vetenskapligt. Jag sysslar med vetenskap. För att kunna säga att något är sant sa måste det vetenskapligt bevisas.”

Han påstår att det inte existerar några biologiska grunder till att kvinnor generellt är mindre intresserade av ONS än män (och gör massvis med liknande avfärdanden av biologin). Han hävdar avsaknaden av betydelse för biologin, utan några som helst vetenskapliga bevis, och hans motivation för att han hävdar dessa saker är att han är så vetenskaplig, att för att kunna säga att något är sant, så måste det bevisas vetenskapligt.

Hans ide av vetenskaplighet är alltså helt absurd. I valet mellan två tänkbara hypoteser, att biologin spelar roll eller att det enbart är kultur/socialisering, väljer han en favorithypotes och lägger hela bevisbördan på den andra hypotesen. Han avfärdar därefter kategoriskt alla studier som vederlägger hans favorithypotes. Han gör anspråk på att det här är vetenskapligt, men det är uppenbarligen fullständigt ovetenskapligt. Jag kallar det rent av för antivetenskapligt.

(Visst, om flera studier har gjorts som borde hitta ett samband, men de inte hittar det, så styrker ju det påståendet att det inte finns något samband, eller att om det finns så är det svagare än vad studierna skulle upptäcka, men det är ju inte situationen här. Här finns det massvis med studier som belägger samband, men Lorentzen avfärdar kategoriskt dessa, de håller enligt honom inte måttet.)

Egeland på fråga om vad som är hennes vetenskapliga grund för att hävda, att om pojkar och flickor behandlades lika skulle det inte bli könsskillnader i yrkesval: ”Jag har vad du antagligen skulle kalla en väldigt teoretisk utgångspunkt. Biologi får liksom inte plats där för mig. Jag tycker att socialvetenskap skall utmana påståenden om att skillnader mellan människor är biologiska.”

Det är alltså inte så att vetenskapen skall ta reda på i vilken utsträckning som skillnaderna är biologiska. Den skall istället propagera för vissa teser, som Egeland vill att den skall driva, vilket inkluderar ett avfärdande av biologins roll.

Debattartikel där Egeland kritiserar Hjernevask, i stort sett går hennes kritik ut på att programmet handlar om något annat än hon skulle vilja att det skulle handla om; det handlar om huruvida biologin spelar roll, och många norska sociologers ovetenskapliga inställning till det, hon tycker istället att programmet borde handlat om sociala förklaringsmodeller. http://www.dagbladet.no/2010/03/04/kultur/debatt/debattinnlegg/hjernevask/10698175/

Nils Axel Nissen, hävdar att man kan välja att vara homo eller hetero, det finns ingen medfödd biologiskt driven sexuell läggning. Avfärdar generellt studier som påvisar statistiska skillnader mellan homo/hetero; Tycker det ar patetiskt, med deras fokus på oväsentligheter. ”Jag tror inte det är någon stabil grund till någon av de undersökningarna. Det är egentligen pseudovetenskap, det är vår tids pseudovetenskap de håller på med.”

Att vara forskare består inte bara av att finna ut vad du trenger att veta, utan lika mycket att finna ut vad du inte trenger att veta.” (Jag har lämnat norska ordet trenger, som betyder behöva/önska sig starkt eller vara förpliktigad).

Det är alltså inte så att man ska vara nyfiken runt sitt ämne, sätta in det i ett sammanhang, utan det är viktigt att man är klar över vilken kunskap som är onödigt eller rent av skadlig. Det är väl i den meningen han använder ordet pseudovetenskap ovan, de studerar sådant som man inte får, ställer frågor man inte får ställa.

Agnes Bolsø på fråga om folk föds som homo eller hetero: ”Absolut inte!” / ”Inga undersökningar har klarat att påvisa biologiska skillnader, inte en enda. Men de tror så starkt. Att de fortsätter att leta. Efter homogenen, homohormonet.”

Eia tar exemplet med Victor, som föddes med oklart kön, väldigt tidigt opererades och uppfostrades till flicka, men ändå uppförde sig som en pojke och mådde väldigt dåligt. Detta gjorde man utifrån tesen om att kön bara är en social konstruktion, vilket skulle innebära att det inte spelar någon roll vilket kön man opererar till, om barnet bara tror och uppfostras som ett visst kön så blir det så. Det var många sådana fall, många självmord, men sedan läkarna slutade att operera till godtyckligt kön, och istället väntade för att se om barnet uppför sig som pojke eller flicka, då upphörde problemen. Bolsø tar avstånd från att detta skulle visa på medfödda skillnader mellan pojkar och flickor.

Debattartikel där hon argumenterar för att homo/hetero läggning inte är något medfött, men hennes argument håller sig till det politiska, och förlöjliga vissa studier som relaterar läggning med fingerlängdskvoter. Som om det skulle vara främsta argumentet för att hävda en biologisk komponent i läggning, det finns ju t.ex. tvillingstudier, såsom nämns i Hjernevask. http://www.ntnu.no/c/document_library/get_file?uuid=ef5e2c36-5818-4bc2-84e2-121d009ad073&groupId=15461

Bolsø i en debattartikel om Hjernevask: ”Forskerne forklarte sine funn ene og alene med gen- og hormonutrustningen hos sine forskningsobjekter. Dette er forskere som driver det som i USA kaller ’science by press conference’, der forskere får stor mediedekning på svært tynne data.” Om andra forskare: ”DE FLESTE GENFORSKERE mener ikke at genene bestemmer alt, og påstår heller ikke at de har slike bevis. Gener blir i fagmiljøene oftest sett som et potensial. Mange vil være enig med meg i at kriminalitet, samfunnsmessig arbeidsdeling, røykevaner, kjønn og seksualitet er alt for komplekse fenomener til å kunne reduseres og besvares enkelt med referanse til gener.”

Hennes beskrivning här av legitima forskare är ju ok, gener ses som potential, anlag, benägenhet. Men detta är ju också ståndpunkten hos forskarna i Hjernevask, de har inte hävdat att allt är biologi, de har undersökt hur stor del av variationen i en egenskap hos människor beror på gener, och hur mycket som beror på annat. Det är från genusvetenskapen som man stått för ensidigheten, att bara sociala faktorer får erkännas, biologin skall förnekas. Det är rätt ofta debatten i den här frågan tar den här vändningen. Vissa genusvetare/feminister hävdar att biologin är irrelevant, kritiker hänvisar till forskning som belägger att biologin spelar roll, genusvetare/feminister hävdar då att debatten står mellan genusvetare/feminister som erkänner/beaktar både biologi och sociala faktorer, och ”biologister” som tycker att det enbart är biologi. http://www.ntnu.no/c/document_library/get_file?uuid=228df61b-3583-4992-b83e-9597fc131dd5&groupId=15461

I brist på egna vetenskapliga argument får man angripa personer istället för deras argument, rent av köra med guilt by association, som om det hade något värde i sakfrågan: ”Temaet for Eias intervju med Bolsø var seksualitet. Bolsø viser til at den ene av de tre amerikanske psykologene, Gerulf Rieger, tilhører en omstridt skole. — Rieger har hatt J. Michael Bailey som mentor, og er hans laboratorieassistent. Bailey er arvehygieniker, og det er alltid dårlig nytt for «undermenneskene», for eksempel homofile, sier Bolsø.” När sådana argument plockas fram, då är man långt från forskningen, då är det fråga om politik. http://www.dagbladet.no/2009/09/29/kultur/tv_og_medier/harald_eia/nrk/biologi/8339048/

Ett stort antal andra personer i Hjernevask gör uttalanden som marginaliserar biologins roll. De flesta av dessa är inte forskare, utan bara personer som på ena eller andra sättet har accepterat som sant att biologin är marginell, t.ex. genom sin utbildning.

Man får ju acceptera att individer, som fått en sådan utbildning, och inte själva studerat frågan, kan ha okritiskt accepterat det som de blivit tillsagda. Det värsta en sådan individ skulle kunna anklagas för vore naivitet. Men hur kan den akademiska konsensusen bli någonting som är inkompatibelt med bevisen på området? Hur kan det bestå, trots ett tryck utifrån? Jag kan inte se någon annan förklaring än att det inom akademin finns en sådan kunskapssyn, en sådan kultur, att politisk korrekthet trumfar saklig korrekthet, att politiska argument väger tyngre än vetenskapliga.

Vetenskapskulturen

Det centrala för mig är frågan om vetenskapens kultur. En vetenskap måste ha en kultur som ställer krav på deltagarnas vetenskaplighet, annars är det ingen vetenskap. Vetenskapen tillåter en mångfald personer, som ofta inte känner varandra, att samverka i ett gigantiskt kunskapsbygge, som är mycket större och har mycket högre grad av korrekthet än vad någon individ någonsin skulle kunna åstadkomma. Det här förutsätter att inte vad som helst inkluderas, om någon försöker stoppa in påhitt som inte kan styrkas, politiskt drivna dogmer, så accepteras inte detta. Bara de som respekterar kraven på saklighet och ärlighet kan respekteras som domare över vad som kan läggas till kunskapsbygget, och det krävs konsensus från flera sådana personer. Om kulturen istället tillåter deltagarna att stoppa in lite vad de känner för, lite blandade påhitt och politiska dogmer, så skulle inte graden av tillförlitlighet kunna upprätthållas. Det skulle inte längre vara en vetenskap, utan en samling åsikter, bara en diskurs bland andra. Utan en kultur som ställer krav på deltagarnas vetenskaplighet, är det ingen vetenskap. Och i den utsträckning som det istället ställs krav på att deltagarna skall vara politisk korrekta, så är det en ideologi, inte en vetenskap.

Charlotte hävdar att genusvetenskapen har en kultur med sådana krav på vetenskaplighet:

Finessen med vetenskap och universitetsmiljön är att dessa personer förr eller senare kommer att sorteras bort därför att andra forskare helt enkelt inte kan sätta sitt eget rykte på spel genom att hänvisa till deras forskning.”

Pudelns kärna. Vilka är de kriterier som genusvetare utvärderar sina kollegor utifrån? Vad hjälper och vad stjälper anseendet och karriären? Är det vetenskaplig korrekthet som är A och O? Eller är politisk korrekthet något som väger tungt, rent av i vissa frågor tyngre än saklig korrekthet?

Tom Colbjørnsen, rektor vid Oslo Business Institute, säger i Hjernevask: ”Min upplevelse av samhällsvetenskapen när jag arbetade där som forskare, det är också att de är väldigt präglade av interna normer. Det är vissa saker som ses som väldigt oprofessionellt att befatta sig med. Ditt rykte svärtas om du beaktar biologiska förklaringar. Det, vetenskapligt sett, är en väldigt oprofessionell hållning. Som forskare bör man vara nyfiken på allt. [Eia: Så känner jag också!] Jag blir lite perplex när jag möter forskare i samhällsvetenskap som inte vill beröra sådana teorier.”

Eia är själv sociolog, och Hjernevask är en reaktion på hans studieerfarenhet, där biologins roll marginaliserades och förlöjligades, stämplades som högervriden.

Genusvetarna i Hjernevask, hur kunde de bli framgångsrika inom genusvetenskapen om deras kunskapssyn inte var accepterad och rumsren inom genusvetenskapen? En titt på deras CVs nedan, och jag får verkligen inte intrycket att deras inställning till vetenskap verkar ha varit mycket till hinder i deras karriärer. Rimligen är det snarare så att deras kunskapssyn i stor utsträckning är en produkt av deras utbildning och miljö, alltså kollegor etc.?

Därefter följer en titt på ett inlägg från svenska genusvetare, tvår de sina händer? Nej, de kritiserar istället kritiken mot genusvetenskapen. Istället för att ställa krav på genusvetare, uttrycker de solidaritet. När ovetenskaplighet leder till problem för genusvetare, så är det p.g.a. yttre tryck, där allmänheten tar avstånd, det är inte ett inre tryck. Det inre trycket kräver politisk korrekthet och vetenskapligt språk/form, inte saklighet. Kan läsaren ge exempel där feministiska genusvetare som är pålästa och välartikulerade, men ovetenskapliga, får dåligt anseende och karriärproblem för att andra genusvetare tar avstånd deras politiskt korrekta ovetenskapligheter? Utan att detta drivs av tryck från media/allmänheten?

Sedan följer en djupdykning i intervjuerna med Lorentzen, och till sist några klipp från norska tidningar.

Genusvetarna och sociologerna i Hjernevask

De som jag uppfattar som varandes de som säger flest och värst dumheter i programmet är Jørgen Lorentzen (överlägsen segrare!), Cathrine Egeland, Nils Axel Nissen och Agnes Bolsø.

Jørgen Lorentzen har ett synnerligen välfyllt CV som genusvetare, några få av punkterna nedan. http://uio.academia.edu/J%C3%B8rgenLorentzen/CurriculumVitae

“Since 2002–Professor and Senior researcher at the Centre for Gender Research at the University of Oslo. Chair of the research projects: Men and Masculinities and Being Together: New Forms of Intimacies

“2009– :Chair of the Board of Kvinnforsk [Centre for Women’s Studies and Women in Research], University of Tromsø.”

“2007–08: Member of Mannspanelet [The Norwegian Panel of Men]. Appointed by Norway’s Minister of Gender Equality Karita Bekkemellom. Final memo on men and gender equality submitted to Cabinet Minister Anniken Huitfeldt on 3 March 2008”

Har skrivit 7 som han kallar det vetenskapliga böcker, 5 rapporter, 26 vetenskapliga artiklar, och ett stort antal andra publicerade artiklar.

Han är alltså synnerligen väletablerad och framstående inom norsk genusvetenskap.

Cathrine Egeland, arbetar sedan 2006 som forskningsledare på arbetsforskningsinstitutet.

2002 – 2006: Postdoktorstipendiat, Senter for kvinne- og kjønnsforskning, Universitetet i Bergen.

2001: Ph.D.-graden av Det humanistiske Fakultet, Syddansk Universitet. “Men det har ikke noget med kønnet at gøre”. Køn, kønsbarrierer og Akademia – konstruktioner af et ugyldigt problem.

1996: Cand.mag (dansk høyere grad) i filosofi og kjønnsstudier (Køn og Kultur). http://www.afi.no/org_view_employee.asp?iEmployeeId=79

Nils Axel Nissen är professor i amerikansk litteratur vid Oslo Universitet, men hans ”Undervisnings- og veiledningsområder” är ”Amerikansk litteratur, litteratur skrevet av kvinner, homolitteratur, kjønnsforskning”. http://www.hf.uio.no/ilos/personer/vit/nilsni/index.html

Agnes Bolsø

Leder Senter for kvinne- og kjønnsforskning, NTNU 2005 – 2007

Medlem av rådgivingsgruppe, Nettverk for feministisk teori og kjønnsforskning, Universitetet i Stavanger 2005 – d.d

Leder for Nasjonalt fagråd for kvinne- og kjønnsforskning 2004-2006

“Dr.polit, NTNU, 2002 med avhandlingen Power in the Erotic: Feminism and Lesbian Practice”

Beste artikkel i Tidsskrift for kjønnsforskning 2005

http://www.ntnu.no/c/document_library/get_file?uuid=8130e20f-59b1-4408-972a-fb82256f599b&groupId=15461

Som sagt, deras kunskapssyn verkar inte ha lagt krokben för deras status inom norsk akademi. Man hör titt som tätt om personer som får problem inom genusvetenskapen för att de ifrågasätter feministiska påståenden, eller forskar på tabubelagda områden, som kvinnors partnervåld mot män. Kan någon ge exempel på personer inom genusvetenskapen som är feministiskt korrekta men får problem inom professionen p.g.a. ovetenskaplig kunskapssyn? Alltså för att en sådan kunskapssyn inte accepteras internt, utan att det behövs externa parter som driver kritiken?

Artikel om Hjernevask i nyhetsbrevet Genusperspektiv

Det forskningspolitiska nyhetsbrevet Genusperspektiv, som ges ut av Nationella sekretariatet för genusforskning, har publicerat en artikel om Hjernevask: ”Komiker startade hetsjakt på norska genusforskarehttp://www.genus.se/digitalAssets/1314/1314443_gp3-4_2010.pdf

De skriver inte ett ord till avståndstagande från osakligheten. Däremot kritiserar de att genusvetare ofta ”klumpas ihop till ett homogent kollektiv”, och ”hat mot feminister” från män som är rädda för jämställdhet, ”hätska mediedebatter kring genusforskare”, och att programmet anklagats för ”korsklippning” (och beskriver friandet som att nämnden inte delade Lorentzens syn). Men inget problematiserande av den antivetenskaplighet som genusvetarna i programmet gett uttryck för, eller att deras antivetenskapliga inställning är rumsren inom genusvetenskapen.

I det första avsnittet, som handlade om jämställdhet på arbetsmarknaden ingick en intervju med Lorentzen, som gav intrycket att han helt förnekar biologiska förklaringar till könsskillnader.”

Gav intryck av? Han ägnar sig tydligt, gång på gång, åt ett kategoriskt förnekande av biologins roll, och de studier som påvisar den. Förutom det reproduktiva systemet så är könen lika, hävdar han. Inga mentala skillnader.

Biologer håller ju med oss, eller vi håller med dem. Varken biologer eller genusforskare talar i antingen-eller termer.”

Huh? Uppenbarligen existerar det genusvetare som förnekar biologins betydelse.

Många känner inte igen sig själva i komplicerade påståenden om att kön är en social konstruktion, det stämmer inte med människors egna erfarenheter. Genusforskningen borde vara bättre på att sälja in sina insikter på ett sätt som är lättare att förstå, säger Bjerrum Nielsen.”

Som om det skulle finnas någon brist på feministisk och genusvetenskaplig propaganda. Som om problemet bara skulle folks egna erfarenheter och att de inte klarar av att begripa. Deras ”problem” är det motsatta, de har nått ut med sitt budskap, men det är alltfler som förstår att budskapet inte har med vetenskap att göra, utan är ideologiskt.

Hon menar att orsaken till att genusforskningen är så utsatt för angrepp dels handlar om forskningens normativa utgångsläge …”

Kritiken gäller huvudsakligen att den inte är vetenskaplig. Problemet är inte vilka värderingar den har i övrigt, utan att den anser att dessa värderingar är viktigare än vad som är sant och falskt. Det är inte normativt, utan ovetenskapligt.

Ett problem enligt Bjerrum Nielsen är också att genusforskarna ofta i debatten klumpas ihop till ett homogent kollektiv. – Vi omtalas i media som en klubb, en förening där alla tycker samma sak. Om en genusforskare går ut och säger något dumt, så är alla genusforskare dumma.”

Naturligtvis fel med kollektiv skuld, men jag uppfattar det inte som det. Feminismen är en ideologi, och man väljer själv om man vill vara med i en ideologi, och sina egna val kan man hållas ansvarig för. Ju fler genusvetare som går ut med ovetenskapliga, ideologiskt drivna påståenden, desto tydligare framstår det som att det inte finns några interna krav på vetenskaplighet. Vill ni att genusvetenskapen skall uppfattas som en vetenskap, så att det ses som meriterande att vara genusvetare, så behövs det räfst och rättning i de egna leden, att man inom genusvetenskapen börjar ställa krav på saklighet.

Alltså, om flera olika genusvetare gång på gång hävdar en massa ovetenskapligheter, utan att deras kollegor reagerar, så kan ingen genusvetare göra anspråk på att vara utövare av en vetenskaplig disciplin, eftersom det då inte är någon vetenskaplig disciplin att vara forskare inom. Även om en enskild forskare skulle vara seriös, kan man inte prata om vetenskap utan en omgivande, granskande vetenskapskultur som forskaren verkar inom.

Hela intervjuerna med Lorentzen

Lorentzen hävdade att Eia klippt oschyst och begärde att hela intervjuerna skulle lämnas ut. Så gjordes också, de kan t.ex. ses här: http://www.nrk.no/nyheter/1.7093174 (i botten av artikeln).

Man får ju onekligen ett något annat intryck när han får lägga ut texten, istället för att bara höra hans avvisande av biologin så får man höra hans motiveringar, men jag uppfattar det inte som någon förbättring. Snarare tvärtom. I den klippta versionen kan man mer eller mindre tänka sig att han lever i en akademisk bubbla där den relevanta informationen inte existerar, men ser man intervjuerna i sin helhet framgår att han inte är obekant med sådan information, han säger till exempel: ”Ja, alltså detta sista har jag sett andra forskare också säga något om, alltså betydelsen av testosteronnivåer i livmodern, före barnet blir fött, kan ha betydelse för barnets utveckling, åtminstone de första levnadsåren, det tror jag säkert det ligger någonting i, …

Hur kan man kombinera ett sådant påstående med kategoriska förnekanden av biologins roll? För det är just vad Lorentzen gör, och tar till väldigt bisarr logik för att uppnå det.

Av biologiska faktorer begär Lorentzen att de skall vara absoluta, man skall kunna avgöra könet utifrån beteendet, en statistisk skillnad kan därmed inte vara biologisk. Alltså om generna specificerar att ett område i hjärnan skall ha receptorer för ett könshormon, och att sådan hormonel stimuli skall göra området något större eller något aktivare eller dylikt, så är inte den resulterande skillnaden mellan könen att betrakta som biologisk, om den inte är absolut. Om samma standard skulle användas för socialt drivna skillnader, existerar inte dessa heller, något Lorentzen glatt bortser ifrån.

Han begär även att mekanismerna skall vara kända i detalj, man skall kunna peka ut vilken gen det är som spelar roll, och hur. Detta är nonsens. Visst är det en kunskapslucka om man inte kan specificera hur något går till, men har man bevis för att en mekanism existerar så annulleras inte det av att man inte känner till mekanismens detaljer.

Av socialt drivna skillnader begär han bara korrelation, att det finns ett stimuli – skillnad i behandling av pojkar och flickor – där det finns korrelation mellan behandling och utfall, så bevisar det att det sociala givit upphov till skillnaden. Men korrelation bevisar inte kausalitet. Om flickor som har bra anknytning till sin far är mer sannolika att vara kvinnliga pionjärer inom mansdominerade fält, skulle detta kunna bero på social kausalitet, men det skulle också kunna bero på att de biologiskt är mer benägna att komma överens med och interagera med män på mäns vis. Bevis på olika behandling, som baby X där försökspersonerna blir tillsagda att en skrikande bebis är antingen pojke eller flicka, och tolkar skriken i olika grad som ilska eller rädsla beroende på vilket kön de tror bebisen har, bevisar inte att skillnaden i behandling spelar roll. Om samma standard används på biologiska faktorer, att det räcker att bevisa existens och korrelation, skulle det räcka att konstatera att det finns genetisk skillnad – XX vs XY – och att det är korrelerat med skillnad i beteende.

Jag ifrågasätter naturligtvis inte att sociala faktorer spelar roll, jag bara konstaterar att om man tar de beviskrav som Lorentzen har för sociala faktorer, är biologiska drivna skillnader bevisade femtielva gånger om, och tar man de krav han har för biologiska faktorer, ja, då existerar inte socialt drivna skillnader.

Jag reserverar mig för att min dåliga norska antagligen medför en del fel i mina tolkningar.

Eia: … så när vi snackar om att män är mer intresserade av mekanik och saker, kvinnor mer intresserade av kommunikation och …, så är det inte så, det är en föreställning vi har? Det är en myt?

JL: Ja alltså, det är ju riktigt, i nuläget. Eller om du går in på en specifik tidspunkt eller område, så kan du säga det, män är mer upptagna av mekanik i större delen av världen. Går vi ut och gör en statistisk undersökning så ser vi då att det stämde ju. De är mer, men det betyder inte att män är så för att de är män.

Eia: De måste inte vara så?

JL: Det är riktigt, det är många män som inte är det, många som är helt ointresserade av mekanik. Vilket innebär att män inte ÄR sådana, som män. Men det är något som ligger i den traditionen att det är det män gör.

Skillnaden är inte absolut, det finns individuella variationer. Och därav följer att den statistiska skillnaden mellan könen inte har med biologiskt kön att göra, utan om traditioner, om socialt genus? Han erkände ändå den statistiska skillnaden det är inte alltid han gör det …

Eia: Så när Tom Colbjørnsen säger: Män har mer ensidiga intressen, kvinnor har mer mångfald av intresseomraden …

JL: Då känner ju inte jag igen mig själv i det, helt klart. Är jag då inte man? Om man skall ta påståendet hela vägen.

Eia: Ja, men, han tänker att i genomsnitt är det en sådan tendens, ar du enig i det?

JL: Nej, alltså, det jag säger är att genomsnitt i en viss tid på en viss plats så hittar de den sortens skillnader. Men om du tittar på ett helt annat samhälle, sa kan du finna att ja detta ar typiskt for kvinnor … Tänk som det är t.ex. i min familj där det är min fru som jobbar med teknik, är mest intresserad av teknik, och därmed också tar sig an den tekniska delen i hemmet … Så om du kommer från månen och studerar var familj, sa får du säga, ja i det här landet, eller på den här planeten så ar det kvinnor som håller på med teknik. Sa det ar alltid en fråga, vem studerar du, vad studerar du och vilka slutsatser drar du från det?

Alltså, en statistisk skillnad som återfinns likadant i samhälle efter samhälle, kan förnekas om den inte är absolut. Är män längre än kvinnor? De flesta skulle säga att det finns en sådan statistisk skillnad, men enligt Lorentzens logik går det bra att förneka sådant.

Att man, om man skiter i statistisk representativitet skulle kunna generalisera från Lorentzens familj till jordens befolkning, det förtar inte effekten av undersökningar med representativt urval.

Frågan är vad som skulle hända om Lorentzen skulle applicera samma krav på de statistiska skillnader vars existens han skulle vilja påtala? Ägnar föräldrar mer tid åt ögonkontakt med flickor än med pojkar? Är det vanligare att män sitter i bolagsstyrelser? Gör kvinnor mer hushållsarbete än män? Överlapp, överlapp, överlapp. Enligt Lorentzens logik skulle det alltså inte finnas någon skillnad i dessa frågor.

Eia spelar intervjun med Lippa, där han presenterar sina statistiska resultat med mängder av länder, från många olika kulturer. Om det finns en stor variation från kultur till kultur, skulle detta innebära att det finns kulturberoende faktorer som påverkar, även om det inte på något sätt skulle utesluta biologiska faktorer. En del könsskillnader ser ungefär likadana ut, oberoende av kultur. Om egenskapen berodde på kultur, skulle den variera med kulturerna, avsaknaden av variation torde indikera en avsaknad av kulturberoende faktorer som påverkar den. Den måste i så fall drivas fram av faktorer som inte är särskilt kulturberoende, såsom biologin. Vad jag förstår är det bara internetanknutna som ingår i materialet, i många länder innebär det en bristande representativitet för befolkningen som helhet, men det håller ändå att är en faktor kulturberoende så borde den variera när man studerar ett stort antal länder.

Lippa: When you see a result like that with the two lines are pretty flat and they do not change across countries, that gives you a hint that something biological is going on.

JL: Ja, alltså, jag håller med om det statistiska materialet, det är inte något chockerande, att det finns könsskillnader, jag jobbar också med könsskillnader. Poängen och oenigheten kommer på slutet, att han säger att när det är så lika så ger det en hint that it must be some biological difference. Men poängen är ju att här är det helt omöjligt för honom att påvisa att det har någon relation till det biologiska. Och detta problem med den typ av forskning som Lippa bedriver …

Han, liksom många andra av den typen av forskare, de jobbar med stora statistiska populationer, alltså ett stort statistiskt material, utifrån det hittar de könsskillnader, också generaliserar de därifrån och säger att då måste det vara biologiskt. Men, forskning, alltså vetenskap som visar den länken, som visar sambandet mellan det statistiska material han sitter med och det att det skulle vara något genetiskt eller biologiskt, kopplat till den skillnaden, det har de inte klarat att visa, det ar min poäng.

Eia: Men skulle man inte förvänta sig, om det var kulturellt, att det var mer variation från kultur till kultur?

JL: Ja, om dessa kulturer hade varit väldigt olika i förhållande till könsskillnader så skulle det vara det, och jag är helt övertygad om att man hittar en del skillnader mellan Norge/Sverige/Danmark å ena sidan och Saudiarabien/Iran/Irak, för att ta några ytterligheter. Men nästan alla länder i världen har varit igenom några hundra år med patriarkal historia, inte sant? Där det har varit klara skillnader i vilka val kvinnor och män tillåts göra. Alltså hundra år tillbaka, inte ens det i Norge, så kunde inte kvinnor välja fritt utbildning, det var väldigt begränsad syn på vad kvinnor skulle göra och kunde göra … det är 30 år sedan, 40 år sedan, som kvinnor gjorde den brytningen, att vi kämpar för en jämställdhet, att vi ska kunna välja precis som mannen, utbildningsmässigt, yrkesmässigt, och så vidare.

Eia: Hade det varit väldig variation från kultur till kultur, så hade det varit ett starkt argument mot biologiskt tänkande …[Nej, det hade det inte, det skulle bara visat att kulturberoende faktorer spelar roll, inte huruvida biologi också spelar roll. Att det är samma skillnad oberoende av kultur, indikerar att det inte finns kulturberoende faktorer som spelar stor roll, orsaken till skillnaden skulle då behöva vara icke kulturell. /BG]

JL: Nej, alltså, poängen är att skall du säga att det är något biologiskt, så måste du visa sambandet mellan det biologiska du menar …

Eia: Men det hade varit ett argument mot biologi om det varit väldigt mycket variation

JL: Alltså, jag tycker att det som syns är en ganska stor variation, han snackar våldsamma svep, det är våldsamma generaliseringar han använder, han säger ”men seems to be more occupied with technical things

Eia: … intresserad av saker, att jobba med saker …

JL: … tekniska saker, alltså, det är en ganska stort generalisering, alltså sjuksköterskor jobbar med otroligt mycket teknisk utrustning idag, det är avancerat, ganska mycket av de apparaterna som de använder, medan ingenjörer idag jobbar i team-arbete, alltså med människor och kommunikationsmässigt, på ett helt annat sätt än de gjorde tidigare, alltså går du 10 år tillbaka, så kunde du hålla käften och vara på smältverket och göra ett bra jobb och så kan man inte jobba längre, inte sant? Hela sättet att arbeta på är förändrat.

Eia: Så du tycker inte det ger någon hint om att det skulle kunna vara något biologiskt?

JL: Alltså, i det ögonblicket han klarar att visa sambandet mellan statistik och biologi så ska jag vara villig till att höra på honom. Men Lippa, jag har läst en del av det han håller på med, jag kallar det för anekdotisk forskning, det är rätt och slätt sådan, …, ja, … han tar några [rariteter?], sätter ihop dem, och är de väldigt många som ”scorar” på det så kan vi se att det är biologiskt, har läst relativt nyligen att han menade att det var ett samband mellan att ha håret på det sättet och vara vänsterhänt, då var du homosexuell. Alltså det är sådan sorts … anekdotisk forskning.

Alltså, bristen på variation skulle bero på att alla länder är likadanna patriarkat … kulturberoende faktorer får inget genomslag eftersom det inte finns några kulturella variationer mellan världens länder, med avseende på relationen mellan könen? Är det inte mycket rimligare att misstänka biologiska faktorer?

Åter detta att man måste påvisa vilken gen det är. Vet man inte vilken gen det är, så har man ju en kunskapslucka som det vore trevligt att fylla, men ett påvisande av effekt omintetgörs inte av en okunskap om mekanismen. T.ex. kan polisen ofta konstatera att en person blivit mördad utan att kunna säga vem som var förövaren, skall det innebära att mordet inte skall räknas som mord?

Och att man inte skulle kunna säga att män statistiskt är mer intresserade av teknik, för att arbetsuppgifterna i olika yrken förändras över tid? Huh? Vad är det för invändning? Vill han hävda att en underliggande skillnad i intresse inte skulle behöva få lika stort genomslag i yrkesval, så blir det ju relevant hur yrkena förändras, men det är irrelevant i en diskussion om huruvida könsskillnaderna har eller kan ha biologisk grund.

Angående könsskillnader som att pojkar relativt mycket leker med bilar och flickor relativt mycket med dockor:

JL: … jag tror inte något på att det är biologiskt bestämt. Alltså det att en räcka av de här försöken, de har testats av andra forskare, som visar att nej, det är inte några särskilda preferenser … Det är gjort av många forskare, andra forskare som gör om som visar att här är avikelsen så stor, signalen sa osäker, så man kan inte räkna det som någon entydig könsmässig identitet som ligger bakom. Och för att man skall se att det är biologiskt/genetiskt, så behöver du ju ha bortåt 100%, behöver du inte det? Alltså gener är väldigt …

Eia: Jag tror mer de menar att det är fördelningar, det ar massor med flickor som ar ingenjörsmässiga och pojkar som ar sociala, men i genomsnitt …

JL: Det tycker jag är så fascinerande med den här vetenskapen, det är varför är de så intresserade av att försöka att hitta det biologiska upphovet till kön? Varför är de så frenetiskt intresserade av könsskillnader, i det avseendet?

… [kameramännen diskuterar annat och det är oklart vad Eia och Lorentzen säger] …

JL: Alltså, det är detsamma problemet … statistiskt material … men de ser inte tillbaka till det biologiska materialet som han menar är upphov till, länken mellan det genetiska och det biologiska, att finna den genen, som resulterar i att det är en könsskillnad, det har han inte.

Eia: Nej, han bara ser det mönstret.

JL: Det är mycket viktigt att vara uppmärksam på det.

Alltså, skillnaden kan inte vara biologisk eftersom den inte är absolut. De som forskar för att ta reda på i vilken mån biologin påverkar drivs inte av nyfikenhet utan av politisk vilja, så kallad biologism, medan Lorentzens annorstädes klargör att hans förnekande att biologins betydelse, ja, det är vetenskaplighet. Och man kan inte hänvisa till biologi om man inte kan klargöra specifikt vilken gen det är frågan om.

Eia visar Lorentzen intervjun med Simon Baron-Cohen, med bland annat hans experiment med nyfödda bebisar, där pojkarna relativt tittade mer på en mobil och flickorna relativt mycket på ett ansikte. Eftersom de var nyfödda kan inte socialisering vara en faktor, de har inte ännu blivit utsatta för någon socialisering. Studien har inte upprepats, det är ingen som försökt, antagligen för att det är så besvärligt att arbeta med nyfödda bebisar.

Eia: När du säger att det inte är några medfödda skillnader mellan flickor och pojkar som förklarar deras olika intressen, vad baserar du det på?

JL: Nej, jag säger alltså inte att det är medfött, att det inte är medfött, det är medfött egenskaper, men jag menar att de inte kan generaliseras på ett sådant sätt att man kan säga att flickor har en typ av specifikation av medfödda egenskaper och pojkar har en annan typ.

Eia: Nej, alla snackar om genomsnittet.

JL: Det är skillnader, det är stora individuella skillnader, och skillnader mellan pojkarna, och mellan flickorna, är mycket större vill jag hävda, utan att detta är mitt forskningsområde, men det är då omöjligt att generalisera, detta kan jag säga bara på basis av det materialet jag har läst, det är så stora metodologiska problem med den forskning som har gjorts, jag tror inte på det.

Eia: Men din egen, du sa tidigare att, …, ehum, …

JL: Jag tror inte heller de flesta norska biologer har någon särskild tro på det, de jobbar inte på det sättet, de jobbar inte utifrån den typen av generaliserade sanningar om människor.

Eia: Men du sa ju i förra intervjun att det inte var någon genomsnittsskillnad i känslor och intressen mellan pojkar och flickor …

JL: Nej, det jag sa är att jag menar inte, jag har inte sett att det är bevisat, från genetiskt, medicinskt, biologiskt håll, att det är skillnader, systematiska skillnader, generaliserade skillnader mellan flickor och pojkar, i beteende, intelligens, känslor. Men att det är det utifrån sociala och kulturella betingelser, det vill jag hävda att det är, inte minst på beteende, det är ganska stora kulturella skillnader mellan det pojkar och flickor gör.

Eia: Men hur vet du att det inte är några sådana, den typen av medfödda skillnader som de snackar om?

JL: Nej, alltså, jag kan inte säga att jag inte vet det, men jag kan säga att det inte är bevisat, vetenskapligt.

Eia: Ok, så du har inte någon undersökning som visar …

JL: Korrekt. Det finns ingen undersökning som faktiskt bevisar vetenskapligt att det inte …

Eia: Inte heller det du säger?

JL: Jo, jag kan hänvisa till en mängd av kultur- och samhällsforskning som visar hur socialisering påverkar pojkar och flickor …

Eia: Men hur kan du veta att det inte ar några medfödda skillnader, vilken forskning baserar du det på?

JL: Nej, alltså, Jag får ju förhålla mig till vetenskapen, inte sant? När jag skall försöka se hur någonting är, och vad som hänger samman, och så långt har inte vetenskapen klarat att visa, att det finns genetisk orsak till könsskillnader, utöver det som har med det reproduktiva systemet att göra.

Eia: Du erkänner inte att de undersökningarna visar …?

JL: För att de saknar en länk, Harald, de saknar en länk.

Eia: Men hur vet du att det inte är något medfött?

JL: Jag säger att i det ögonblicket de klarar att veta …

Eia: Men du har ju sagt att det inte finns några viktiga medfödda skillnader när det gäller känslor, intressen, sådana ting, hur vet du att det inte …

JL: Jag säger att min hypotes är att det inte är några skillnader. Och jag kan visa att när det gäller sociala och kulturella skillnader, men vetenskapen har inte bevisat att det ar någon [biologisk] skillnad, inte sant? Och då får ju jag utgå från den kunskapsnivån.

Eia: Du antar att det inte är någon skillnad tills motsatsen bevisats?

JL: Jag antar det, ja.

Eia: Det är intressant. Och det här [intervjun med Simon Baron-Cohen] är inte någon bra …

JL: Det här är svagt, det är svag forskning. Alltså, inte det sista om testosteronet, det har jag hört från andra också, men de här sakerna med att hålla upp bilder och se, sådan forskning har jag liten tro på. För de är bristande, det är en brist, han får en statistisk skillnad, men han klarar inte att visa att här har vi genen …

Eia: Nej, det har han inte klarat.

JL: … som gör detta. Då är det inte något sammanhang mellan det biologiska … det ar en skillnad, statistiskt sett, sa mår vi ju anta, säger han, att det är biologiskt ursprung till skillnaden.

Alltså, om man ser skillnad i beteende hos nyfödda bebisar, som inte alls socialiserats ännu, så kan man inte säga att det är biologiskt, eftersom man inte kopplar skillnaden till specifika gener?

Här hamnar han så pass mycket på defensiven att han i viss mån uttrycker sig rimligare, när han till exempel säger att det är en hypotes från hans sida att det inte är biologiska skillnader mellan könen.

Återigen detta med absoluta skillnader, det anses felaktigt att påtala statistiska skillnader för att det finns individuell variation som är större än skillnaden mellan könen. Om man resonerar på samma sätt med kulturellt drivna skillnader, existerar de då? Dubbelstandard.

En av de andra intervjuade forskarna ifrågasätter om subtila skillnader i bemötande har så kraftig effekt på barnens intressen, preferenser och beteende, och konstaterar att de bara visar att pojkar och flickor behandlas olika, inte hur stor effekt det har.

JL: Ja, alltså, hon slår fast att vi vet att det är en stor skillnad, stora könsskillnader, det skull jag vilja veta … hur hon förklarar …

Eia: Hur vet du att det är det olika sättet som vi snackar till bebisar och förhaller oss till pojkar och flickor som …?

JL: Alltså, det här belägget är det motsatta, det här visar hur vi vuxna är i vårt sätt att förhålla oss till barnen, och att tro att vi inte då, när vi ser det här och föräldrarna känner att de förhåller sig, och alla andra vuxna, icke säger, att nej, jag behandlar inte barnen olikt, så sätter man upp experiment som visar att det är tämligen olikt…

Eia: Men hur vet du att det har effekt?

JL: Ja, alltså, det vill jag tro, jag har dock inte jobbat särskilt mycket med den forskningen heller

Eia: Men hur vet man att dessa kulturella skillnader har en så stark effekt på vilka intressen flickorna och pojkarna har?

JL: Ja, alltså, det kan vi se på det att det är väldigt stor skillnad på hur pojkar och flickor väljer, till exempel, …

Eia: Ja, men hur vet du att det är på grund av olikheterna i behandling av …

JL: Ja för det pågår ju kontinuerligt

Eia: Men hur vet du att det har effekt?

JL: Eeeh, nej, alltså, i och med att jag inte har jobbat helt konkret med sådana experiment så är jag osäker på just det, men det jag säger då är att det är en kontinuerlig [skillnad i bemötande?], hos alla vuxna, som möter en pojkbebis och en flickbebis, eller flickbarn och pojkbarn, så är det förunderligt om det inte har effekt, inte sant? Om inte det präglar barnen, tas upp av barnen – barnen önskar, barnen är väldigt intresserade av att tillfredsställa vuxenvärlden, inte sant? Och göra det som förväntas av dem. Och när det då hintas på olika sätt, från vuxenvärlden som har förutfattade meningar om dig, och förväntningar om vad du skall bli, så skulle jag anse det förunderligt om inte de barnen på något sätt följer i de spåren.

Eia: Kan det vara omvänt, att pojkarna och flickorna är olika, och så känner vuxna av att de är olika så behandlas de olika, så orsak och verkan är ombytt?

JL: Nej, alltså det är väl gjort sådana undersökningar att om man ger flickor samma bemötande som pojkar att de också följer de spåren. Där kan du kanske se då att det är sådan effekt, då, inte sant? Att om det varit en biologisk skillnad, skulle flickor inte haft respons på den typen av socialiserade spår. De hade gjort någon studie av flickor som skaffade högre utbildning, tidigare, alltså innan alla flickor skaffade det, var väldigt påverkade av vad far gjorde, alltså fått faderns socialisering och tillknytning till fadern var viktig för att hon skulle gå vidare i utbildningen. Och hon hade fått speciella socialiseringsspår som hon följde för att skaffa högre utbildning. Det finns många av den typen, ganska mycket forskning.

Nog för att det är rimligt att anta att skillnader i bemötande ofta har betydelse. Lika rimligt som att anta att skillnader i gener ofta har betydelse.

När de påvisar skillnad i bemötande, har de inte åstadkommit mer än en biolog som konstaterar att det existerar genetiska skillnader. Visar de att skillnaderna i bemötande är kontinuerliga, ja, generna är där hela tiden de med, påverkar hormonnivåer, vilka områden i hjärnan som skall vara känsliga för hormonpåverkan, etc.

När de påvisar korrelation, som t.ex. mellan att en kvinna har god anknytning till sin far och sannolikheten att läsa högre utbildning (när detta fortfarande var mansdominerat) så har de bara visat just det, korrelation. Det skulle ju t.ex. kunna vara så, att kvinnor som biologiskt är predisponerade att interagera med män, att vara bekväma med en manlig jargong, att de både får bättre anknytning till fadern och är mer benägna att välja en bana som är mansdominerad.

Nöjer man sig med sådan korrelation är det enkelt att ”bevisa” att biologin spelar roll, det är bara att konstatera genskillnaden mellan flickor och pojkar, XX vs XY, och att detta är korrelerat med utfall …

”… man har under ganska lång tid letat efter genetisk eller hormonell skillnader, alltså hormonella skillnader finns ju, men vilken betydelse de skulle ha …, man hittar ju inget specifikt, inte betydelsefulla genetiska skillnader, som gör att vi måste göra saker på olika sätt, eller tänka på olika sätt, eller känna på olika sätt, alltså det ar ju det som ar här [huvudet] och här [hjärtat] som ar väsentliga för vem en människa är

Måste? Biologiska skillnader måste vara absoluta, så att de blir tvingande, annars räknas de minsann inte. Om gener bara leder till olika benägenhet hos könen, då skall det inte räknas.

Vad händer om vi tar samma attityd när vi betraktar sociala faktorer? Om de flesta kläder för flickbarn är mindre och har ljusare färger än motsvarande kläder för lika stora pojkar, innebär detta något tvingande måste? Nej, det är bara en antydan om vilka beteenden som är vanligare hos respektive kön, det är inte tvingande. Om leksaksaffären har rosa flickavdelning och blå pojkavdelning, innebär det att barnen måste ha sådana favoritfärger? Nej, det visar bara vilka färgpreferenser som är vanligast, barnen är inte tvungna att tycka om de färgerna, de kan ha andra favoritfärger. Sociala faktorer existerar alltså inte heller? Någon kanske invänder att leksaksaffärernas uppdelning i rosa/blått är mer eller mindre absolut, men den genetiska uppdelningen i XX och XY är ännu mer absolut, frågan är om dessa faktorer har några konsekvenser? Om konsekvenserna är icke tvingande statistiska skillnader mellan könen, så räknas det ju inte …

JL: Människor går och tror att naturvetenskapen ar sannare än andra vetenskaper; det är den inte.

Eia: Utifrån så känns samhällsvetenskapen mer som synsätt än naturvetenskapen …

JL: Alltså naturvetenskapen har ju förflyttat sig kontinuerligt under loppet av de senaste 100 åren, och tillbakavist sina egna påståenden kontinuerligt. Naturvetenskapen är lika mycket präglad av teori och metod och perspektiv som samhälls- och humanistisk vetenskap.

Eia: Naturvetenskapen präglas också av kulturen man lever i … ?

JL: Den är lika mycket präglad av forskarens blick, som min forskning eller andras forskning är, och det är det väldigt viktigt att vara klar över, det är inte något som är sann forskning, eller sann vetenskap. Man kommer närmare en typ av förståelse av hur världen ar byggd och hur världen ser ut, och vi ser att detta flyttas kontinuerligt, det sker inom all forskning.

Eia: Det är inte så att man kommer närmre och närmre sanningen?

JL: Nej, för det finns inte någon absolut sanning, som det gäller att komma närmare, för det är en fråga om perspektiv, vad men ser, vad man är intresserad av att se.

Det är ovanligt att viktiga påståenden som blivit etablerade som sanna inom riktig vetenskap sedan förkastas. Modeller förfinas kontinuerligt, och hypoteser som hade visst stöd och som flera forskare trodde på, blir vederlagda. Emellanåt sker paradigmskiften, där grundläggande perspektiv och modeller ändras, men det drivs inte av politisk vilja utan argument. Det finns observationer som inte passar in i den tidigare paradigmen, som för att hantera dessa krånglats till och blivit icke intuitiv, ett lapptäcke. Dessutom gör den nya paradigmen falsifierbara förutsägelser, som därefter testats och visat sig stämma – då accepteras den nya paradigmen.

När man inom genusvetenskapen omfamnade iden att kön enbart är en social konstruktion, så har inte det drivits av bevisen, utan av en politisk/ideologisk vilja. Man har slagit fast något som sant för att man vill att det skall vara sant.

Inom geologin trodde man länge att jordens inre var en enda stor stenklump. Det var något man trodde utan några egentliga bevis, för att man tyckte det var något rimligt att tro på. Det gamla gardet förlöjligade nykomna stolligheter som idén att kontinenterna skulle hålla på och driva omkring. Det kom sedan ett paradigmskifte, där man accepterade att jordens inre var flytande magma, och skorpan flyter ovanpå som ett ”tunt” skal. Bevisen stödde den mer spektakulära modellen som man därför accepterade.

Inom genusvetenskapen går man åt andra hållet. Den tidigare kunskapen var att både arv och miljö spelar roll, men sedan tar många genusvetare och förkastar att arv skulle ha någon betydelse, det är enbart det sociala som spelar roll. Detta görs inte bara utan bevis, utan mot bevisen, för att man vill tro på det. Om någon utför faktisk forskning på frågan, för att utröna vilken betydelse arvet faktiskt har eller inte har, förlöjligas detta, beskrivs som onödigt; varför skulle någon vilja veta något sådant?

Enligt Lorentzen så är dessa beteenden likvärdiga? Jag ser det som tvärtom. Om geologerna idag skulle byta fot och börja hävda att jorden bara är en stor stenklump, att teorierna om kontinentaldrift är stolligheter – alltså gå från den modell som stöds av bevisen till den modell som motbevisats men som forskaren skulle känna för att tro på i avsaknad av bevis – då skulle det vara likvärdigt.

Det är möjligt att den sorts forskning som Lorentzen ägnar sig åt kanske bara handlar om perspektiv och intressen. Men i riktig vetenskap väger bevisen tyngre. Det finns en verklig verklighet där ute, och vi kan studera den. Påståenden om hur verkligheten är beskaffad kan vara felaktiga, och kan vederläggas med bevis. Att komma med perspektiv som att jorden är en stor stenklump, att anse det, att vara intresserad av det, för att man känner för att jorden skall vara beskaffad på det viset, trots att bevisen säger att det inte är så, det skulle inte hålla inom riktig vetenskap.

Förutom frågan om att värdera bevisen, så att man överger motbevisade modeller, så är det också frågan om vilka modellpreferenser man har i frånvaro av bevis. Det är centralt i vetenskapen att man skall föredra enklare modeller som är kompatibla med observationerna, än mer komplicerade modeller. Det kan ju vara besvärligt att avgöra vad som är ”enkelt” och vad som är ”komplicerat”, vid paradigmskiften är det ofta så att det gamla gardet är så vana vid den gamla modellen att de uppfattar den som enklare en de där märkliga nymodigheterna.

Ibland kan det dock vara väldigt tydligt. Tillåt mig föreslå bittergubbens gravitationsteori; den är som Einsteins (nej, jag har inte heller fattat den) med den modifikationen att det kommer vara en gravitationsfri zon i Bromölla den 27nde maj 2019. Denna teori är uppenbarligen lika kompatibel med alla hittills gjorda observationer som Einsteins, så den kan inte förkastas baserat på bevisen, men alla forskare skulle ändå förkasta den, eftersom den tillför extra komplexitet helt i onödan, utan att det ger högre förklaringsförmåga.

När Darwin kom och hävdade att arterna långsamt förändras utifrån ett naturligt urval, och att dessa förändringar över väldigt lång tid blir så dramatiska att nya arter bildas och andra dör ut, så var det många som tyckte att det var ett spektakulärt antagande. Men i ett läge där biokemisterna konstaterat genernas existens, deras betydelse för att styra organismen, och hur de ärvs, tillför inte evolutionsteorin någon egentlig komplexitet. En del gener påverkar den organism de tillhör så att den får fler eller mer framgångsrika avkommor, på ett sådant sätt att genen (inklusive andra kopior av genen), blir vanligare i populationen, och emellanåt uppstår mutationer på generna så att nya varianter uppstår. Evolutionsteorin blir då mer eller mindre tautologisk. Den frågar bara vad som blir konsekvenserna av det som redan är känt, utan att egentligen göra några märkliga antaganden om världen.

Evolutionspsykologin är en delmängd därav. Dess grundprincip gör inte heller några dramatiska antaganden om världen, bara att den genetiska evolution som förekommer bland organismer och deras egenskaper i övrigt också förekommer vad gäller människohjärnan och dess instinkter. De utforskar bara konsekvenserna. Visst kan de hypoteser de drar till med vara diskutabla, men grundantagandet förtjänar knappast att kallas för ett antagande.

Att motsätta sig evolutionspsykologins grundprincip, och hävda att biokemin och evolutionen upphör att gälla när det kommer till de gener som styr utvecklingen av människohjärnan, vore ungefär som att hävda att gravitationen inte kommer att finnas i Bromölla den 27nde maj 2019. Det är ett helt magiskt antagande. Och den jämförelsen är ändå snäll, för till skillnad från vår absurda gravitationshypotes som faktiskt inte motsägs av någon bevisning överhuvudtaget, så är det rätt mycket beteenden som man kan förvänta sig utifrån evolutionspsykologin som faktiskt observeras i verkligheten, rätt mycket som motbevisar iden om att det inte finns några biologiskt drivna könsskillnader.

Så hur förhåller sig en genusvetare som Lorentzen till evolutionspsykologin? Ja, genom att hävda att han är anhängare av evolutionen, och sedan skita i dess konsekvenser. Eller snarare, inte göra någon skillnad på en arts genetiska evolution utifrån det naturliga urvalet, och en individs och dennas hjärnas/personlighets evolution utifrån gener och social miljö. Under en individs evolution, vederbörandes utveckling över tid, så är generna givna, statiska (det finns vissa mekanismer för att slå ”av” och ”på” gener, men sådana mekanismer ändrar inte genuppsättningen och är rimligen i sig genetiskt programmerade). Men detta, att artens genetiska evolution format genpoolen som individens gener kommer ifrån, gener som därmed är givna för individens evolution under dennas livstid, det verkar inte Lorentzen acceptera, utan låter ”evolution” vara ett enda stort flummigt jättepaket.

Eia spelar upp intervjun med evolutionspsykologen Anne Campbell, som hävdar att evolutionen också format hjärnan, inte bara kroppen.

AC: That is why women have entered nursing, medicine, social work, teaching, all of these kind of areas are areas of cooperative exchange where women seem to feel most at home, most comfortable, and of course there are big overlaps between the sexes, huge overlaps, there are women who are extremely gifted in engineering, physics, chemistry and so on, but in a sense that is less typical I would say of female interests then it is of male interests

… Eia spolar lite, och spelar upp för Lorentzen när han spelade upp Lorentzen for Campbell …

Eia: Så skillnaden mellan pojkar och flickor är bara könsorganen?

JL: Alltså, allt som inte har med det reproduktiva systemet att göra, om man säger så. Det är inte bara den där nere, allt utom det, bröst och hår och [?] och muskelmassa och en del andra ting, inte sant, men allt utom det, … är ingen skillnad.

Eia: Känslor …

JL: Känslighet(?), känslor, …

Eia: Intressen, …

JL: Intressen, intelligens, alltså, kapacitet, …

Eia: Är lika?

JL: Ja, de är i utgångspunkten lika.

AC: Amazing!

Eia: Amazing?

AC: Absolutely amazing. I am astonished that someone could say that. I mean it seems to me that the idea … I guess the question I would pose is: Where do bodily differences come from? Where do the differences between men and women’s reproductive systems come from? Evolution, I am sure would be the answer that most social scientists would give, and what orchestrates those bodily differences, what is responsible for the production of hormones and peptides that keep everything going? The human Brain, mostly, yes? Through feedback systems. It seems to me quite extraordinary that you could imagine that evolution has operated on the reproductive systems and has had absolutely no effect at all on our brain, the single most expensive organ that we have in the body. 

[slut på uppspelning]

JL: Ja, alltså, tillåt mig att säga först att jag är en stark anhängare till evolutionsläran, icke sant? Jag menar att det vi bedriver inom samhälls- och kulturforskning på många sätt är en förlängning av evolutionsläran. Nämligen att studera förändring, utveckling, påverkan, och så vidare. Det som är extraordinary med det som hon säger det är att du skall fastfrysa ett element i utvecklingen, i evolutionen, nämligen könsskillnader, och säga att de ar stabila och statiska, och de producerar kvinnor och män, på samma sätt som de alltid har gjort.

Eia: Anne säger att män och kvinnor har lite olika intressen för att de formats av evolutionen …

JL: Nej, alltså, det hon säger, det som hon som är evolutionspsykolog säger är att detta är nedlagt i urtiden, och därför är det en bestämd kvinnlighet och manlighet som finns i hjärnan, eller i genmaterialet … det ser jag som problematiskt.

Eia: Hon säger att det är märkligt att någon kan tro att det inte är någon skillnad utöver det reproduktiva systemet. Är det inte naturligt att det är någonting som är kopplat till att det är någon som föder barn, medan andra inte är tvungna att gå med barn i nio månader, det är slitsamt att ha ansvaret för barnen, kvinnorna har haft det i stort sett i vår forntid, vore det inte märkligt om inte det präglat psykologin, genetiken, var medfödda mentala …

JL: Det präglar psykologin helt klart … alltså, biologi är jätteviktigt. Det att föda barn är väldigt viktigt. Och präglar helt säkert kvinnor, skulle jag tro, ganska mycket, utifrån det jag vet också, men det präglar dem väldigt olika, och det är massor, 20 procent av kvinnorna, som inte får barn, och så vidare och så vidare, inte sant? Så det är ju inte så att det här systemet präglar kvinnor på ett specifikt sätt, och män på ett helt annat specifikt satt, det är det som är problemet. Alltså att det reproduktiva systemet är med och påverkar oss, det tror jag, men på individuellt ganska olika sätt.

Eia: Jag det ser jag också, men att det är en del av ett paket, att det kommer något mer tillsammans med det systemet, med det mentala …

JL: Den hypotesen hon har, som hon menar och det menar evolutionspsykologer …

Eia: Tror du något på det?

JL: Nej, det tror jag inte på.

Eia: Vad grundar du det på?

JL: Att det inte är vetenskapligt bevisat.

Eia: Men är det vetenskapligt bevisat det du säger att det inte är någon …

JL: Nej, alltså, det är gjort en massa forskning som visar att det är stora individuella variationer, och de individuella variationerna ofta övergår vad man skulle klara att förklara med generaliserade könsskillnader …

Eia: Vi snackar om genomsnitt här …

JL: Ja, och då är avvikelserna så stora att du skulle ha svårighet att förklara att det skulle vara genetiskt, det som är poängen med det genetiska är ju ofta att det är, systematiskt.

Återigen, biologiska skillnader måste vara absoluta. Annars finns de inte, eller är åtminstone inte biologiska. Enligt denna genusvetares logik.

Att det finns könsskillnader i sexrelaterade instinkter, det borde inte vara särskilt kontroversiellt.

Eia: … vill du fortfarande hävda att skillnaderna mellan pojkar och flickor när det gäller sådant som känslor och intressen, inte kommer inifrån, något medfött, utan att det kommer utifrån?

JL: Ja, jag [?] när det gäller det kognitiva, och när det gäller det känslomässiga, och beteende så är pojkar och flickor i utgångsläget lika. Det betyder inte att det inte är skillnader, det är skillnader, men skillnader på individnivå ar mycket större än på ett generaliserad könsmässig nivå. Det är klart att det är skillnader i intelligens, stora skillnader i intelligens, [Eia och JL pratar samtidigt], och det är mycket viktigt att ha med sig, och de är mycket större än de eventuella skillnader man skulle kunna hitta att flickor är sådana och pojkar är sådana, i utgångspunkten, det vi är födda med.

Könen, pojkar och flickor, är likadana. Eftersom individuell variation är stor. Lorentzen borde kanske vara tydligare med att det är just på biologiskt drivna skillnader mellan könen som den här sortens logik skall tillämpas. För tillämpar man den på socialt drivna könsskillnader, så existerar ju inte de heller …

Några citat från Norska tidningar

En annan kritik är att det skulle varit politiskt. Men det Eia tar ställning för är inte så mycket den enskilda sakfrågan, utan att vetenskap skall vara vetenskaplig. ”Eia har helgardert seg ved tidlig å annonsere at han står i en mellomposisjon og er åpen for alt. Han avviser at han vil noe med programmene, bortsett fra å avsløre at samfunnsforskere ikke er så opptatt av biologi. Men når premisset i Hjernevask er at dette er en alvorlig mangel, må det bety at biologi har en konsekvens for samfunnet og dermed er politisk. Hjernevask er det mest politiske programmet som har vært laget av NRK på år og dag. Men ingen tør snakke om elefanten i rommet.” (http://www.dagbladet.no/2010/03/24/kultur/kommentar/debatt/tv_og_medier/10994538/)

Alltså, ställningstaganden mot ovetenskaplighet och dogmatism, för vetenskapen, den intellektuella nyfikenheten och den intellektuella ärligheten, avfärdas som varandes politiska ställningstaganden.

Professor og kjønnsforsker Harriet Bjerrum Nielsen, nylig avgått leder av Senter for kjønnsforskning ved Universitetet i Oslo, var invitert for å drøfte Harald Eias serie «Hjernevask» i NRKs høyeste råd – Kringkastingsrådet”.

Bjerrum Nielsen mente i sitt innlegg at «Hjernevask» var preget av sviktende journalistisk metode i underholdningsavdelingen i NRK. Det har i etterkant av seriens start vært svært mange medieoppslag. Mange har kritisert Eia for å stille langt mer kritiske spørsmål til de norske forskerne han er uenige med.”

Det han ställer kritiska frågor om är just det att de baserar sina slutsatser inte på studier och forskning, utan på sin politiska vilja. Jag uppfattar det som att det är bara på ytan som programserien handlar om biologins roll, det serien egentligen handlar om är genusvetarnas inställning till forskning – de avfärdar forskningsresultat, Eia presenterar lite närmare de resultat som de avfärdar och frågar varför, varpå de inte ger någon vetenskaplig grund utan rent politiska motiv. Vilket blir en kontrast till de andra forskarna, som får liknande behandling, de tillfrågas varför de hävdar det de hävdar, men de hänvisar till empiriska data och studier. Är det Eias fel att genusvetarna så ofta inte har någon saklig grund för sina slutsatser?

Grundighet og saklighet er journalistens viktigste verktøy, og en kritisk holdning er viktig, slik at forskere ikke sees som ufeilbarlige, men her har Eia stilt to lag opp mot hverandre. Min kritikk er i korthet at Eia har vært ukritisk og redelig til én part, og kritisk og uredelig til en annen, sa Bjerrum Nielsen under sitt innlegg for Kringkastingsrådet.

När någonting journalistiskt som är kritiskt mot genusvetenskapen eller feminismen får genomslag, kommer det alltid svepande avfärdanden om osaklighet, citering ur kontext och liknande. Men varför framgår det aldrig några specifika och signifikanta exempel på vad som skulle vara fel?

Intervjupersonene behandles helt forskjellig alt ettersom Eia er enig eller uenig med dem. Utenlandske forskere blir intervjuet om sine funn, mens de norske snakker om sine holdninger. De får flere kritiske spørsmål, fortsatte hun.”

Eia har frågat båda sidor vad de baserar sina påståenden på. Ena sidan presenterar då relevanta studier. Andra sidan sina medger att de inte har några bevis, och presenterar istället sina politiska motivationer för sina ställningstaganden. Och genusvetaren Nielsen tycker alltså att det är Eias fel att genusvetarna motiverar sina åsikter på det viset? LOL!

I slutet av artikeln med ovanstående citat finns också de oklippta versionerna av intervjuerna med Lorentzen: http://www.nrk.no/nyheter/1.7093174

Hedda Giertsen: ”I intervjuene er Eia flere ganger en imøtekommende, vennlig og interessert tilhører, men dette det hadde ikke sitt grunnlag i en genuin interesse for det som ble sagt, men – som jeg oppdaget senere – interesse for det han kunne bruke i konfrontasjon med forskere med et annet grunnsyn. I invitasjonen til programmet og under intervjuet benytter han den tilliten som er en grunnleggende forutsetning for enhver samtale og for at vi tør å åpne oss og inngå i relasjoner. Denne tilliten gjør også at vi intuitivt svarer på spørsmål og tar et interessert ansiktsuttrykk som tegn på virkelig interesse for det som sies. Ut fra dette regnet jeg som samtale- og intervjuperson med at om Eia var uenig, ville han sagt fra og gått inn i en diskusjon. Men han gjorde ikke det. Han lot utsagn stå uimotsagt, brakte deretter i neste intervju inn andre som presenterer motargumenter og lot så oss intervjupersoner få kommentere dette.http://blogg.nrk.no/hjernevask/2010/04/19/samtalens-forutsetninger-er-tillit-av-hedda-giertsen/

Alltså, Eia har låtsas varit positiv medan han intervjuade genusvetarna, för att dessa skulle vara bekväma med att säga vad de verkligen tycker, istället för att upprätthålla någon form av reserverad fasad. Med riktiga forskare skulle det knappast vara något problem när man diskuterar deras forskning, de hävdar det som de tror på och presenterar sina argument, det interna samtalet kan bli mer detaljerat men är kompatibelt med det yttre. Men för de som ägnas sig åt politisk propaganda så blir det interna samtalet väldigt annorlunda från det yttre.

Faktum är ju att han i det avseendet beter sig likadant mot de andra forskarna, i början får de tämligen oemotsagt beskriva sin egen version, därefter får de höra och kommentera ”forskare” med avvikande åsikt. Skillnaden är då att för genusvetarna/sociologerna blir de två delarna i olika intervjuer, för utlänska forskare blir det i samma intervju. Och att de riktiga forskarna har riktiga argument.

Eia har gjort seg skyldig i grov manipulering av hva norske fagfolk står for, sier professor i pedagogikk Stein Erik Ulvund til Dagbladet tirsdag. Eia intervjuet Ulvund til programmet sitt, men intervjuet ble klippet bort før den endelig TV-versjonen ble sendt. Professoren mener dette ble gjort fordi hans budskap ikke passet inn i forhold til programlederens egen agenda.” http://www.hegnar.no/sport_fritid/article414977.ece

Det är väl rätt normalt att journalister tar fram mer material och sedan väljer ut vilka delar som funkar att publicera. Så länge de inte missrepresenterar vad folk står för, som att citera ur kontext, så vad är problemet?

Eia har knappast hävdat att det inte existerar samhällsvetare i Norge som också beaktar/erkänner biologins betydelse, utan bara den påtagliga existensen av dem som förnekar biologins betydelse. Om han då inte tar med en del akademiker som erkänner biologins roll, vad är felet med det?

Jeg føler meg feilinformert og misbrukt i forbindelse med intervjuene, sier Agnes Bolsø som ble intervjuet i forbindelse med produksjonen av programmet. Hun mener hun ble presset opp i et hjørne under intervjuene og at hun ikke fikk forberede seg godt nok. Dette synet deles av mange av de andre forskerne som bidrar til Eia-programmet.

Harald Eia selv slår tilbake mot kritikken.

– Hvis du er en diktator som har styrt skuta i mange år, er det kanskje ikke like mottakelig for kritikk, sier Eia.” http://www.hegnar.no/okonomi/innenriks/article394173.ece

Skulle kanske inte använda ordet diktator, men väl skyddad verkstad eller klubb för inbördes beundran. Istället för att låta argument stå mot argument, skapar man en skyddad zon, där bara de som håller med får höras, och inga krav ställs på kvalitén på deras argument – när sedan dessas argument utsätts för en faktisk granskning, blir det inte vackert.

Annonser

Written by bittergubben

22 juli, 2012 at 21:03