bittergubben

ytterligare en av de kränkta vita männen

Den viktigaste mansfrågan i dagens Sverige: den feministiskt vinklade diskursen

with 7 comments

I den offentliga diskursen – i gammalmedia, inom akademiska sammanhang, i politik, även inom skola och dagis – så finns en feministiskt vinklad diskurs. Kvinnor måste respekteras, men det är ok att snacka skit om män. Kvinnor är ett syfte, frågan hur samhället skall bli bättre för kvinnor ställs i alla sammanhang – män är istället ett problem, och frågorna som ställs är hur samhället skall hantera detta problem. Man bedriver kvinnoforskning för att lyfta fram kvinnor och hjälpa kvinnor inom allehanda områden, men problematiserar mannen med ”kritisk mansforskning”. Det är bara på internetbloggar som den här kvinnochauvinismen utmanas.

Hur skall vi inom denna misandriska diskurs kunna komma tillrätta med andra mansfrågor? När de som tar upp mansfrågor ignoreras – eller om de lyckats bli tillräckligt kända för att bli uppmärksammade i gammalmedia, som Pär Ström, omgående blir hånade av feminister i media – hur skall då en konstruktiv debatt kunna föras?

Om någon hävdar att män drabbas av någonting, så är genast feminister där och förlöjligar det, det som män drabbas av är ju ingenting jämfört med det som kvinnor drabbas av – en slutsats de når genom att ignorera allt sådant som män drabbas av, och överdriva sådant som kvinnor drabbas av, inklusive att skapa och underhålla rena myter.

Vi måste utmana den kvinnochauvinistiska feminismens tolkningsföreträde och värderingar. Om männens väl var lika viktigt som kvinnornas väl – om män och kvinnor var lika mycket värda i den offentliga diskursen – så skulle de andra mansfrågorna lösa sig.

Att prata om andra mansfrågor men skippa feminismkritiken?

Feministen Lisa Magnusson skriver på sin blogg angående Per Ströms bok ”Sex Feministiska Myter”:

”Tänk om Pär Ström istället skulle lägga sin tid och möda på att arbeta för det som uppenbarligen står honom närmare om hjärtat, nämligen mansfrågor. Det finns en rad områden där män är missgynnade. Några exempel: Att pojkar halkar efter flickor i skolan, att pappor fortfarande inte ses som fullgoda föräldrar utan konstant förbises i familjerättsprocesser – för till skillnad från vad Pär Ström och hans gelikar själva anser så finns det inga belägg för att män skulle vara sämre än kvinnor på att ta hand om barn. Att många män är så väldigt ensamma och utsatta, att de överhuvudtaget lever ett mycket hårdare liv än kvinnor och dör tidigare.

Det finns ju så väldigt mycket bra och konstruktivt som Pär Ström skulle kunna göra istället för att sprida etter om kvinnor.”

Han sprider inte etter om kvinnor, utan om feminister. Och var hävdar Ström att män skulle vara sämre på att ta hand om barn? Jag har läst en del på hans blogg och har inte lagt märke till att han skulle ha skrivit något sådant. Skulle vara lämpligt med citat för att motivera påståendet att Ström hävdar något sådant. Jag får intrycket att det är väldigt vanligt att när en feminist anklagar en feministkritiker för att ha en åsikt, så är det en åsikt som hon själv hittat på att motparten har. Kvinnor är mer benägna att vilja ta hand om barn, män är mer benägna att satsa på karriär. Att erkänna en dylik statistisk skillnad mellan könen innebär inte att säga människor inte är kapabla att utföra andra handlingar än de som personer i samma kön är mest benägna att göra.

Anledningen till att jag tar med citatet är att synsättet att feministkritiker borde diskutera mansfrågor istället för att kritisera feminismen. Magnusson är tillräckligt måttlig i sin feminism för att erkänna att det finns en rad områden där män är missgynnade. Det finns en del feminister som gör liknande uttalanden, att mansfrågor finns men att feminismen inte är en del av problemet, inte hindrar mansfrågor. Men det är just det som feminismen är och gör.

De feministiska myter som Ström angriper är ju paradexempel på sådant som används för att förlöjliga de som vill prata om mansfrågor. Att deras fjuttiga mansfrågor inte är någonting jämfört med de enorma kvinnofrågorna – är det då inte legitimt att försvara sig med att påpeka hur dessa kvinnofrågor ofta består huvudsakligen av lögner och hype? Hur skall vi kunna göra meningsfulla jämförelser mellan könen, och ha meningsfulla debatter om situationen mellan könen, när ena sidans perspektiv inte får framföras annat än på privata internetbloggar och den andra sidans perspektiv inte ska behöva utsättas för någon som helst saklig granskning, inte ens när den framförs som statsfeministisk regeringspolitik?

Det är en viktig mansfråga – i min mening den viktigaste – att vi får mer balans i debatten. Då krävs det att det blir rumsrent att framföra även mansfrågor, och att det feministiska perspektivet inte längre är så heligt att det inte får utsättas för kritisk granskning. Med sin bok ”Sex Feministiska Myter” har Ström gjort ett viktigt bidrag i denna viktiga mansfråga.

Att utmana feminismen dominans och dess undanträngande av mansfrågor är inte ett sidospår – det är den viktigaste mansfrågan. Hur komma framåt? Jag tror faktiskt att gnällande är en bra idé. Levereras det välformulerat, med bra argument och till rätt parter ger det i långa loppet resultat. Det är något som vi kan lära oss av feminismen – som ju demonstrerar att man inte ens behöver ha särskilt bra argument.

Visst, det har blivit bättre de senaste åren. När Ström släppte sin senaste bok så blev den uppmärksammad i gammalmedia, och i vissa fall med positiva recensioner. Men det är ännu så länge att betrakta som undantag, normen är att de som på allvar förespråkar att könen skall ha samma rättigheter och skyldigheter – de som alltså är emot den moderna feminismen – hånas och förlöjligas.

Advertisements

Written by bittergubben

4 juli, 2011 den 22:38

Publicerat i Uncategorized

7 svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. Strålande, fräscht, nytt! Ett lyft ännu en nivå av feminist-och feminismkritiken. En träffsäker beskrivning av feministernas fulgrepp och en lisa för ens rättskänsla!

    Musse Pig

    4 juli, 2011 at 22:57

  2. Jag håller med om att debattklimatet och själva attityden hos debattörer och politiker är den viktigaste mansfrågan. Själv har jag, förutom fullgjord värnplikt, aldrig drabbats av någon av de verkliga orättvisorna som annars drabbar män, t.ex. falskanmälningar, vårdnadstvister, faderskapsmål etc. Sexköpslagen och kvinnofridslagen är lika irrelevanta i min vardag som det urgamla förbudet att släppa svin i ollonskogen. Kanske för att jag är värdekonservativ och har sett till att ha en stabil kärnfamilj så att jag kan ge mina barn en trygg uppväxt. Vilket förstås kräver en hel del kompromisser för att hålla ihop äktenskapet i flera decennier, men det är det värt.

    Det jag vänder mig mot är att nästan dagligen matas med feministvinklade drapor om den kollektiva skulden, bruket av ordet ‘gubbe’ och en massa annan osaklig smörja, via både krönikörer och nyhetsreportage i rikstäckande massmedia. Alltihop godkänt av chefredaktörer och betalt via annonsörer, licenspengar och skattemedel. Det är dags att resa sig och säga ifrån.

    Vi ska inte ge oss förrän jordgubben möter samma öde som negerbollen.

    Olle

    5 juli, 2011 at 02:03

  3. Väldigt bra skrivet.

    Medborgare X

    5 juli, 2011 at 08:51

  4. Instämmer helt med inlägget. Därtill är bloggen mycket bra! Du måste ha lagt ned ett s.k. hästjobb.
    Med tanke på innehållet, så tror jag att Du är insatt i ämnet…

    Hjalmar

    5 juli, 2011 at 13:49

  5. Typiskt för denna kritik är att den som så ofta anklagar Pär för just dem felbeteenden som han försöker väcka uppmärksamhet för att feminister ständigt uppvisar. Jag är inte säker om de är för trögtänka för att förstå syftet med hans blog och oförmögna att se bjälken i sitt eget öga eller om de försöker vända på anklagelsen som en oseriös argumentationsform.

    michaeleriksson

    5 juli, 2011 at 19:37

  6. […] gå till botten med olika problem. Men det är just det att det är feminismen som är problemet, det är den feministiskt vinklade diskursen som är den främsta mansfrågan. Om samhället började värdera mäns väl och ve lika mycket som det bryr sig om hur det går […]

  7. […] Den viktigaste mansfrågan i dagens Sverige: den feministiskt vinklade diskursen – En del feminister tycker att feminismkritiker borde diskutera bara mansfrågor, och sluta kritisera feminismen. Men det är den viktigaste mansfrågan, kommer vi tillrätta med den så kommer de andra att lösa sig. […]


Vill du svara på en indenterad kommentar, svara på första kommentaren i den sekvensen.

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: