bittergubben

ytterligare en av de kränkta vita männen

Erik Wedin i P1 debatt – hur mycket ojämställdhet tål Sverige?

with 8 comments

Vid en debatt i P1 medverkade jämställdisten Erik Wedin: http://genusdebatten.se/p1debatt-hur-mycket-ojamstalldhet-tal-sverige-mina-intryck-fran-forsta-parkett/

Tyvärr får jag dock säga, att även om jag huvudsakligen håller med Wedin, var hans svar sådana, att om jag inte från början gjort det, skulle han inte övertygat mig om något. Antagligen lite bristande medievana. Jag skulle själv inte alls trivas i den situationen, skulle känt mig pressad och sagt saker som gav förvirrat intryck, hackigt, och varit svårt att följa. Wedin skulle behövt lite övning innan – någon intervjuar, kritiskt, med inspelning, och man tittar sedan igenom det, och slipar svaren till vanliga frågor. Så att det blir flyt och sammanhang i svaren.

Programmet var ett samtal, där var och en fick presentera sin syn, och det är nog det man skall börja med. En överblick av hur man själv ser på jämställdheten. I takt med att frågorna kommer upp blir man mer specifik: ”Andelen kvinnor i styrelserna är redan vad man kan förvänta sig, om man tar hänsyn till tiden det tar mellan examen och avancemang till styrelse, och den kvinnoandel som det då var vid relevanta utbildningar”. Först när det blir debatt, och ett sådant påstående blir ifrågasatt, går man till mer detaljerade argument, såsom andel kvinnor vid olika utbildningar på 70 och 80-talet. Wedin kändes mer inställd på en redan existerande debatt, och gick rakt på sådana detaljargument, innan de hade en kontext i det aktuella samtalet.

Några i genusdebattens kommentarsfält har kritiserat Pascalidou, att hon skulle varit elak eller pressat Wedin, i synnerhet vid frågan om odemokratisk statsfeminism. Jag håller inte alls med. Wedins resonemang var något besvärliga att följa. Om folket tycker om det varför är det odemokratiskt? Pascalidous roll är då att ställa frågor som förhoppningsvis leder till klargörande av det som är oklart. Det är inte elakt av henne, utan hennes jobb.

Nedan mina svar på en några av frågorna som dök upp, även om jag inte direkt lyckas med att vara kortfattad. Idealet i en debatt vore ”soundbites” som ändå tydligt förmedlar vad man menar i en fråga.

Vad är jämställdism? En fråga man kan förvänta sig, som man bör ha ett begripligt svar på, ett svar som på ett kompakt sätt ger en bra sammanfattning av vad jämställdismen står för och hur den förhåller sig till feminismen. Wedin säger kort att jämställdismen inte vill ha en tävling i lidande, utan ett ”annat perspektiv”, och kritiserar fokuset på ”elände”. För den oinsatte ger inte det någon bra överblick över vad jämställdism är, det har så lite kött på benen att det knappast går att förhålla sig till. Wedin går snabbt vidare till att rabbla procent för olika utbildningar, vilket hade blivit ett bra svar på en helt annan fråga, men inte på den som ställdes.

Jämställdism är att rättigheter, skyldigheter och värde skall vara oberoende av kön. Det finns statistiska skillnader mellan könen, t.ex. så är kvinnor mer intresserade av sociala relationer och män mer av teknik, och det är inte någonting att bli upprörd över. Skillnader i utfall som inte orsakas av diskriminering är inte i sig upprörande. Jämställdismen anser att feminismen bryr sig mer om kvinnor och deras situation, än om män och mäns situation, och att jämställdhetsdebatten borde bry sig lika mycket om män och kvinnor. Att feminism och ”maskulism” ägnar sig åt könstävlan i lidande för att få fördelar och förbättringar för det egna könet, men att det är dåliga inställningar till jämställdhet, båda könen skall värderas.

[En vanlig typ av följdfråga/invändning är: ”Så vi SKA ha könsskillnader och könsroller, män SKA vara si, kvinnor SKA vara så?”, det bör man också ha ett svar på.]: Jämställdism innebär INTE att vara för skillnader, det är ett missförstånd många feminister verkar göra. Jämställdism innebär att man tycker att skillnaderna som sådana, inte är något problem. Om de orsakas av diskriminering, så är diskrimineringen ett problem. Alltså, vi säger inte att en kvinna har någon moralisk skyldighet att vara intresserad av sociala relationer och ointresserad av teknik och sport, men vi konstaterar att sådana statistiska skillnader mellan könen existerar, och tycker det är fel att försöka pressa in folk i en ”unisexkönsroll”, så som många feminister verkar vilja göra. Feminismen står för att människor skall få vara sig själva, men bara så länge de är sig själva på ett sådant sätt att det inte blir några statistiska skillnader mellan könen.

När feminismen t.ex. driver igenom sänkta krav för brandmän, för att fler kvinnor skall kunna rekryteras, så är inte jämställdismens alternativ att säga att kvinnor inte får bli brandmän, nej, jämställdismen säger att man skall rekrytera de bäst lämpade, de som bäst klarar de utmaningar som yrket bjuder på – oavsett deras kön. De som är kvinnor som kvalificerar, är välkomna, men man ska inte sänka kraven så att man tar in folk som inte klarar av att t.ex. forcera säkerhetsdörrar.

Witt-Brattström om att män ”underlåter” att göra lika mycket hushållsarbete, och tar ut mindre av föräldraledigheten: Som jämställdist tycker jag det är OK att män och kvinnor inte är likadana, att de gör lite olika prioriteringar. Diskriminering vore ett problem, men att vi är olika är inte i sig någonting att bli upprörd över. Kvinnor väljer i allmänhet partners som är några år äldre, lite bättre etablerade på arbetsmarknaden, och har lite högre lön. Detta har konsekvenser för vem som gör mest hushållsarbete. Tycker du att det är fel att kvinnor gör sådana val, att de inte borde få göra det? Och om du accepterar deras partnerval, varför blir du upprörd över valets konsekvenser? Och mammorna vill ofta stanna hemma med barnen, tycker du det är fel av dem att vilja det? Att man borde hindra dem? (Wedins hänvisning till studier bryter flödet i hans svar, bättre att bara konstatera slutsatsen, och i den händelse att dessa påståenden ifrågasätts hänvisar man till studierna. Hänvisningarna är bra i text, men för det mesta inte i ett samtal).

Varför är statsfeminismen odemokratisk? Det är inte (stats)feminismen som sådan som är odemokratisk. Wedins vinkling blir till slut att den är odemokratiskt för att den har fel i sak, vilket blir en märklig inställning till vad demokratisk/odemokratisk innebär. Att någonting är demokratiskt innebär att folket i fri demokratisk ordning fått debattera och därpå röstat fram beslutet, oberoende av om beslutet är vettigt eller inte.

Det är det skeva debattklimat, inom vilken dagens feminism drivs igenom som är odemokratiskt. Debatten består av feminister som debatterar med mer extrema feminister; alternativa röster mobbas, och påtryckningar görs mot de institutioner som ger dem en plattform, så att deras röster inte skall få höras. Det är p.g.a. detta som kritiken mot feminismen i så stor utsträckning drivs i bloggar och kommentarsfält; det är bara där som feministerna inte förmår att tysta motståndarna. Bloggar ger dock inte samma genomslag som institutioners plattformar, de räcker inte för att helheten skall kvalificera som demokratisk.

Ett exempel att hänvisa till just nu är Marika Formgren, journalist och f.d. ledarskribent, vars kritik mot feminismen ledde till att arbetsgivaren Corren reagerade: “Men jag känner personer som varken är politiker eller journalister och som har tappat kunder eller börjat få nej på jobbansökningar efter att de stuckit ut hakan i den offentliga debatten. Jag har själv kallats in till en chef och fått veta att jag har ”skrivförbud vad gäller integration, invandring, feminism, jämställdhet och familjefrågor”, eftersom jag inte ”ligger i den liberala mittfåran”. När åsikter som avviker från den statliga normbildningen leder till att ens försörjningsmöjligheter hotas har man två val: att anpassa sig eller protestera mot en kastrerad tankefrihet.“, http://www.axess.se/magasin/default.aspx?article=2016#.Uwo_bvl5Pkp

Ett annat bra exempel är mediehanteringen av partnervåldet. Det är rätt jämnt fördelat mellan könen, i synnerhet om man tittar på breda våldsmått som feminister och genusvetare använder när de skattar kvinnors utsatthet för partnervåld. Men detta får man inte säga i media, där får man bara diskutera mäns våld mot kvinnor; genusvetare strävar efter att sprida de siffror som ger mest vinklat intryck, journalister strävar efter att sprida de siffror som ger mest skevt intryck. Våld åt andra hållet måste förnekas eller tonas ned, annars går en mäktig genuslobby till motangrepp. https://bittergubben.wordpress.com/2012/12/29/genusvetenskap-ar-pseudovetenskap-partnervaldet/

När Gunilla Krantz publicerade motsvarande studier för Sverige, och konstaterade att det var stor likhet mellan könen i utsatthet för partnervåld, blev hon utsatt för påtryckningar från bland annat nationella sekretariatet för genusforskning, tills hon valde att ta avstånd från att sprida resultaten. https://bittergubben.wordpress.com/2013/10/27/gunilla-krantz-backar-om-partnervaldet/

Advertisements

Written by bittergubben

3 mars, 2014 den 20:51

8 svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. Wedins vinkling blir till slut att den är odemokratiskt för att den har fel i sak

    Jag har lyssnat två gånger, och det var inte alls vad jag hörde honom säga.

    Han kommenterade att politikerna känner in vad som är populärt, och det feministiska synsättet är populärt. Sedan noterade han att det är inte är en bra analys, eftersom det står i konflikt med vetenskapliga rön – och vetenskap handlar inte om popularitet, utan fakta. Om något är det alltså vetenskapen som är odemokratisk. 😉

    Det finns inget i sig i den demokratiska processen som garanterar att de idéer som är bäst underbyggda vinner i opinionen. Om det vore så skulle vi inte behöva bekymra oss om missnöjes- och andra populistiska partier.

    Det som kanske hade varit överkurs vore att notera att den populistiska feminismen slår an rejält på strängar som är nedärvda genom generationer: kvinnlig skyddsvärdhet och manlig ridderlighet. På grund av det behöver inte feministiska argument vara sanna – det räcker med att de känns sanna!

    Ulf T

    3 mars, 2014 at 22:00

    • Jag uppfattar det som att frågan om varför statsfeminismen är odemokratisk, den är fortfarande aktuell när de säger:
      AP: ”Om det här är populärt bland folket, vad är ditt problem?”
      EW: ”Problemet är att det här är inte en särskilt bra analys. Demokrati, det innebär politiskt att det är populariteten av partierna som avgör, men i vetenskapen, där är det ju faktiskt den verkliga bilden som stämmer.”

      Man bör kanske se Wedins svar som icke-relaterat till frågan om statsfeminismen som odemokratisk, men jag uppfattar definitivt Pascalidous fråga som varandes om just det; hur kan den ses som odemokratisk om folket vill ha den?

      bittergubben

      4 mars, 2014 at 12:57

    • @bittergubben:

      Man bör kanske se Wedins svar som icke-relaterat till frågan om statsfeminismen som odemokratisk, men jag uppfattar definitivt Pascalidous fråga som varandes om just det; hur kan den ses som odemokratisk om folket vill ha den?

      Fällan här är förstås att Erik aldrig påstod att feminismen var odemokratisk. Däremot försökte han förklara hur den är ovetenskaplig. Ordet ”odemokratisk” misshandlas rätt mycket idag, IMHO.

      Låt oss ta ett annat exempel för att belysa:

      SOM-undersökningen för år 2012 angav att andelen som ansåg att det var ett mycket bra eller ganska bra förslag att ”ta emot färre flyktingar i Sverige” ökade till 45% från 41% året innan. 29% ansåg att det var ett dåligt eller mycket dåligt förslag. 26% ansåg att det var ett varken bra eller dåligt förslag. Således var andelen som ansåg att förslaget var bra större än andelen som ansåg att förslaget var dåligt.[7]

      20-22% av Miljöpartiets och Vänsterpartiets sympatisörer, 53% av Moderaternas sympatisörer, 94% av Sverigedemokraternas sympatisörer, och 34-42% övriga partiers sympatisörer ansåg att förslaget var bra. För män och kvinnor var siffrorna 50% och 41%. Åldersskillnaderna var små. Siffrorna innebär inte alla andra ansåg att förslaget var dåligt eftersom det finns en grupp av oredovisad storlek som angav att förslaget varken var bra eller dåligt.

      Huruvida Metapedia är en lämplig källa lämnar jag därhän. Anta att ovanstående är korrekt – är det då demokratiskt eller odemokratiskt att anse att Sverige borde ta emot färre flyktingar?

      Jag hävdar att det är helt i linje med demokratiska principer att fråga människor vad de tycker och att redovisa det. När partier sedan röstas in i Riksdagen och agerar utifrån vad de sade att de skulle göra, alt. omväljs i nästa val, vare sig de höll sina löften eller inte, så ser vi den demokratiska processen i aktion.

      Så om frågan var huruvida stats-feminismen var ‘odemokratisk’, kan man väl säga att Erik svarade något undanglidande, men i princip ”nej”, dvs politiker agerar på vad som är populärt, och feminismen är populär. ”Odemokratisk” skall inte användas som skällsord för saker som vi inte gillar.

      Låt oss ta ett knepigare exempel: USAs krigsförklaring mot Irak kom till i enlighet med den demokratiska processen, men beslutsunderlaget – ‘bevisen’ för Iraks innehav av massförstörelsevapen – kom fram på mystiska, och allt annat än demokratiska, vägar. Det skadar den demokratiska processen om politiker tvingas fatta beslut baserat på ofullständig eller felaktig kunskap; det gagnar den demokratiska processen att ta fram bästa möjliga underlag, vilket i sin tur förutsätter att man tillåter olika infallsvinklar och en öppen debatt. Meningarna går isär om huruvida Colin Powell hade anledning att misstro bevisen när han presenterade dem inför FN och världen, och det är förstås avgörande för huruvida han agerade odemokratiskt.

      Det i sin tur leder väl till frågan om feminismen medvetet går emot sin egen förståelse och därmed aktivt undergräver den demokratiska processen. Det tror i alla fall inte jag.

      Ulf T

      4 mars, 2014 at 13:34

    • Pascalidou sa ”Du har talat om att det finns en statsfeminism, och att den är odemokratisk, hur menar du då?”, och det protesterade inte Wedin emot.

      När det blir repressalier för de som uttrycker ”fel” åsikter, då blir det odemokratiskt. Även om inte feminismen som sådan behöver vara odemokratisk, så finns det högljudd feminism som motsätter sig att motståndare får yttra sig, vilket lett till ett odemokratiskt debattklimat.

      bittergubben

      4 mars, 2014 at 19:10

    • @bittergubben:

      Pascalidou sa ”Du har talat om att det finns en statsfeminism, och att den är odemokratisk, hur menar du då?”, och det protesterade inte Wedin emot.

      Du har rätt. Frågan känns som en typisk fälla.

      Jag sökte lite för att försöka hitta var någonstans Erik har talat om att ung. ”det finns en statsfeminism och den är odemokratisk”. Han skulle förstås ha protesterat mot själva formuleringen, eller åtminstone förtydligat att statsfeminismen i sig kan sägas vara ett demokratiskt uttryck, men att det inte betyder att det inte finns tydligt odemokratiska inslag inom feminismen.

      Nu noterade jag ju själv att vetenskapen är odemokratisk, dvs den vetenskapliga metoden bygger inte på majoritetsbeslut. Dock är inte vetenskapen antidemokratisk, vilket kanske är det ord man borde använda istället. Den demokratiska processen och den vetenskapliga metoden kompletterar varann utmärkt.

      I t.ex. direktiven till Mansutredningen (2012:97) står inget om att man skall anlägga ett feministiskt perspektiv, eller att man skall utgå ifrån idén om Könsmaktsordningen eller att kvinnor är underordnade. Man nämner iofs speciellt mäns våld mot kvinnor, men räknar också upp ett antal områden där män är utsatta. Instruktionen var att redogöra för ‘relevant forskning’. Någonstans på vägen kom det tydligen att tolkas till ‘relevant feministisk forskning’, eftersom hela utredningen präglades av ett feministiskt genusperspektiv, och alternativa perspektiv från tunga namn som t.ex. Baumeister och Straus helt saknades.

      Nå, jag tror jag fortsätter diskussionen i Genusdebattens kommentarsfält om just vad Statsfeminismen är.

      Ulf T

      5 mars, 2014 at 09:01

  2. Ulf T:
    ”Det som kanske hade varit överkurs vore att notera att den populistiska feminismen slår an rejält på strängar som är nedärvda genom generationer: kvinnlig skyddsvärdhet och manlig ridderlighet. På grund av det behöver inte feministiska argument vara sanna – det räcker med att de känns sanna!”

    Jag tycker inte att det är ”överkurs” alls, utan snarare ett av de viktigare argumenten för att feminismen i själva verket är synnerligen ”traditionell”, ”stereotyp” och ”normtrogen” (och inte alls ”normkritisk” som man menar sig vara), i synnerhet gentemot de ”strängar som är nedärvda genom generationer: kvinnlig skyddsvärdhet och manlig ridderlighet”. Ingen illustrerade väl heller det bättre, än den i P1 Debatt avslutande Mats Söderlund, som lyckades med konststycket att argumentera för att män inte skulle känna skuld, samtidigt som han lyckades dra åt tumskruvarna på männen ännu ett varv, genom att uppmana och uppfordra till ännu mera ridderlig handling från mäns sida gentemot kvinnor, genom att de ömson skulle ”stiga fram” (och fysiskt beskydda kvinnor i nöd) och ömsom ”träda tillbaka” (för att ”ge plats” och ”lyfta fram” kvinnor till attraktiva positioner) – och aldrig aldrig tänka på sina egna behov och önskemål… Var finns potentialen till ”jämställdhet” i detta? Jag ser mest en servilitet och underdånighet inför ”Kvinnan” i detta, en slags gynocentrism eller rentav en modern ”gudinnekult”. (Och vet ni vad? Jag är inte intresserad…)

    John Nilsson

    4 mars, 2014 at 00:46

  3. […] Bittergubben: ”Erik Wedin i P1 debatt – hur mycket ojämställdhet tål Sverige?” […]

  4. […] vill också gärna länka till bittergubbens utmärkta genomgång av debatten i Kulturhuset tidigare i […]


Vill du svara på en indenterad kommentar, svara på första kommentaren i den sekvensen.

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: