Genusideologi i DN: När mansrollerna ifrågasätts höjer pojkarna sina betyg

DN har en artikel som heter ”När mansrollerna ifrågasätts höjer pojkarna sina betyg”, om Frejaskolan i Gnesta. http://www.dn.se/nyheter/sverige/nar-mansrollerna-ifragasatts-hojer-pojkarna-sina-betyg/

”Hela personalen på skolan har utbildats så de kan arbeta normkritiskt och reflektera över sitt eget förhållningssätt när det gäller exempelvis kön, sexuell läggning, etnicitet. Och målet är hela tiden att väva in det synsättet på ett naturligt sätt i den dagliga undervisningen.”

”Trots att pojkarnas betyg i våras höjdes rekordmycket ligger de fortfarande långt efter flickorna. Därför kommer regeringens utredare Svend Dahl att lyfta fram pojkars situation i skolan, när han i början av nästa år överlämnar utredningen ”Män och jämställdhet” till regeringen.”

När jag läser är det 105 tweets om artikeln, bland dem är det bara en handfull som är kritiska. De flesta jublar och accepterar det hela som sanning – det är demonstrerat att ifrågasättande av mansrollen hjälper pojkar. Genusfolket på politism har samma inställning: ”För visst är det så, feminism och jämställdhet är bra för alla. Flickor som pojkar. Och det är i skolan avgörande beslut måste tas. Beslut som kan förändra barns liv. Frejaskolan i Gnesta visar att ett aktivt arbete med jämställdhet ökar pojkars betyg. Det är mycket bra.”

Det är en uppenbar invändning att det bara är en skola, vilket gör det omöjligt att dra några säkra slutsatser; vid en enskild skola kan t.ex. en eldsjäl ha stor effekt på resultatet, eller det kan finnas andra faktorer som påverkar. Men ännu värre är att de inte presenterar några siffror ens för den skolan. Det tycker DN att man skall titta efter själv. Eller kanske mera troligt, de tycker att man inte ska göra det.

Antalet elever är ganska lågt, så det är inte bara att man har ”risken” för eldsjälar, underlaget är i vilket fall diskutabelt. Man kan helt enkelt ha tur (eller otur) och få ett utfall hit eller dit.

Lärare F5:

Lärare 6-9:

Lärarantalet är lite mer ögonbrynshöjande. Lärarantalet har höjts från 45.3 läsår 2009/10, till 55.9 läsår 2012/13. Man borde rimligen kunna få bättre resultat när en så liten skola får 10 extra lärare? I årskurs 6-9 har man gått från 14 elever per lärare till 9.6, det är en påtaglig ökning av lärartätheten. Vi kan även konstatera att detta tillskott har ”pedagogisk” högskoleexamen. (Jag använder citationstecken eftersom det är oklart för mig om det egentligen ingår någon riktig pedagogikundervisning i en dylik examen).

Men var är resultaten? Pojkarna slutbetyg har hela tiden legat under snittet i riket, flickornas har i det närmaste sjunkit, och under de senaste tre åren ligger även de under snittet i riket.

Om vi tittar på könsskillnaden i meritvärde vid skolan, så blir det från 2009 till 2013: 35.9, 53.0, 15.2, 15.5, 27.4. Man har alltså under två år haft en könsskillnad som legat under snittet i riket på 21.9. Det blir ju en sjunkande trend om man utgår från siffrorna 2009 och 2010, men då hade man också en väldigt hög könsskillnad.

Och dessa resultat har man åstadkommit med en påtaglig ökning av lärarantalet? Meritvärden för både pojkar och flickor som är under snittet för riket, och könsskillnad i meritvärde som inte är särskilt lågt heller. Är det verkligen meningen att man skall bli imponerad?

Om någon känner för att skylla dåliga snitt på invandring, så funkar det inte. Andel av eleverna som är berättigade till hemspråksundervisning är ca 15% i F5, och knappt 10% i årskurs 6-9. Snittet i riket är i båda fallen 20%. Det är dessutom en väldigt låg andel av de eleverna som är berättigade till det som faktiskt tar hemspråksundervisning. Det är alltså en tämligen svensk skola.

Måhända de har andra resultat i de årskurser som kommer få sina slutbetyg kommande år, sådana provresultat har de ju koll på vid skolan; men DN redovisar inga sådana siffror och fokuserar istället på slutbetygen, så det verkar rimligt att titta på det. Någon kanske tycker att man borde utgå från att resultaten faktiskt är bra, att sådana underliggande siffror säkert finns – det står ju i tidningen att resultaten är bra – men av erfarenhet vet jag att man inte kan lita på genusvetare och dagstidningar. I synnerhet inte när det gäller genusfrågor.

Källa för siffror om Frejaskolan: ”skolblad” från http://siris.skolverket.se

Tillägg:

Resultaten för skolan var mer jämställda 2004-2007 än de har varit 2011-2013.