ytterligare en av de kränkta vita männen

ECPG: Malin Holm granskar jämställdismrörelsen

with 33 comments

ECPG står för “European Conference on Politics and Gender”, och konferensen hölls i slutet på mars.

Ett av bidragen var Men Who Hate Women – Online: Mapping the Swedish Anti-Feminist Movement in New Media”, Malin Holm, PhD Candidate, Uppsala University, Draft prepared for the 2013 ECPG Conference, Barcelona, Spain

Rapporten ska ha funnits online på, men jag får inte upp någonting där. Google ”quick view” hade den fortfarande:

[Uppdatering: på bloggen toklandet finns ett svar från Malin Holm: ”Tack för visat intresse för mitt konferenspapper. Som du kanske redan vet är ett konferenspapper en preliminär version i en lång arbetsprocess som i bästa fall resulterar i en publicerad artikel eller avhandling inom ett par år. Ett konferenspapper är alltså inte vetenskapligt granskat (vilken en publicerad artikel eller avhandling är), och det bör därför inte citeras som sådant. Inte heller bör exempelvis dess definitioner, resultat eller slutsatser betraktas eller behandlas som slutgiltiga. Exempelvis ändrade jag för ett tag sedan titeln på pappret, då det fanns bättre sätt att beskriva innehållet. …”]

Abstract: To get a more comprehensive understanding of the success and failure of feminist struggles, we also need to understand their adversaries. Sweden is (not at least by itself) often portrayed as ‘one of the most gender equal countries in the world’, and the last decades it has been popular to forward gender equal or feminist issues in the public debate. However, during the last years we have seen a growing Swedish antifeminist movement online, as well as several internet-based ‘hate-campaigns’ against Swedish artists, authors, journalists and researchers who have been identified as publically participating in the Swedish feminist movement or simply dealing with feminist issues. This study examines the net-based Swedish antifeminist movement to understand how new media, in the form of social media, blogs, Internet forums etc., has provided new possibilities/incentives for groups whose claims previously have been discursively marginalized in the public debate to organize and voice their claims.”

Hon har använt google och bloggrolls för att hitta feminismkritiska bloggar som ofta länkar varandra, totalt 26 stycken (lista i slutet), och har granskat dessa. Det blir en viss diskrepans mellan titeln och innehållet. Titeln syftar på näthat, men den svenska antifeminism som granskas är mest om jämställdister/jämställdismsympatisörer, som genomgående kallas antifeminister, men som i granskningen inte direkt kallas hatare. Istället beskrivs det som två parallella företeelser: “Sweden … currently has a growing antifeminist movement and a recent history of several hate-campaign against Swedish feminists which both [are] mainly based online

The growing hatred against women on the internet has also received a lot of attention in the Swedish mainstream media during the last year (see for example Bjurwald 2012; Bratt 2012; Hellekant 2011; Sveland 2013; Söderin 2012; Vingren 2012; Wåg and Nilsson 2012). Parallel with this development, there have been a number of successful anti-feminist Swedish bloggers forming a growing antifeminist blogosphere online. For several reasons it is possible to not only regard this as a blogosphere but rather as a social movement, advocating the antifeminist cause. Firstly, the blogosphere is tightly connected. The bloggers are often referring to each others blogs, commenting on each others post and repeating each others argument. Secondly, the blog posts contain the same types of basic manifest (“the equalitistmanifest”), narratives and argumentation. They all have the same type of problem formulation, and solution – which is that the third wave of feminism has gone too far, that it has started to marginalize the men and that it need to be reversed, primarily by legislative changes making the legislation “gender-neutral” and politically focus more resources on men in vulnerable positions. In addition, several of the central actors in the antifeminist blogosphere have quickly been given frequent (and positive) media space also in more traditional media (see for example Orrenius 2009; Billing et al. 2012; Ström 2012; Ström 2009; Ström 2008). Furthermore, their description of reality also seems to have reached influence on high political levels. For example, on the 28th of September 2012, the Swedish Government announced that they had appointed a new inquiry that will investigate how the Swedish gender equality reforms have affected the well being of Swedish men, a problem formulation that goes very much in line with the antifeminists’, or equalitists’, claims.”

“… a new type of collective actors have started to appear and become important in the political landscape; namely collective actors who are organized without an actual organization. This type of dynamic – when it is primary the communication itself which is the main part of the organizational structure – has by recent research started to be conceptualized as connected action (Bennett and Segerberg 2012). Contrary from the participants in collective action, connective action participants do not belong to organizations with brick or mortar address, membership or affiliation possibilities, and the organizations are quite young (Bennett and Segerberg 2012:741). Thus, the organizational structure looks rather differently, and sometimes, inexistent to those we have been used to. If traditional collective action have been based primarily on organizational resources and collective identity, connected action as rather based on personalized content sharing through social networks (on the net). These ideas have however been developed mainly using the empirical examples of anti-capitalist protest movements such as Put People First (PPF) and Occupy Wall Street (and beyond). I would in argue that the formation of a collective identity, which is argued to be an important part of offline collective action, but not for online, connected action, actually can be an important part also of movements that form online.” (min fetstil)

One possible consequences of this institutional shift will in this paper be exemplified by the Swedish antifeminist movement that has been on the rise the last years, primarily in and through new media. The overarching questions that leads the study is thus: how could they succeed? How could an interests go from being almost non-existent in the Swedish (hegemonic) public spheres to grow and become perceived as both existent and acceptable, not only in the blogosphere, but at a high political level? The sub question that this particular study will try to answer is however more particular: who are they and how did the movement and its claims spread? In what way and to what extent has new media been used by the anti-feminist movement, with the function to self-organize and voice their claims in the public spheres, and hence legitimized them? The main purpose with the study is to contribute to the understanding if and how new media has provided possibilities for new groups to self organize and voice their claims in the public sphere. An additional purpose is to further the understanding about a particular anti-movement, namely the antifeminist movement following the third wave of feminism – who is mobilized and what resources can new media provide for the members and the leadership of the movement?

Their basic claim is that the gender equality reforms and norms promoted by Swedish feminist movement, and the Swedish “state feminism”, has led to a society where Swedish men now are discriminated against, and this needs to be stopped and changed to the advantage of men

Formuleringen på slutet är tvetydig, den kan tolkas som att det efterfrågas en privilegierad behandling av män, något som många feminister påstår. Men den kan också läsas som att förändringen från mansdiskriminering till lika spelregler, att själva förändringen skulle vara till mäns fördel.

Hennes slutsatser om jämställdisterna

When examining who the leaders and the activists of the Swedish antifeminist movement are, the differences compared to previous antifeminist movements are striking. Firstly, the majority of the leaders, as well as the activists of the movement, are men. Secondly, the majority of these men are not the socio-economic deprived individuals that has become a common explanation of the third wave antifeminist mobilization, but instead well educated, white Swedish males on high societal positions. They, however, still feels deprived of something(s). One of the bloggers, a white Swedish doctor (soon to be surgeon specialist) writes:

I am sitting here in front of your computer, opening the mailbox again and again, refreshing the inbox, and occasionally glancing on the phone. No new e-mails. That call never seems to come. I’ll probably soon be considered middle-aged. Where is my higher salary? When will the offer of a directorship come? Can you choose what kind of board of directors or is it just assigned to you? Has anyone missed that I am a man …. I’ll have a higher salary! I have the right to a board position! I want to know if it gives you a bad conscience! (Ett städat yttre, on the 12th November 2011)

It thus seems important to ask the question – in what way do those men actually feel marginalized? These are well-educated males, with high professional positions, large social networks, and the disappointment is that money and promotions are not raining over them to a larger extent.”

Det förefaller också viktigt att fråga om Holm är bekant med begreppet sarkasm? När man läser en text av någon vars världsbild man inte delar, kan det förvisso vara svårt att avgöra vad som är den andres världsbild och vad som är sarkasm.

Thirdly, there are a number of women present in the leading group, which also they are holding quite high societal positions as researchers and professional within the natural sciences, or as well established journalists. This group of women is thus far from the house-wives pointed out as leaders of previous antifeminist movements.”

Another important difference is that many of the core figures and the majority of the activists (men as well as women) are more or less anonymous. Some of these anonymous blogs were the most referred and linked to. Also these blogs were very articulated, carefully written and with many references. To be able to be anonymous could be a specific advantaged made possible by the new type of public arena that new media offer, which moreover could be particularly beneficial for countermovements.”

Lastly, an obvious difference in comparison to previous antifeminist countermovements is the complete lack of connections to any religious networks. Instead, the antifeminist blogosphere becomes the network that makes a coordinated organization possible. Contrary to previous organization in the private sphere through religious networks this type of network makes it possible to organize in the public sphere, which also could explain the different types of groups that is mobilized through it (professional men and women). As previously discussed, the blogs also help to create new realities through common narratives and new words. In addition, the positions of the leaders and some of the rank and files are giving them a quick access to traditional media, which seems to give the blogs an additional push forward when it comes to readers and commentaries. Through the blogs, new ‘leaders’ are also trained at the commentary fields, which then are starting their own blogs. Adding to the previous resources (education, contacts with the establishment via previous positions) the network itself thus becomes a resource that is enhanced through the new media.”

Sist i hennes rapport, bland referenserna, ingår en lista på bloggar:

”Aktivarum”, (February 20, 2013)

”Ann-Mari’s Blogg”, (March 4, 2013)

”Bashflak”, (Frebruary 20, 2013)

“Bittergubben”, (March 7, 2013)

”Certatio”, (February 20, 2013)

“Daddy’s Sverige, (February 27, 2013)

”David Holman”, (February 27, 2013)

“Ekvalist”, (February 27, 2013)

”Ett städat yttre”, (March 7, 2013)

”Genusdebatten”, (March 7 2013)

”Genusleaks”, (March 2, 2013)

“Gubbschlemmet”, (February 27, 2013)

Ingrid Carlqvist’s blogg,, (February 27, 2013)

”Juggen reflekterar över intryck”,, (February 27, 2013)

”Kimhza Bremers Bodega”, (February 27, 2013)

“Kvinna och antifeminist”, (February 27, 2013)

”Mariel’s blogg”, (February 27, 2013)

”Matte Matiks blogg”, (February 27, 2013)

”Medborgarperspektiv”, (March 7, 2013)

Michael Eriksson’s Blog, (February 27, 2013)

”No size fits all”, (February 27, 2013)

Pelle Billing’s blogg,, (March 2, 2013)

Pär Ström’s blogg ”Genusnytt”, (March 2, 2013)

”Rockis månadsbrev”, (February 27, 2013)

”Susanna’s Crowbar”, (February 27, 2013)

Tanja Bergkvists Blog, (February 27, 2013)

”Toklandet”, (February 27, 2013)

”Trollans tankar om stort och smått”, (February 27, 2013)

Written by bittergubben

18 april, 2013 den 20:05

33 svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. […] jag måste bara dela med mig av detta inlägg som jag läste på bittergubbens blogg. Han inleder med […]

  2. Har bloggat om på genusdebatten! I inlägget ”vi är under lupp”


    18 april, 2013 at 20:54

  3. Hon måste ju vara oärlig eller hon faktiskt inte förstått att Rutger Stjernström (Ett städat yttre) är sarkastisk?


    18 april, 2013 at 21:07

    • Just denna passage är onekligen avslöjande. Det finns ingen möjlighet att läsa Rutgers blogginlägg utan att förstå att han är ironisk, varför den enda slutsatsen som är möjlig är att hon är medvetet oärlig. Med all sannolikhet kommer hon nu att ändra denna del i sin artikel, eftersom hennes flagranta brist på intellektuell hederlighet kommit i öppen dager.


      24 april, 2013 at 14:58

  4. Det var inte illa! Alla mina favoritbloggare finns med på listan! Bittergubben har jag ganska nyligen upptäckt och jag gillar vad jag läser 🙂 Även om det ofta är lite skrämmande läsning. Åsiktsregistrering måste jag säga känns ganska omysigt. I och med denna rapport så får ju folk en ännu större anledning att hålla sig anonyma…


    18 april, 2013 at 21:16

  5. Hennes analys är i stora drag korrekt, som jag ser det, även om titeln och vissa formuleringar är missledande. När jag skriver konferenspapper på jobbet så brukar jag låta någon välutbildad person med engelska som modersmål göra språkgranskning innan jag skickar in dom. Det har uppenbarligen inte Holm gjort, men språkfelen är inte fler än att man kan stå ut med dem.


    18 april, 2013 at 21:30

    • På tal om om språkfel blir jag orimligt irriterad när någon skriver missledande istället för vilseledande… Men det verkar mer och mer bli ett accepterat skrivsätt :/

      Sam Vimes

      19 april, 2013 at 12:57

    • Som jag ser det är de båda orden synonymer. Den som blir missledd hamnar vilse.


      19 april, 2013 at 13:36

  6. […] Bittergubben beskriver i ett inlägg idag en rapport, presenterad nyligen vid en konferens i Barcelona, där en Malin Holm kartlägger anti-feminismen, givetvis hopbuntad med näthat, i Sverige. Ur Bittergubbens inlägg: […]

  7. Poor English is no excuse for poor arguments! Malin Holm PhD Candidate(sic!) referres to several Swedish blogs with content that is considered to contain negative reviews of the feminist movement. She likes us to believe that what she refferres to are to be blindly interpreted as she intends i.e. as antifeminist. But this is not true. Most of the bloggers are critical but not in a way that could be considered as antifeminist. What she lacks to see is, the one thing invisible to her, is that these bloggers are mostly quoting feminist statements as in the example above. Those who read those quotes make their own judgement, which leads to more and more of main stream middle class men and women find the feminist arguments and the gender science of such dubtfulness that the whole thing is questioned. Bear in mind that most people outside the academic world and outside the editorial rooms of the major newspapers are quite indifferent on the issue until they learn the arguments and understand that there is nothing to understand. Mumbo Jumbo it is.
    The extreme feminists tend to be in favour of the total silencing of critics (REFORM group expert advice) while on the contrary the critics tend to expose as much as possible of the mumbo jumbo produced of the feminist scholar as presented above.
    The obvious and main difference seems to constitute the fact that critics use the expressions of the feminists to prove the doubts of their arguments while feminists produce false arguments allegedly expressed by their opponents to prove antifeminism.


    18 april, 2013 at 21:46

  8. […] att vi var några stycken som tydligen är berömda! Genusdebatten hade hittat det hos Bittergubben och där står det mer om det och varför. Den som påstår det som tas upp är en Malin Holm på […]

  9. Vem av de nämnda bloggarna har hotat mot Maria Sveland till livet kan man tro?
    Är det Meborgare X:s eko på SCUM-texten hon menar kanske?

    från sid 22+23:
    ”Secondly, it could provide means to attack your opponents in other ways than just verbally. Previous mappings of the Swedish antifeminist movement in new media has for example shown tight links between some of the core anonymous bloggers in the antifeminist blogosphere and the hate campaigns in new media where Swedish feminist writers, actors, journalists and researchers have been threatened, sometimes to their life (Sveland 2013; Söderin 2012; Wåg and Nilsson 2012).”


    18 april, 2013 at 22:14

  10. Är det kanske Aktivarums källor som sågas här? Vetenskap verkar enligt Malin vara ”vetenskap”.

    ”These persons know how to present an argument, how to refer to ‘scientific’ sources” (från s.24)


    18 april, 2013 at 22:20

    • Högst sannolikt Aktivarum hon menar när hon pratar om anonyma bloggar med vetenskaplig argumentation som många länkar till. Det gamla vanliga att man istället för att presentera egna argument försöker misstänkliggöra andras och därmed slippa undan.


      19 april, 2013 at 01:21

    • Hon skriver i plural, om dessa bloggar i allmänhet, antagligen jämfört med hur (hon uppfattar att) bloggar i övrigt uppför sig. Citationstecknen runt vetenskap kan också tolkas som att hon inkluderar t.ex. citerandet av tidningsartiklar som presenterar studier, något som görs på flera bloggar, Ström gjorde det ofta. I akademiska sammanhang skulle det inte alls duga, men förutsatt att tidningsartikeln gör klart vilken studie den pratar om utgör det ändå en indirekt referens till den underliggande studien, vilket är oerhört mycket bättre än ingen referens alls; det blir möjligt att förhålla sig till källan.


      19 april, 2013 at 11:05

  11. Finns många ”guldkorn” i texten. Hon nämner att Pär Ström slutar men inte varför. Hon spekulerar dock gärna i om de anonyma bloggarna väljer att vara anonyma för att kunna använda shady tactics.

    ”In addition, by providing a possibility to less public activism it is possible for counter movements to attract leaders and activists that may not have wanted to make their anti-claims overtly, and for more shady methods of attacking your opponents.” (sid. 24)


    18 april, 2013 at 22:30

  12. […] några timmar sedan uppmärksammade Bittergubben att PhD-studenten Malin Holm på European Conference on Gender and Politics presenterat en […]

  13. Intressant val av citattecken från hennes sida, men jag håller med om citattecknet för ”hate campaigns”.


    19 april, 2013 at 09:22

  14. Bittergubben, tack för att du funnit detta! Ska läsa rapporten och ta upp upp det finns något korn av relevans eller sanning i den. Eller osanning iofs. Alltså måste jag ta upp den oavsett ju… Den här ”kartläggningen” kan vara intressant, just när det talas om att ”kriminalisera antifeminism”. Men jag har inga höga förhoppningar, en genusdoktorand som upptäckt internet och har Sveland som referens… Sedan vet jag inte riktigt om jag är en man som titeln antyder, om jag nu är inräknad bland männen, eller om kartläggningen består i män som kommenterar på min blogg. I annat fall kommer jag att polisanmäla denna Holmkvinna för förtal av min könsidentitet. Ett allvarligt brott i dagens Sverige. 😉

    Tanja Bergkvist

    19 april, 2013 at 11:19

  15. […] en titt på hennes lista (tex här) och kom sedan med kompletteringar (tex i kommentarsfältet nedan) så att hennes underlag och […]

  16. Mycket bra redovisning och gräv, Bittergubben!

    Kimhza Bremer

    19 april, 2013 at 17:46

  17. Bittergubben!

    Bra grävt. Det är inte första gången som olika representanter för feminismen försöker kartlägga alla som kritiserar dem. Det är den här typen av agerande från feministiskt håll som visar att feminismen är en totalitär ideologi.

  18. […] veckan uppmärksammade Bittergubben att ekvalist/jämställdistbloggarna i Sverige kartlagts av genusvinklade statsvetaren Malin Holm […]

  19. […] ok svara på hennes frågor. Nu såhär efter att Bittergubben hittat en Malin Holms ”konferenspapper” så blir det helt plötsligt glasklart, åtminstone för mig, varför det var så omöjligt […]

  20. […] Bittergubben om granskande UU-rapport,   […]

  21. […] är det dags för Malin Holm att vässa sin penna, för detta inlägg är en del i ett samarbete med Bashflak. Jag fick denna artikel i mitt knä […]

  22. […] och med underrubriken ”Mapping the Swedish Anti-Feminist Movement in New Media” på ”konferenspappret” om de framgooglade bloggarna, ta med sig det till Barcelona och sen sprida det på internet […]

  23. […] Observera att påståendet som inleder uppsatsens titel är ett citat. Hon hävdar det alltså inte, utan citerar någon av intervjupersonerna, som hävdat det. Att döma av annat hon skriver i uppsatsen så håller hon inte med, utan tycker mer eller mindre att feminism är jämställdhet. Det är ändå ett utmärkt titelval, eftersom det är en position som nog alla jämställdister håller med om. Kontrasten är stor till titeln som hennes handledare Malin Holm valde till sin rapport, något som även Holm insett olämpligheten med: ”Män som hatar kvinnor – online” […]

  24. Jag ser det nästan som en komplimang att ha blivit inkluderad på listan…

    Utan att vilja göra någon djupare analys, några kommentarer:

    o Det funktionssätt som hon hävdar (referenser till varandra, kommentarer på varandras bloggar, …) gäller egentligen trivialt inom dem flesta intresseområdena. Detta framförallt i så små länder som Sverige.

    o Det uppenbara premissen att feminismen skulle ha rätt och vi fel förhindrar korrekta slutsatser.

    o Påståendet om kvinnohat är helt uppåt väggarna. Jag är inte bekannt med alla bloggarna, men dem jag känner är mycket långt från hat—och en del ju skrivna av kvinnor. Faktiskt: Den enda av skribenterna som jag skulle tillskriva verkligt negativa åsikter om kvinnor är mig själv… Inte ens hos mig handlar det dock om hat, utan mer om förtvivlan och irritation—och dessa känslor har jag om mänskligheten i allmänheten (bara starkare där kvinnor är beträffade), efter att år ut och år in ha sett otroliga mängder dumhet, inkompetens, och irrationalitet. Att jag har irriterats mer av kvinnor, därtill har just feminister i blogosfären bidragit starkt… Flera av bloggarna, inklusive feminismens huvudhatobjekt Pär Ström, ser sig inte ens som anti-feminister. Jag misstänker att jag som anti-feminist i min självsyn tillhör en minoritet av dem utpekade.

    (Sedan kanske man kan tyda texten som ett liksättande mellan kvinnohat och feministhat—vilket naturligtvis vore en helt absurd halmgubbe.)


    18 juli, 2013 at 21:07

  25. […] ”Konferenspappret” användes på ”European Conference on Politics and Gender” i Barcelona. Står mer om själva ”konferenspappret” hos Bittergubben i det här inlägget. […]

Vill du svara på en indenterad kommentar, svara på första kommentaren i den sekvensen.

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

Du kommenterar med ditt Logga ut /  Ändra )


Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: