Snubbar, bränn RH:n! Anlägg bekvämlighetsskägg!

Kvinnorörelsen hade det som symbol att bränna BH. Jag förstår inte riktigt varför. Om de velat skifta från obekväma till bekväma, ok, men generiskt brännande av BH? För det mesta är det väl meningen att den skall vara bekväm och fördröja att brösten ger sig av söderut. Som en lite lagom liknande stollighet föreslår jag att vi bränner RH:n – rakhyveln – och anlägger bekvämlighetsskägg.

Att slätraka sig varje dag tar tid varje morgon, är obekvämt, det sliter på huden som åldras av misshandeln, det tar bort delar av det skyddande yttre hudlagret så vinterns kyla biter mer och sommarens sol gör mera skada, det blir inåtväxande strån emellanåt, och framåt kvällen har man skäggstubb som är som sandpapper för ens partner.

Ett långt skägg är inte heller så praktiskt. Även om man slipper besväret med att raka sig kräver det andra former av underhåll, om man t.ex. skulle söla räcker det inte att torka av sig med servetten, skägget kan klia och vara i vägen för dragkedjor.

Det enligt mig bekvämaste alternativet är att trimma ner det till några millimeter någon gång i veckan. Man behöver en trimmer istället för rakapparat/rakhyvel. Det tar ungefär samma tid som en vanlig rakning, men man behöver inte alls göra det lika ofta. Eftersom trimningen inte är så närgången som rakningen, misshandlas inte huden. Skägget är tillräckligt långt för att vara mjukt, det är inte fråga om någon stubb, men inte så långt att det börjar klia eller blir besvärligt att rengöra. Bekvämlighetsskägget är inte bara för slutspelsperioder och tentamensveckor, det funkar året om. Även praktiskt vid kortare resor, man trimmar innan man åker och behöver inte ta med sig några rakningsgrejor.

Minimalt med underhåll, maximalt med bekvämlighet.

Gott nytt år på er alla bekvämlighetsskäggade snubbar!

Könsskillnader i grundskolebetyg 1998-2011

Har tidigare skrivit inläggen Könsskillnader i grundskolebetyg 1998-2010, med diagram som åskådliggör statistiken för genomsnittliga betyg, och Osakliga betygsskillnader mellan könen, där jag mer diskuterar fenomenet. Här uppdaterar jag diagrammen med siffrorna för 2011, och tar även med diagram för betyget MVG. Rent statistiskt skulle jag vänta mig att jag gjort några copy-paste fel någonstans, men vet inte var.

Artikel i Lärarnas Nyheter

Tidningen Lärarnas Nyheter har skrivit en artikel om att Pojkar missgynnas allt mer i betygsättningen(Den länk som jag sett i andra bloggar verkar ha varit korrekt tidigare, men artikelns placering har ändrats sedan publicering). Flera andra bloggar har tagit upp artikeln, t.ex: Pelle Billing, GenusNytt och EttStädatYttre.

”I genomsnitt får 67 procent fler flickor MVG i slutbetyg än provbetyg. Motsvarande siffra för pojkarna är 42 procent. Det är en skillnad på 25 procentenheter. När Lärarnas tidning i februari i år gjorde en liknande undersökning av förra årets prov och betygsresultat var diskrepansen något mindre, 17 procentenheter.”

Samma differens var 26 procentenheter år 2009, så det blir besvärligt att påstå att det skulle vara en ökande trend utifrån det måttet och de 3 år som nationella prov hållits i 6 ämnen. Detta mått skalar upp om betyg ökas proportionellt i förhållande till provresultat, t.ex. om ett prov varit extra svårt ett år, denna effekt förklarar 40% av differensens ökning mellan 2010 och 2011.

Ta t.ex. kemiprovet 2009 och 2010, bägge könens andel MVG i betygen låg konstant, men kvoten mellan flickornas MVG andel i betyg och deras MVG andel i proven gick ner från 3.87 till 1.12, motsvarande för pojkarna 3.43 till 1.02. Jag tolkar det som att provet var lättare 2010 än 2009, och att betygen ”skalats” utifrån provets svårighetsgrad. Men att säga att betygsskillnaden minskat från 44 till 10 procentenheter är inte så relevant.

Istället för att titta på differensen mellan könens respektive genomsnittliga betyg/prov kvot, skulle jag föredra att för varje ämne beräkna kvoten mellan flickornas och pojkarnas kvoter, i exemplet ovan 3.87/3.43=1.13 och 1.12/1.02=1.10, sedan ta medelvärde över ämnena. Detta mått påverkas inte av provens varierande svårighetsgrad.

Jag får då följande diagram. 3 ämnen motsvarar svenska (viktat 90% svenska, 10% svenska som andraspråk), engelska och matematik. I 6 ämnen ingår även biologi, kemi och fysik.

Här syns en ökning för 2011 i de flesta kurvor, men för MVG i 3 ämnen är det en nedgång som fortsätter en nedåtgående trend.

”71 procent av flickorna som fick MVG i ämnet fysik hade fått ett lägre betyg på provet. Motsvarande siffra för pojkarna är 27 procent.”

Om det är sant så lovar jag att höja på båda ögonbrynen i flera sekunder. Vad de antagligen hänvisar till är att i ämnet fysik var det 70% fler flickor som fick MVG i betyg än som skulle skrivit MVG på nationella provet, och motsvarande siffra för pojkar är 28%. Vilket fortfarande är stötande, men inte på samma nivå. (Om hälften av flickorna som skrev MVG, fick ett lägre betyg, då skulle siffrorna vara kompatibla, men den kombinationen betraktar jag som helt orimlig).

Kvoter av genomsnittsbetyg

Genomsnittliga pojkbetyg dividerat med genomsnittliga flickbetyg. Betyg avser slutbetyg i årskurs 9, prov avser nationella prov i årskurs 9.

För perioden 1994-1997 är det den 5 gradiga betygsskalan som används, istället för Svenska som andraspråk fanns kursen Sv2, och kurserna i matematik och engelska var uppdelade i allmän och särskild kurs. Det borde rimligen ändå gå att jämföra kvoterna mellan pojk och flickbetyg.

Vi börjar med ämnen utan nationella prov. Den mest påtagliga förändringen är nedgången i Teknik över hela perioden, d.v.s. pojkarnas betyg sjunker relativt flickornas betyg. Flera ämnen sjunker i början av perioden, t.ex. Slöjd, Geografi och Bild. NO sjunker i början men återhämtar sig. Betyg i NO respektive SO ges bara av vissa skolor, vanligtvis ges betyg i enskilda NO och SO ämnen. Ämnena är sorterade efter 2011 års betygskvot.

Och så till de ämnen där det ges nationella prov. I början av perioden är det en nedgång i biologi, fysik och kemi. I engelska sker en uppgång.

Provkvoter: Genomsnittligt pojkresultat på nationella prov i årskurs 9 dividerat med motsvarande siffra för flickorna.

För 2002-2004 anges i engelska och svenska bara resultaten på delproven, inget sammanlagt betyg. Kvoterna på delproven enligt nedan.

För 2009-2011 är provkvoterna i engelska, matematik och fysik rätt nära 1. För 2011 har flera av de provkvoter som är låga, ökat något.

Kvot mellan betygskvot och provkvot. Om eleverna fick betyg som låg i paritet med provresultatet skulle denna kvot vara 1. Är den under ett innebär det att det är fler flickor än pojkar som får högre slutbetyg än provresultat. Det är ju normalt att några gör relativt dåligt ifrån sig på ett enskilt prov, och att det enskilda provresultatet därför inte behöver vara rättvisande, men jag ser inte varför det skulle gälla flickor mer än pojkar.

År 1998 ligger siffrorna totalt sett neutralt, och Svenska som andraspråk har några värden som ligger över 0.99, men typiska värden ligger mellan 0.95 och 0.99. För 2011 sker en konvergens och viss nedgång, värdena ligger tätt i intervallet 0.95 till 0.97, d.v.s. pojkarna får 3-5% lägre snittbetyg i förhållande till deras relativa provresultat.

En uppkäftigare kvot att titta på är (1-Provkvot)/(1-Betygkvot), d.v.s. hur stor andel av betygsskillnaden kan förklaras med skillnad i provresultat? Matematikprovet 1998 dyker ständigt upp som avvikare i diagrammen, men de flesta siffror är mindre än 1, och flera är mycket mindre, en del rent av negativa – d.v.s. att pojkarna skrivit bättre på provet men flickorna fått högre betyg. (Flickorna har fått högre betyg i samtliga ämnen/år där det getts nationellt prov, vilket är urvalet här). Mot det här diagrammet kan man dock invända att det är i ämnen med liten skillnad mellan könen som hamnar lägst, för ämnen med stor betygsskillnad mellan könen kan en relativt stor andel motiveras utifrån provkvoten – och det är rimligen viktigare att förklara stora skillnader än små. För 2011 sker en nedgång bland biologi, kemi och båda svenskämnena, d.v.s. de ämnen där det är stor skillnad i betygen.

Ytterligare ett sätt att åskådliggöra det hela är att ställa frågan, vid vilken provkvot skulle pojkar och flickor få samma betyg? Tidigare gjorde jag en linjär regression som gav betygskvot= 0,860*provkvot+0,104.

Det stämde ganska bra tidigare, vilket innebär att differensen mellan betyg och provresultat var stor när pojkarna presterar bra på proven, men differensen var liten när pojkarna skrev mycket sämre än flickorna. Men för 2011 blir det istället betygskvot= 1,010*provkvot-0,049. Det blir ungefär likvärdigt ifråga om var man skulle få betygskvot 1.0, behövd provkvot blir knappt 1.04, men det skiljer på linjens lutning.

Med orsak av detta tittar jag lite närmare på förhållandet genom att plotta betygskvoten (y-axel) mot provkvot (x-axel). För 2011 är provkvoten relativt hög i de ämnen där pojkar underpresterar mest, men detta slår inte igenom i betygskvoterna.

Det visar sig att i flera enskilda ämnen så ligger betygskvoten ganska konstant trots att provkvoten varierar, t.ex. biologi, fysik och kemi. Bara i engelskan ser man en snygg linje.

Man skulle kunna tänka sig att det är en viss variation mellan proven år till år, hur väl de lämpar sig för flickor och pojkar, och att betygsättarna jämnar ut sådan variation och sätter betyg ungefär som de gjort de senaste åren. Och att det då krävs en mer långvarig trend för att få genomslag i betygen. Just i ämnena biologi, fysik och kemi, ges vardera provet bara till en tredjedel av årskursen, vilket torde innebära att dessas funktion som rikslikare är svagare, att de tar längre tid att få genomslag i betygen.

Sett över perioden 2009-2011 blir regressionen betygskvot= 0,893*provkvot+0,067, d.v.s. för att få betygskvot 1.0 skulle behövas en provkvot på drygt 104%.

Om vi eftersom regressionen skulle ha annan lutning för 2011, räknar utan regression och istället utgår från att en höjning i provkvoten helt och hållet slår igenom i betygskvot, då skulle pojkarna behöva öka sin provkvot till (provkvot+(1-betygskvot)) för att få betygskvot 1.0. Vilket skulle innebära att, för att få samma betyg som flickorna skulle pojkarna 2011 behövt skriva 103-105% av vad flickorna skrev på nationella proven. Förra året skrev jag 103-107%, skillnaden är till stor del huruvida regression används.

Betygsinflation

I ämnena svenska, matematik och engelska syns betygsinflation tydligare i andelen MVG än i genomsnittliga betyg. Även andelen underkända ökar över perioden.

Genomsnittsbetyg över ämnena svenska, matematik och engelska.

Andel MVG i genomsnitt över ämnena svenska, matematik och engelska, i procent.

Kvoter för betyget MVG, slutbetyg

Vi börjar med ett diagram med diverse ämnen utan nationella prov. I de flesta ämnen får killarna 55-75% av det antal MVG som flickorna får. Mest påtagliga förändringen är för ämnet teknik där andelen rasat kraftigt och för 2011 rentav förlorat andraplatsen i diagramet till modersmål.

I ämnen med nationella prov finns 3 ämen, matematik, engelska och fysik, som hamnar över de drygt 75% som de andra ämnena, förutom idrott, inte orkade över.

Engelska ökar under perioden, medan fysik, matematik och kemi sjunker.

Kvoter för betyget MVG, nationella prov

Resultatet för matematik 1999 är bara angivet med 1 gällande siffra, så det sticker ut i många diagram, men kan ignoreras. Fysik ligger över 1.0, även matematik och engelska har haft värden över 1.0, något man inte ser så mycket av i diagrammet ovan med MVG kvoterna för slutbetygen. Matematik har legat relativt svagt senaste 4 åren.

MVG, kvot mellan slutbetygskvot och provkvot

Om andelen pojkar och flickor som får MVG i betyg var proportionellt mot andelen som skrev MVG på nationella provet, skulle den här kvoten vara 1. När den här kvoten är t.ex. 75% i fysik så innebär det att pojkarna som grupp bara får 75% av de MVG betyg som de skulle ha om man utgår från relativ prestation på provet.

Regression för 2009-2011 ger betygskvot= 0,705*provkvot+0,116. Detta skulle innebära att det krävs en provkvot på 125%, d.v.s. att det är 25% fler pojkar än flickor som skriver MVG på nationella proven, för att lika många pojkar som flickor skall få MVG i betyg.

MVG, plot av slutbetygskvot (y-axel) mot provkvot (x-axel). För matematik, engelska och båda svenska ämnena ingår värden från 2005-2011, men regressionen använder bara värden från 2009-2011 eftersom tidigare värden inte är tillgängliga för biologi, fysik och kemi.

Behövda provkvoter för att pojkarna skall få lika många MVG som flickorna, givet sagda regression. behövdProvkvot= provkvot + (1-betygskvot)/0.705. För biologi och fysik blir det drygt 1.34, d.v.s. det skulle behövas att 34% fler pojkar än flickor skriver MVG för att pojkar och flickor ska få lika många MVG i betyg.