bittergubben

ytterligare en av de kränkta vita männen

Genusideologi i DN: När mansrollerna ifrågasätts höjer pojkarna sina betyg

with 24 comments

DN har en artikel som heter ”När mansrollerna ifrågasätts höjer pojkarna sina betyg”, om Frejaskolan i Gnesta. http://www.dn.se/nyheter/sverige/nar-mansrollerna-ifragasatts-hojer-pojkarna-sina-betyg/

Hela personalen på skolan har utbildats så de kan arbeta normkritiskt och reflektera över sitt eget förhållningssätt när det gäller exempelvis kön, sexuell läggning, etnicitet. Och målet är hela tiden att väva in det synsättet på ett naturligt sätt i den dagliga undervisningen.”

Trots att pojkarnas betyg i våras höjdes rekordmycket ligger de fortfarande långt efter flickorna. Därför kommer regeringens utredare Svend Dahl att lyfta fram pojkars situation i skolan, när han i början av nästa år överlämnar utredningen ”Män och jämställdhet” till regeringen.”

När jag läser är det 105 tweets om artikeln, bland dem är det bara en handfull som är kritiska. De flesta jublar och accepterar det hela som sanning – det är demonstrerat att ifrågasättande av mansrollen hjälper pojkar. Genusfolket på politism har samma inställning: ”För visst är det så, feminism och jämställdhet är bra för alla. Flickor som pojkar. Och det är i skolan avgörande beslut måste tas. Beslut som kan förändra barns liv. Frejaskolan i Gnesta visar att ett aktivt arbete med jämställdhet ökar pojkars betyg. Det är mycket bra.”

Det är en uppenbar invändning att det bara är en skola, vilket gör det omöjligt att dra några säkra slutsatser; vid en enskild skola kan t.ex. en eldsjäl ha stor effekt på resultatet, eller det kan finnas andra faktorer som påverkar. Men ännu värre är att de inte presenterar några siffror ens för den skolan. Det tycker DN att man skall titta efter själv. Eller kanske mera troligt, de tycker att man inte ska göra det.

eleverF5

elever6_9

Antalet elever är ganska lågt, så det är inte bara att man har ”risken” för eldsjälar, underlaget är i vilket fall diskutabelt. Man kan helt enkelt ha tur (eller otur) och få ett utfall hit eller dit.

Lärare F5:

lärareF5Lärare 6-9:

lärare6_9

Lärarantalet är lite mer ögonbrynshöjande. Lärarantalet har höjts från 45.3 läsår 2009/10, till 55.9 läsår 2012/13. Man borde rimligen kunna få bättre resultat när en så liten skola får 10 extra lärare? I årskurs 6-9 har man gått från 14 elever per lärare till 9.6, det är en påtaglig ökning av lärartätheten. Vi kan även konstatera att detta tillskott har ”pedagogisk” högskoleexamen. (Jag använder citationstecken eftersom det är oklart för mig om det egentligen ingår någon riktig pedagogikundervisning i en dylik examen).

meritvärdeMen var är resultaten? Pojkarna slutbetyg har hela tiden legat under snittet i riket, flickornas har i det närmaste sjunkit, och under de senaste tre åren ligger även de under snittet i riket.

Om vi tittar på könsskillnaden i meritvärde vid skolan, så blir det från 2009 till 2013: 35.9, 53.0, 15.2, 15.5, 27.4. Man har alltså under två år haft en könsskillnad som legat under snittet i riket på 21.9. Det blir ju en sjunkande trend om man utgår från siffrorna 2009 och 2010, men då hade man också en väldigt hög könsskillnad.

Och dessa resultat har man åstadkommit med en påtaglig ökning av lärarantalet? Meritvärden för både pojkar och flickor som är under snittet för riket, och könsskillnad i meritvärde som inte är särskilt lågt heller. Är det verkligen meningen att man skall bli imponerad?

Om någon känner för att skylla dåliga snitt på invandring, så funkar det inte. Andel av eleverna som är berättigade till hemspråksundervisning är ca 15% i F5, och knappt 10% i årskurs 6-9. Snittet i riket är i båda fallen 20%. Det är dessutom en väldigt låg andel av de eleverna som är berättigade till det som faktiskt tar hemspråksundervisning. Det är alltså en tämligen svensk skola.

Måhända de har andra resultat i de årskurser som kommer få sina slutbetyg kommande år, sådana provresultat har de ju koll på vid skolan; men DN redovisar inga sådana siffror och fokuserar istället på slutbetygen, så det verkar rimligt att titta på det. Någon kanske tycker att man borde utgå från att resultaten faktiskt är bra, att sådana underliggande siffror säkert finns – det står ju i tidningen att resultaten är bra – men av erfarenhet vet jag att man inte kan lita på genusvetare och dagstidningar. I synnerhet inte när det gäller genusfrågor.

Källa för siffror om Frejaskolan: ”skolblad” från http://siris.skolverket.se

Tillägg:

Resultaten för skolan var mer jämställda 2004-2007 än de har varit 2011-2013.

meritvärdeFrån2004

Advertisements

Written by bittergubben

22 oktober, 2013 den 22:28

Publicerat i Uncategorized

Tagged with ,

24 svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. Tack för bra gräv!

    lilycrowart

    22 oktober, 2013 at 23:13

  2. […] Tillägg: Bittergubben om Frejaskolan här […]

  3. Utmärkt faktagranskning. Redan nu läser jag utvalda bloggar som komplement till dagstidningarna och frågan är om jag inte borde gå över till det helt och hållet.

    Lägg till en right to reply för DN:s intervjupersoner och skribent där du konfronterar dom med dina fakta så har du ett fullständigt reportage, som nog håller mycket bättre klass än den ”fina” dagstidningens : )

    Eric

    23 oktober, 2013 at 05:36

  4. Fascinerande sammanfattning i rubriken till ”faktarutan”:

    ”Forskning: Studier anses omanligt
    Det har under årtionden, runt om i västvärlden, forskats kring varför pojkar halkar efter såväl i skolan som i högre studier och har betydligt sämre resultat än flickor. Teorierna är många.

    Vissa menar att det handlar om att pojkar tar till sig maskulinitetsnormer under sin uppväxt som är svåra att gå emot. Det kan handla om att anamma en antipluggkultur där studier anses omanligt. Andra hävdar att kvinnliga lärare, som är i majoritet, behand- lar flickor och pojkar annorlunda.

    Annan forskning visar att pojkar stressar mindre i skolan och i stället satsar på att bygga kontaktnät inom exempelvis idrottsrörelser. De tror att det ändå ordnar sig för dem längre fram i livet.”

    Vad gäller förändringen av andelen kvinnliga lärare och förändringen av pojkars betyg (och pojkars andra problem i skolan) finns det i alla fall en korrelation.

    Hur mäter man hur ”maskulinitetsnormer” (särskilt den eventuella maskulinitetsnormen att pojkar inte ska plugga) förändras över tiden?

    lavazza1891

    23 oktober, 2013 at 06:54

  5. Fenomenal insats! Det är bara plågsamt att se hur traditionell media gräver sin egen grav.

    Den här episoden är en ytterligare indikation på att media tenderar att utgå från vad jag (i brist på bättre term) kunde kalla ”historier”, dvs. man lyfter fram någon enskild fråga, helt losskopplad från helheten, drar extremt långtgående slutsatser för att sedan snabbt låta hela frågan förfalla. Så var det också t.ex. med det där ”hijabupproret” eller (för den minnesgode) de apatiska barnen.

    Avsikten tycks vara att sprida en kraftfull dos desinformation och sedan bara låta den verka. Folk glömmer detaljerna, men just detta är själva poängen. Varje seriös uppföljning är ett hot mot den förvrängda världsbild media vill prångla på en.

    Så tack för uppföljningen. Den behövs mer än någonsin!

    Rick

    23 oktober, 2013 at 07:15

  6. […] Bittergubben om Frejaskolan […]

    Klarspråk! | WTF?

    23 oktober, 2013 at 07:17

  7. Gnesta är ett typiskt landsort/småstadsområde. En majoritet av skolans föräldrar har som högst gymnasieutbildning. Det är väl känt att pojkar i med den bakgrunden i större utsträckning följer föräldrarnas inställning till skolan. Bättre att lära sig fixa en dieselmotor av morbror och jaga av farsan. Flickorna vill därifrån, skolan är biljetten. Jag kan mycket väl tänka mig att pojkarna anses ha en ”antipluggkultur”, de har en antiskolkultur, men de vill lära sig andra saker. Det ser man dock inte.

    AV

    23 oktober, 2013 at 07:59

  8. Resonemanget i DN är ju både bakvänt och felaktigt. Det vore intressant att försöka få in en replik.
    Att tillskriva genuspedagogik positiva förändringar, samtidigt som man ignorerar negativa förändringar och alla andra satsningar känns lite DDR faktiskt. Fanns det något i DNs artikel som går att lita på?

    Fler rastvakter (Erik Helmersson):
    http://www.dn.se/ledare/signerat/rastvakter-hojer-allas-betyg/

    Gnesta satsar på sk NTA-lådor sedan 2007:
    http://genusdebatten.se/forums/topic/dn-nar-mansrollerna-ifragasatts-hojer-pojkarna-sina-betyg/
    http://toklandet.wordpress.com/2013/09/25/miljopartiet-ar-ju-helt-bisarra/#comment-7293

    Chattanoga

    23 oktober, 2013 at 15:56

  9. […] pojkarna sina betyg. Bloggaren Bittergubben gjorde grundjobbet som DN inte ville/orkade göra och kollade hur det egentligen stod till med genussatsningen och pojkarnas höjda betyg. Det visar sig att […]

    • Ser inget i artikeln som inte kan förklaras med ”intresserade och motiverade lärare ger varje elev den uppmärksamhet han/hon behöver.”

      Kristian

      17 december, 2013 at 16:47

  10. […] nämns på flera ställen, Frejaskolan hyllas för sitt ”normkritiska” arbete (läs Bittegubbens genomgång av Frejaskolan, den är nog mer sanningsenlig), det tas för givet att män har mer makt på flera ställen i […]

  11. […] Men bloggaren Bittergubben gjorde grundjobbet som DN inte ville/orkade göra och kollade hur det egentligen stod till med genussatsningen och pojkarnas höjda betyg. Det visade sig att skolan inte bara hade […]

  12. […] varför inte Bittergubben som desutom hävdar att det finns andra skäl till den ytterst måttliga […]

  13. […] kan fokusera på att lära ut mer än se till så att barnen inte stökar! Radikala koncept! Bittergubben har gjort ett väldigt bra inlägg om detta som ni kan läsa om ni vill veta mer om just det […]

  14. […] upp Gnesta och deras ”genusarbete”. Men de talar inte så gärna om det som framgår av Bittergubbens granskning av just […]

  15. […] i genuspedagogik från Gnesta, helt ovetande om de stora brister Gnesta-studien har om man granskar den i sömmarna. Länge tycktes alltså Bunkeflo-rapporten ha gömts undan i Skolverkets och hela statsapparatens […]

  16. […] tycker och gå på det. Varför ska vad extremister tycker tillskrivas någon som helst relevans? Här kan man läsa om just Frejaskolan och hur det fungerar där, när informationen inte […]

  17. […] Eller så läser man det här inlägget för att få en alternativ och troligare förklaring… […]

    Tweetar från 2014 del 3 | WTF?

    29 december, 2014 at 13:37

  18. […] i Gnesta som lyftes fram som ett föredöme där man arbetar med väldigt mycket genustänk. Problemet är bara att det om Frejaskolan bara är bluff och båg, alla som påstår att den är ett lyckat exempel på hur viktigt och bra det är att arbeta […]

    #SVTdebatt igår | WTF?

    13 mars, 2015 at 07:12

  19. […] lyfts fram av svenska politiker, är Frejaskolan i Gnesta. Bloggaren Bittergubben har gjort den kritiska granskning DNs avlönade journalister borde gjort när de skrev om projektet. De goda resultat DN […]

  20. […] väldigt effektivt. Jag antar att hon tänker på Frejaskolan men det är inget exempel alls som Bittergubben tydligt visat… Men varför ska fakta och verklighet vara viktigt när man har fantasi och […]

  21. […] kanske skulle nämna Bittergubbens inlägg? Bittergubben gjorde en bra analys – den sorten som DN borde ha gjort innan de skrev om […]


Vill du svara på en indenterad kommentar, svara på första kommentaren i den sekvensen.

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: