bittergubben

ytterligare en av de kränkta vita männen

Gunilla Krantz ”backar” om partnervåldet

with 6 comments

MiT: ”Ni vet den där lilla studien som handlade om att även män är utsatta [för] våld? Nu har författaren blivit dragen i örat och fått kalla fötter…” http://toklandet.wordpress.com/2013/10/25/ajajaj-hon-ar-dragen-i-orat/

Studien ifråga är: “Men’s and women’s exposure and perpetration of partner violence: an epidemiological study from Swedenhttp://www.biomedcentral.com/1471-2458/12/945/

Over the past 30 years, intimate partner violence (IPV) against women and its health consequences has become a well established research area and is recognized worldwide as a significant public health issue. Studies on IPV directed at men are less explored, however recently women’s use of IPV and men’s victimization is gaining growing attention. Earlier population-based studies performed in Sweden have primarily investigated men’s violence against women, while women’s use of violence and men’s exposure as well as the existence of controlling behaviours have been neglected research areas This explorative study investigated the exposure to and perpetration of intimate partner violence, the use of control behaviours and the associated risk factors among a sample of Swedish men and women.”

Det var så dags att man började beakta båda sidor.

Krantz har även varit med på rapporten: “Self-reported exposure to intimate partner violence among women and men in Sweden: results from a population-based surveyhttp://www.biomedcentral.com/1471-2458/13/845 (kom dit via http://patersemperest.blogspot.se/2013/10/genus-och-vald-i-nara-relationer.html)

Den studien var större än den förstnämnda, den baseras på svar från 573 kvinnor och 399 män, så jag utgår från den. Liksom den förstnämnda kommer den fram till att utsatthet för partnervåld det senaste året är ganska jämställt. Båda studierna hade högt bortfall: “overall non-response rates were high for both women (38%) and especially for men (54.6%), which suggests caution in the interpretation of the results. The differing response rates among women and men also complicate the comparability of IPV between these two groups.”

Det hela har lett till uppmärksamhet i media om att partnervåldet faktiskt är ganska jämställt.

Efter påtryckningar från nationella sekretariatet för genusforskning, och andra, har hon nu valt att ”backa”. Nationella Sekteriatet för Genusforskning hävdar t.ex. att: ”Men vad jag förstår så handlar det våld som kvinnor utövar om i första hand försvarsvåld. Det är ju en väldig skillnad.” http://www.svt.se/nyheter/sverige/kritik-mot-valdsrubrik-fran-genussekretariat

Den normala tågordningen. Man kämpar för att etablera bilden av att det bara är männen som slår. När det i ett sammanhang inte går att förneka att kvinnorna också slår, hävdas att det huvudsakligen är i självförsvar. Men hur stor andel av respektive köns partnervåld är egentligen självförsvar?

Reasons for using IPV were given by 9.6% (n = 55) of the women and 8.0% (n = 32) of the men in the total sample. The most common reason was having felt offended and/or hurt (54.5% of the women and 50.0% of the men; Table 6). Other commonly reported reasons for using IPV included fear and self-defence (30.9% of the women and 18.8% of the men), alcohol or drug use (16.4% of the women and 31.3% of the men) and loss of control (18.2% of the women and 25.0% of the men). No statistically significant differences between women’s and men’s responses were observed.”

Alltså, det är ganska lika. Vilket är det normala resultatet. Det är bara i den feministiska propagandan som partnervåldet är så väsensskilt, att kvinnornas våld främst är självförsvar. I verklighetens partnervåld finns inga skillnader som på något som helst sätt kan mäta sig med könsskillnaden i hur samhället ser på partnervåld: mäns våld mot kvinnor ses som ett jätteproblem, medan kvinnors våld mot män bara ses som ett problem i den mån man diskuterar det – i det läget kan det ju hota fokuseringen på mäns våld mot kvinnor. Och det är ett fokus som är viktigt för kvinnolobbyns verksamhet.

Krantz: ”[Jag har] kontaktats av myndigheter och organisationer som menar att vi nu ödelägger ett långt och mödosamt arbete som dessa organ gjort för att minska mäns våld mot kvinnor och man är orolig för att all uppmärksamhet nu ska falla på männen såsom att medel till kvinnojourer minskar etc.” / ”Kvinnor är utsatta för grövre våld än män, har fler och mer allvarliga symtom av att vara utsatta för våld och gör mer drastiska förändringar i sitt vardagsliv än män gör då de är utsatta för våld från en partner. Detta senare här har inte alls uppmärksammats utan allt fokus har lagts på att män skulle vara lika utsatta eller mer än kvinnor – det är en total förvrängning av våra resultat.” http://www.svt.se/nyheter/sverige/en-total-forvrangning-av-vara-resultat

In total, 10.1% (n = 58) of the women and 6.5% (n = 26) of the men experienced social consequences of having been exposed to IPV […] The differences between women’s and men’s responses were not statistically significant (p > 0.05).”

Jag ser inte var studien mäter våldets grovhet, men ok, antagligen är män överrepresenterade när det gäller det grova våldet, när det gäller skador, och graden av rädsla hos offret. Men det finns ingen grund att hävda att det skulle bero på könsmaktsordningar eller att män skulle vara ondare än kvinnor, saker som har varit feministiska mantran. Det är mer troligt att det handlar om det bland förövarna, precis som hos befolkningen i stort, är relativt vanligt att männen har mer muskler än sina partners, kvinnorna mindre.

Och även i sådana frågor, där vi måhända har en faktor 2-3, så gäller det att där finns inga skillnader som på något som helst sätt kan mäta sig med könsskillnaden i hur samhället ser på partnervåldet. [Dessutom har vi då lämnat de höga frekvenser som kvinnolobbyn alltid utgår från när de diskuterar mäns våld mot kvinnor. Anser de att det är det bara är grova våldet som ska räknas, så är det extremt märkligt hur de utgår från det lindrigare våldet när de diskuterar hur vanligt det är med mäns våld mot kvinnor.]

Studien ägnar sig mycket på utsatthet tidigare i livet, där de får en påtaglig könsskillnad. Jag är övertygad om att självrapportering om sådant som hänt nyligen är mer korrekt, ju äldre det blir desto mer muteras minnena och färgas av normer etc. Skulle även misstänka att män är mer benägna att värdera äldre händelser efter hårdare kriterier. En smäll för en månad sedan, räknas som en smäll, men för att en 15 år gammal smäll fortfarande skall räknas, så måste det ha varit en rejäl smäll. Annars blir det något omanligt och ynkligt över det hela, att åma sig över en skitsak som hände för så länge sedan.

Några ytterligare röster om Krantz och påtryckningarna från genussverige:

Ninni: ”Förfasar Sekretariatet för genusforskning en framtid där det är lika synd om [de drabbade] männen? Jag längtar efter den dagen då vi ser individer istället för kön.” http://genusdebatten.se/sa-var-det-locket-pa/

Larsson: “Jag tycker det är märkligt att man inte vill diskutera resultatet offentligt. Vetenskapens roll i samhället måste vara ett bildningsideal, där man faktiskt försöker sprida det man vet, för att motverka fördomar och ge möjligheten för lekmannen att bilda sig en uppfattning av vad som är rimligt eller inte, när det kommer till politiska beslut som konsekvenser av kunskapen. Jag har ingen förståelse för att man under press då väljer att tiga, för att man anser att vissa kommer missförstå resultatet.” http://flyingmartin.blogspot.se/2013/10/vi-vill-inte-diskutera-vara-resultat.html

Susanna Varis: ”Från bland andra Nationella Sekretariatet för Genusforsknings och kvinnojourers sida vill man alltså inte få någon som helst konkurrens om problemformuleringsprivilegiet och då ska misshagliga studier stoppas ner i byrålådorna och gömmas undan. […] De artiklar jag läst om detta har knappast dragit några stora växlar på detta faktum, det har snarare oftast nyanserats med omständigheter som att kvinnor ändå utsätts för grövre våld och att ofta har den utsatte mannen också själv varit utövare.” http://www.susannavaris.com/blogg/2013/10/inga-nyanser-av-svartvitt/

MiT: ”Myndigheter och organisationer har lagt sig i… Låt mig gissa, det är bl a Roks, SKR och förmodligen Kvinnolobbyn plus några till och dessa har förmodligen också utnyttjat någon runt Arnholm (kanske t o m Arnholm själv) för att lägga press på Krantz. Var det kanske små subtila grejer om minskade anslag? Sen verkar det som om Krantz själv är mycket obekväm med detta och det tycks som om hon markerar med sina mail, varför annars skriva att hon fått påtryckningar från myndigheter!! och organisationer? Jag hoppas i alla fall att det var markeringar från henne! Det hade ju varit bättre att helt enkelt bara hålla käft om sådant om hon verkligen menade det hon sa? Nu fattar ju alla hur det gått till…” http://toklandet.wordpress.com/2013/10/26/lite-genusblandat/

Annonser

Written by bittergubben

27 oktober, 2013 den 18:42

Publicerat i Uncategorized

Tagged with ,

6 svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. […] Bittergubben om detta här. […]

  2. ”Så fungerar ideologiskt driven forskning.”

    http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/ovalkomna-resultat-tystas_8661668.svd

    Ljuset finns på SvD!

    Malte Skogsnäs

    28 oktober, 2013 at 06:30

  3. Tack för länken till studien. Stort bortfall…

    Jag ser att de använde Conflict Tactics Scale (CTS), som utvecklades av Murray Straus. Det är, som det verkar, den mest använda och troligen mest objektiva metoden att mäta partnervåld. Den länkade artikeln sammanfattar och kommenterar en del kritik som riktats mot metoden. Det känns onekligen som om grundtemat i en hel del av kritiken är att metoden måste vara fel, eftersom den ger oönskat resultat, men Straus’ kommentarer känns balanserade och övertygande.

    Ulf T

    28 oktober, 2013 at 08:57

  4. Om man känner för att kartlägga vilka som tryckt på så är väl i alla fall mailen offentliga handlingar.

    Andreas

    29 oktober, 2013 at 23:44

  5. […] När Gunilla Krantz publicerade motsvarande studier för Sverige, och konstaterade att det var stor likhet mellan könen i utsatthet för partnervåld, blev hon utsatt för påtryckningar från bland annat nationella sekretariatet för genusforskning, tills hon valde att ta avstånd från att sprida resultaten. https://bittergubben.wordpress.com/2013/10/27/gunilla-krantz-backar-om-partnervaldet/ […]


Vill du svara på en indenterad kommentar, svara på första kommentaren i den sekvensen.

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: