Varför ”journalistgissar” journalister?

Massvis med svenska tidningar skriver:

Har du undrat varför en del män alltid verkar veta precis hur det är ställt med vissa saker, baserat på ren magkänsla snarare än en kognitiv eftertanke? Nu kommer ett möjligt svar – det kan bero på testosteronet.

GP illustrerar med Zlatan, Einstein och Obama. Huh? Är de killgissare?

Tidningarna grundar detta på en studie där män som fått testosteron får lägre resultat på CRT, jämfört med män som fått placebo. CRT står för Cognitive Reflection Test och består av tre frågor:

(1) A bat and a ball cost $1.10 in total. The bat costs $1.00 more than the ball.

How much does the ball cost? _____ cents

(2) If it takes 5 machines 5 minutes to make 5 widgets, how long would it take

100 machines to make 100 widgets? _____ minutes

(3) In a lake, there is a patch of lily pads. Every day, the patch doubles in size.

If it takes 48 days for the patch to cover the entire lake, how long would it

take for the patch to cover half of the lake? _____ days

Tanken med testet är att de som svarar intuitivt, utan att tänka, skall få fel svar, men förutsatt att man tänker efter, så skall det vara enkelt att komma fram till rätt svar.

Jag skulle invända att de som bryr sig om sitt tänkande, som reagerar när de tänkt fel, ”hur skulle jag ha tänkt här?”, ”varför tänkte jag fel?”, de får en tillförlitligare intuition. Själv svarar jag antingen intuitivt korrekt, eller min intuition är att det krävs ett visst mått av resonerande. Alltså, de som svarar fel har en i detta avseende otränad intuition och har inte tänkt efter; de som svarar rätt har antingen tänkt efter eller också har de en intuition som anpassats till att undvika sådana fel.

Som så ofta är fallet kan man inte säga så mycket om hur stor effekten är. Konfidensintervallen (95%) är väldigt nära varandra; det skulle alltså kunna vara en liten effekt.

Från ”Single dose testosterone administration impairs cognitive reflection in men”

Detta tar alltså svenska medier som grund för mängder av artiklar om killgissande:

Men vad är könsskillnaden för CRT? Googlade och män har ett högre snitt (1.47) än kvinnor (1.03), detta med p < 0.0001, enligt ”Cognitive Reflection and Decision Making”, Shane Frederick, 2005.

Alltså, om låga resultat här kallas för killgissa, så är det något kvinnor gör mycket mer än män.

Tittade på några till studier, alla håller med, har låga p-värden och liknande effektstorlek, så vi kan konstatera att det här är en verklig effekt.

”As in Frederick (2005), male subjects received a higher average test score (2.2) than female subjects (1.7), which is a significant difference (p < 0.001, MWU—test)”, från ”Cognitive abilities and behavioral biases”, Oechssler, Jörg ; Roider, Andreas ; Schmitz, Patrick W., 2009

CRT3 avser standardtestet, CRT4 ett liknande med fyra andra frågor: ”Frederick (2005) reported that there was a highly significant sex difference on CRT3—a difference of almost a half an item correct. We replicated his finding of significantly better performance by males on CRT3 (M = .81 versus .29), t(158) = 3.94, p < .001. Likewise, we found a gender difference of about the same magnitude and in the same direction on CRT4 (M = 1.38 versus .71), t(158) = 4.03, p < .001. The effect size of .652 for CRT4 (Cohen’s d) was similar to the effect size of .637 for CRT3.”, från ”Assessing miserly information processing: An expansion of the Cognitive Reflection Test”, Maggie E. Toplak1, Richard F. West2, and Keith E. Stanovich, 2014

”Our results were also consistent with previous results regarding gender differences in the CRT performance (e.g., Frederick, 2005): the Mann–Whitney test indicated that males scored higher (Mdn = 1) on the CRT than females (Mdn = 0), W = 5206, p = 0.003.”, från ”The cognitive reflection test revisited: exploring the ways individuals solve the test”, B. Szaszi, A. Szollosi, B. Palfi & B. Aczel, 2017

”There is a strong gender difference: male subjects have an average score of 2.12, while female subjects have an average score of 1.61 only. The difference is highly significant (p < 0.0001, two sided Mann-Whitney U test). This gender difference has also been found in other studies using the CRT, e. g. Frederick (2005) and Oechssler et al. (2009).”, från ”Behavioral biases and cognitive reflection”, Eva I. Hoppe, David J. Kusterer, 2010

”Males [M = 1.11, SD = 1.1] gave more correct answers than women [M = 0.76, SD = .97] [t(2016.6) = 7.54, p < .0001, CI95 = .258, .439]”, från ”Does the cognitive reflection test measure cognitive reflection? A mathematical modeling approach”, 2013

Tidningarna skriver:

Fakta: Killgissa

Att killgissa är ett slanguttryck som används för situationer där en man uttalar sig tvärsäkert om något som han egentligen inte har en aning om.

Om det nu är något som mäts med CRT, borde de då inte ha kallat det för kvinnogissa istället? Nej, nej, det hade ju varit sexistiskt. Svenska journalister är alldeles för feministiskt medvetna för att göra något sådant.

Och jag undrar varför en del journalister alltid verkar veta precis hur det är ställt med vissa saker, baserat på ren magkänsla snarare än en kognitiv eftertanke? Varför journalistgissar de så mycket?