bittergubben

ytterligare en av de kränkta vita männen

Feminismens ”kvalitativa” diskurs

with one comment

Inom sociologi är det vanligt att man gör kvalitativa studier, för att utforska vilka frågor man vill ställa, för att få idéer till modeller. Ett litet antal personer som representerar det man vill studera, utfrågas ingående, med många öppna frågor där den intervjuade får berätta fritt. Detta ger förslag till samband, exempel på hur världen kan se ut. Sedan använder man kvantitativ analys för att avgöra om de modellerna och idéerna man fått fram stämmer överens med verkligheten, genom att studera data för ett stort antal individer.

Inom feminismens så kallade genusvetenskap, där kringgår man de kvantitativa studierna, man ordnar dem så man får det resultat man vill ha eller så hoppar över dem helt och hållet. Man gör en stor mängd kvalitativa studier, med personer som har lämpliga erfarenheter/attityder, och tar också ett stort antal personliga berättelser. De berättelser som bekräftar feminismens värderingar – att kvinnor är bra, goda och diskriminerade, och att män är dåliga, onda och priviligierade – samlas ihop och sprids. Berättelser som ger motsatt intryck finns inget intresse för. Man skapar därigenom en diskurs av berättelser som visar det man vill visa. En sådan diskurs kan inte mer än påvisa förekomst, den kan inte utgöra grund för att bedöma hur vanligt något är, eller göra några som helst jämförelser mellan könen, men feminister verkar uppfatta den som en representativ beskrivning av verkligheten – diskursen utgör deras verklighet.

Betrakta t.ex. barn som blir misshandlade av en förälder. Man hör ofta feministiska historier om hur synd det är om barn som blir misshandlade av pappa – men när hörde du senast en feminist berätta om hur synd det är om ett barn som blir misshandlat av mamma? En feminist svarar ofta att sådant i stort sett inte förekommer, det är männen som misshandlar, inte kvinnorna – det är ju vad som bevisas av den feministiska diskursen. Men i verkligheten är det VANLIGARE att en mamma misshandlar sitt barn är att en pappa gör det.

I den mån man gör kvantitativ analys är man noga med att bara utföra sådana undersökningar som bekräftar den bild man vill måla upp. Kvinnor är bra, goda och diskriminerade, män är dåliga, onda och priviligierade. Den kvantitativa analysen ses inte som ett sätt att pröva sina hypoteser, utan som ett arbete som behöver göras får att få vetenskaplig legitimitet åt sina teser. Man trixar med ledande frågor, definierar nyckelord på märkliga sätt, gör tolkningar som inte stämmer med det empiriska materialet och använder sig av statistiska felkällor för att få de resultat som man vill ha. Istället för att ha ett neutralt språk för att beskriva och undersöka verkligheten, som man gör inom seriösa vetenskaper, använder man värdeladdade ord, som gör att man bestämt resultatet innan man gjort några undersökningar. Betrakta t.ex. diskussionen kring den genusvetenskapliga rapporten ”Slagen Dam”.

Den feministiska diskursen kan beskrivas som intellektuell porr för manshatare. Som en underhållningsprodukt, där de enskilda exemplen har en grund i verkligheten, men där helheten inte alls är representativ för verkligheten. Ungefär som pornografin. Det förekommer ju i verkligheten att kvinnor är bisexuella nymfomaner med jättebröst, men deras förekomst i verkligheten är mikroskopisk jämfört med deras förekomst i porrfilmer. Porrkonsumenter är medvetna om att porren är en underhållningsprodukt, men många feminister har den feministiska diskursen som verklighetsbild.

Och att använda en sådan diskurs i skolundervisningen? Och kräva att pojkarna skall hålla med?

Advertisements

Written by bittergubben

25 juli, 2011 den 20:35

Publicerat i Uncategorized

Ett svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. […] Feminismens “kvalitativa” diskurs – Ett selektivt urval av vilka historier man berättar om, för att måla upp en bild där kvinnor är bra, goda och diskriminerade, medan män är dåliga, onda och priviligierade. Istället för att försöka få en helhetsbild och kvantitativa studier för att ta reda på hur det egentligen ser ut. […]


Vill du svara på en indenterad kommentar, svara på första kommentaren i den sekvensen.

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: