Dokument inifrån: Ingen riktig våldtäkt

I programmet ”Ingen riktig våldtäkt” som visades i maj (och oktober) förra året, diskuteras ett fall där en flicka gått på en fest, blivit full och gått med på att ha sex med tre jämnåriga killar, inledningsvis för att hon var kär i en av killarna. Trots att hon egentligen inte alls kände för det, så gick hon alltså ändå med på att ha sex. Efteråt har hon ångest, och när hon som resultat av det hela blir betraktad som slampa av övriga i skolan – killarna sprider bilder på henne som de har tagit under sexet – så har det ännu större påverkan på hur hon mår. Programmet kan man till den 10 maj 2013 se på: http://www.svtplay.se/video/99801/ingen-riktig-valdtakt

I dramatiseringen av sexet, med pålagd hemskhetsmusik, så har hon ett något skräckslaget utseende, men det anges att det av bilderna som killarna tagit inte framgår att något var fel, vilket innebär att man antigen inte kan se hennes ansikte på någon av de bilderna, eller också så har hon ett annat ansiktsuttryck. Om det bara var bilder där hennes ansikte inte syns skulle det vara suspekt, och antagligen blivit omnämnt i programmet, så jag antar att ansiktet syns och att hon hade ett annat ansiktsuttryck. Även om de inte säger något om hur bilderna är i programmet, så säger de i den allmänna diskussionen att flickor kan le på sådana bilder, trots att det skulle vara fråga om våldtäkter. Det har ju en viss betydelse för hur man bedömer handlingen. Om en flicka ser skräckslagen ut skulle det vara ett icke-verbalt nej, men om en flicka leendes går med på sex, utan att ha varit utsatt för något tvång, blir det väldigt mysko att prata om våldtäkt.

Den situation som beskrivs i dokument inifrån kan kallas för empatilöst sex, egoistiskt sex, ensidigt sex. Sara hävdar att de var hårdhänta, höll i hennes handleder, pressade ner henne, spottade på henne, att hon spydde och började blöda. Ingen hollywoodromans precis. Men det är inte våldtäkt bara för att det är dåligt, empatilöst fyllesex. Hon ville bli accepterad som en i gänget, och trodde tydligen att bästa sättet att åstadkomma det var att låta killarna göra vad de ville. Om festen: ”Jag fick träffa alla som jag hade sett upp till, och jag kände att jag var liksom en i gänget.” Om varför hon lät killarna ha gruppsex med henne: ”jag var ju ganska ny i det där gänget så då ville man ju inte ja uppfattas som feg eller så … jag visste ju inte hur det var kanske så där det gick till på fester jag visste inte liksom” / ”man var ju rädd för liksom om vad de skulle tänka om mig om jag skrek eller sa ifrån för jag ville ju i början, med den ena killen då, jag ville ju inte att han skulle tycka att jag var konstig som sa, som inte ville, eller så”. Tvärtom skulle alla förvänta sig att en tjej skulle säga nej till gruppsex. Om hon anser att hon är tvingad att agera efter folks förväntningar, och vad folk tycker att hon borde göra, skulle hon varit ”tvungen” att vägra gruppsex.

I reportaget beskrivs det dock som tvång, först då med motiveringar som att hon var rädd att bli uppfattad som konstig om hon sagt nej till gruppsex. Senare i programmet hävdar de att hon hade en panikreaktion, ”frozen freight”.

Panikreaktioner: Fight, flight, freeze och please

Ett våldtäktsoffer behöver inte reagera med ”flight or fight”, utan kan även reagera med ”freeze”, att spela död och inte göra något motstånd mot väldtäkten. I programmet hävdas specifikt att det är vad som har hänt.

För det första, för att påståendet ska ha någon relevans i det här fallet, får vi expandera det till att säga något i stil med att kvinnor kan reagera så när de känner sig sexuellt otrygga eller känner sig hotade på annat sätt, inte bara prata om det som en våldtäktsreaktion.

För det andra sägs det ingenting i historien om att hon skulle haft en sådan reaktion, att hon skulle varit stelfrusen av skräck, stängt av kroppen, eller varit oförmögen att röra sig. Hennes beskrivning är ju istället att hon var rädd för att de skulle tycka att hon var konstig om hon inte gick med på gruppsex. Alltså att hennes prioritet var att bli accepterad i gruppen.

För det tredje så missar de det fjärde panikbeteendet att svara med när man känner sig hotad, ”please”, d.v.s. att vara till lags. Beaktar vi denna respons skulle man förstå varför en flicka skulle kunna le på bilder där hon anser sig ha blivit våldtagen. Feminister brukar beskriva det bara i termer av att hon är stel av skräck och liknande, men om hon istället leendes strävar efter att vara till lags, är det en helt annan respons. Hennes beskrivning av vad hon kände handlar inte om rädsla om vad de kommer göra med henne om hon säger nej, utan vad de kommer tycka och tänka om henne om hon säger nej. Hon vill vara dem till lags, hon vill bli accepterad i gänget, alltså mer ”please” än ”freeze”, om man nu skall tolka det som en panikreaktion i här fallet, viket är diskutabelt. Om man pratar om panikreaktionen ”please”, skulle det måhända vara relevant för när det finns bilder där kvinnan ler men anser sig ha blivit våldtagen?

Alltså, min tolkning är att killarna stöter på henne, tar initiativ till sex, hon vill bli accepterad och uppskattad, och går därför med på att ha gruppsex, i den omdömeslösa tron att det ger högst chans att bli accepterad i gruppen. Eventuellt med panikbeteendet ”please”, även om det inte sägs något om att hon skulle reagerat så. Hon har gått med på att ha sex, utan att bli utsatt för något tvång. Det är inte våldtäkt.

Vad är en våldtäkt?

Om någon frivilligt väljer att ha sex, går med på att ha sex, så är det inte en våldtäkt. Våldtäkt innebär att någon tvingas till sex. Att personen som går med på att ha sex egentligen inte känner för att ha sex räcker inte för att det skall vara en våldtäkt.

Det är inte en syn på våldtäkt som programmakarna delar. Ulrika Rogland, åklagare specialiserad på sexuella övergrepp, säger i programmet: ”… det är viktigt att veta att så fort någon gör någonting mot dig, sexuellt, som du inte ville, och personen visste att du inte ville, då är det ett brott.” Varpå speakerrösten instämmer med att konstata att det Sara beskriver ÄR en våldtäkt.

Sådana definitioner på våldtäkt, som utgår från om personen ville snarare än om personen gick med på det, är vanliga bland feminister. Det är orimligt. Jag tror det är ganska vanligt förekommande att den ena parten är sugen, den andra har egentligen inte lust men ställer upp för sin partner. Detta skulle alltså enligt programmet, och åklagare Rogland, vara brottsligt. Den som har sex med en partner som bara ställer upp, utan att ha lust, skulle vara kriminell. Hur många hundratusentals svenska kvinnor är det som begått sådana handlingar att de, vid en sådan syn på vad som är våldtäkt, borde dömas till ett par års fängelse om det kom till myndigheternas kännedom? För med sådana extremt breda våldtäktsdefinitioner är det inte bara väldigt många män, utan även väldigt många kvinnor, som är våldtäktsförövare.

Feministernas budskap

Feminister brukar vara väldigt tydliga, det är aldrig någonting fel på tjejens agerande. Hon skall ha rätt att göra som hon vill, tydligen inklusive att gå med på att ha sex, utan att ”bli våldtagen”. Där ”bli våldtagen” innebär att han har sex med henne trots att hon inte känner för det. Alltså, om hon inte känner för att ha sex, så är det hennes rättighet att killen inte har sex med henne, även om hon går med på att ha sex. Att hon går med på det räknas liksom inte, eftersom hon egentligen inte ville, det är hennes känslor som räknas, inte vad hon väljer att gå med på. Att om hon gjort motstånd skulle det bara lett till att förövaren skulle använt ”mer våld” för att genomföra ”våldtäkten”, det anses därmed irrelevant att hon inte gör något motstånd alls, utan går med på det. Tjejer får alltså höra att de inte bara inte har något ansvar, de har inte ens någon egen agens. Det spelar ingen roll om hon går med på sex, inte går med på det, gör motstånd, eller kämpar emot bäst hon kan. Enligt mig är det kränkande mot tjejer att framställa dem som så fullständigt oförmögna till egen agens.

Om en tjej har fått ett sådant budskap, kommer hon då att säga nej? Om hon får lära sig att hon inte har någon egen agens, att det bara är killen som agerar, att det ändå inte har någon betydelse vad hon säger och gör? Det vore bättre att berätta för henne att hon har agens, att vad hon säger och gör i en sådan situation har rätt stor sannolikhet att påverka, både vad som händer för stunden och hur det betraktas juridiskt.

Budskapet till killar blir inte så mycket bättre. I sin strävan att alltid framställa killen som monster och flickan som offer, så beskrivs det som att flickan haft ett helt skräckslaget ansiktsuttryck, som att hon tvingats till sex, som att hon varit antingen helt stel i kroppen eller helt lealös. Utifrån sympatier mot flickan föredrar många feminister att beskriva en annan situation, som avviker från och är inkompatibel med det som är känt om händelsen. Så om killen som läst det stöter på en tjej och hon går med på sex, helt utan skräckslagna ansiktsuttryck, avstängd kropp, eller att något tvång är inblandat, gör inte han någon koppling. Vad tjänar det till att ännu en gång säga åt honom att det är fel att våldta (ett budskap han säkerligen redan bombarderats med), när det beteende ni vill förhindra inte är en våldtäkt?

Kritiken borde istället gälla respektlöst sex, där man har sex med någon man inte bryr sig om, eller rent av föraktar. Det är ju föraktet och avsaknaden av acceptans som är det egentliga problemet i den här historien – hon går med på gruppsex för att hon vill bli accepterad, men killarna föraktar henne för att hon går med på det. Det är det föraktet, från killarna och från omgivningen, som egentligen orsakar känslomässiga problem för henne, inte sexet som sådant, även om sexet leder till en större känslomässig exponering för föraktet. Hade killarna istället accepterat henne, brytt sig om henne, och hon blivit en i gänget, skulle programmet aldrig gjorts. Hade de brytt sig så skulle de förvisso inte haft sex med henne på det sätt som beskrivs, men även om sexet hade utförts utan hårdhänthet och spottande, även om det rent av varit njutbart för henne, så skulle det knappt förändrat någonting, eftersom det som gör ont för henne är förkastandet från gruppen och omgivningens förakt, att hon betraktas som slampa.

Om någon anser att sådant respektlöst sex, där den initiativtagande parten föraktar den andre, bör kriminaliseras, så skulle det kunna diskuteras, även om det skulle vara besvärligt att formulera vettiga gränsdragningar. Måhända i kombination med inte-vill kriteriet, så att det blir olagligt att pressa till sex någon vars känslor man inte bryr sig om?

Men vill du förbjuda får du åtminstone ha ärligheten att sakligt benämna det som du vill förbjuda, inte bara helt oärligt kalla allting för våldtäkt. Vilket är min egentliga poäng med det här inlägget, det som jag vill ha sagt. Den osaklighet och oärlighet, som feminister marinerar debatten i, tycker jag är vedervärdig. Jag skulle även vilja se lite ärlighet hos dem som moraliserar mot gruppsex, BDSM, prostitution, etc. Att låtsas att man är för människors sexuella frihet och sedan klassificera nästan alla instanser av de former av sex man inte tycker om som våldtäkt, det kan jag inte respektera.

PS. I programmet deltar docent Lotti Helström, överläkare och chef vid Södersjukhusets Akutmottagning för Våldtagna Kvinnor (AVK), som i andra ärenden misstänkts för att skriva felaktiga intyg om skador i underlivet: ”Rättsläkaren Martina Olsson Frisk … är mycket kritisk till de intyg hon sett från Lotti Helström och menar att Helström inte skiljer på objektiva skador och patientens beskrivning av sina känslor. ”De intyg jag sett därifrån har varit katastrofala”, säger Martina Olsson Frisk.” http://genusnytt.wordpress.com/2011/07/14/misstanke-om-falska-valdtaktsintyg/, http://maukonen.files.wordpress.com/2011/07/20110714_nyheter_10_10.pdf DS.

PS2. Ulrika Rogland var den synnerligen oprofessionella åklagaren vid det så kallade BDSM målet. En 16-årig flicka ljög ihop en historia om kidnappning och våldtäkt, för att hemlighålla det BDSM äventyr som hon haft under en helg. En man satt inspärrad i 19 dagar trots att han hade alibi och det fanns gott om bevis som vederlade flickans version, och en annan man häktades och åtalades, trots att hans version stöddes av bevisen, hennes vederlades, och det stod klart att samtycke förelegat. Rogland underlät däremot att vidta några som helst åtgärder angående det brott som faktiskt begåtts, falsk tillvitelse. http://samtycke.nu/2011/11/12/bdsm-malet-jakt-pa-kidnappare-och-valdtaktsman/ DS.

PS3. Om Mediabruket, som producerat filmen: ”Mediabruket grundades år 2009 med ambitionen att bli Sveriges ledande produktionsbolag inom faktabaserad television. Idag producerar vi timtals av intelligent, utmanande och lättillgänglig television. För tv-bolag och företag räcker det att komma till oss. Vi tar hand om hela produktionen, från idé till leverans, och arbetar genomgående för att din vision ska bli verklighet.”. http://mediabruket.se/?page=information—det%20du-behover-veta&pid=3

Anmärkningsvärt är att Mediabruket används för att komma runt reglerna mot sponsring inom Sveriges Television. När Tillväxtverket ville göra ett program om kvinnligt företagande, dåvarande näringsminister Maud Olofssons älsklingsfråga, tog man omvägen över Mediabruket: ”… Tillväxtverket har lagt 800 000 kr man fick direkt från regeringen på en tv-serie som sändes i Sverige Television. Denna ”sponsring” i oberoende public service är möjlig eftersom man går en omväg och inte betalar direkt till Utbildningsradion, som stod för sändningarna.”. Jag undrar om public-service uppdraget för Sveriges Television är kompatibelt med samproduktioner där partnern ”arbetar genomgående för att [deras sponsors] vision ska bli verklighet”? http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2795&artikel=5234958, http://genusnytt.wordpress.com/2012/08/06/tillvaxtverket-myglade-in-tv-program-om-kvinnligt-foretagande/ DS.