bittergubben

ytterligare en av de kränkta vita männen

Grundskolepågar, bli gerillastudenter!

with one comment

En gerillaingenjör gör inte det som chefen sagt åt honom att göra. Han låtsas arbeta med det, men i hemlighet arbetar han med någonting annat, som chefen sagt att han inte skall lägga tid på, men som gerillaingenjören tror har större värde för företaget.

Går du i en antipojkskola, där undervisningen är flickanpassad och lärarinnorna kvinnochauvinistiska? Överväg att bli gerillastudent.

Som gerillastudent skulle du istället för att göra de uppgifter som fröken ålägger dig, själv välja hur du studerar, själv ta ansvar för att du lär dig det som du behöver lära dig. I årskurs 8-9 behöver du kanske kompromissa för att få betyg till urvalet till gymnasiet, men efter gymnasiet finns högskoleprovet som ett alternativ. I lägre årskurser, där du inte behöver betygen för att komma vidare, räcker det att du ordentligt lär dig det som du behöver lära dig – svenska, engelska, matematik och allmänbildning. Sikta på att vara bland de bästa i klassen i det som är meningsfullt att lära sig. Det är inte nödvändigt att bränna energi på sidoämnen, där undervisningen består av att man en tid studerar ämnet i skolan, har ett prov och sedan inte återkommer till ämnet. Om inte ämnet är viktigt nog för att undervisningen skall komma att återkomma till det, är det antagligen inte viktigt nog för att plugga. Du behöver inte fjäska, eller flitigt göra ålagda uppgifter när dessa inte är meningsfulla för din utveckling. Sådant fjäsk, flit och plugg av sidoämnen blir aktuellt först i de högre årskurserna i den mån du kan ha behov av betyg för att läsa vidare.

Om skolan erbjuder en feministisk, flickanpassad undervisning, avsedd att få dig som pojke att vantrivas i skolan, skit då i de delarna av undervisningen, och se till att lära dig det som du behöver lära dig.

Studieteknik. Se till att du har tillgång till en bra studiemiljö för att kunna plugga ordentligt när du behöver det. Finns ingen lung och ro i hemmet se efter alternativ som att sitta i ett läsrum på ett bibliotek. Arbeta med att utveckla din studieteknik så att du kan plugga effektivt.

Toppinlärning vs utspridningseffekt. Många studerar som så att man läser något i skolan, pluggar inför provet, tar provet och sedan glömmer man det hela. Vad är vitsen med sådan toppinlärning? Det handlar enbart om kortsiktig maximering av provresultat. Bäst långsiktig inlärning i förhållande till ansträngning får man genom att sprida ut repetitionerna av materialet under flera månader.  På engelska kallas det för spacing effect.

Pröva att sträckläsa läroboken, där du utan att försöka lära dig utantill ändå går in för att förstå det mesta av stoffet i varje avsnitt.  Även om du inte lär dig det utantill, så får du ändå en bekantskap med relevanta koncept, och hur de hänger ihop. Ibland är det lättare att förstå ett koncept om man redan har sett vad det skall användas till, materialet som bygger vidare. När sedan materialet dyker upp i undervisningen återstår bara finslipning och utantillinlärning. Upprepa sedan mot slutet av läsåret, läs igenom läroboken en gång till, men nu som repetition, för att täcka luckor.

Q-seeking vs vetgirighet. För bästa provresultat kan man studera lärarens inställning till ämnet, vad vederbörande antagligen tar med på provet, hur tidigare prov har rättats. Sådant kallas q-seeking och är enbart meningsfullt om du kortsiktigt behöver betyget. Gerillastudenten bryr sig inte om att studera läraren för att luska ut vad denne vill, utan studerar istället ämnet. På lång sikt ger detta djupare kunskaper.

Matematik. Den finns en konflikt mellan undervisning och inlärning. Vid undervisningen måste fröken utgå från att många elever är ointresserade av materialet, och ha någon form av övervakning av att arbetet blir gjort. T.ex. en stencil med ett stort antal uppgifter där eleven mekaniskt upprepar samma moment. Det är då lätt för fröken att kontrollera att uppgifterna är ifyllda. För inlärning är det dock bättre att upprepa förståelse av materialet än den mekaniskt upprepade appliceringen, som inte fördjupar förståelsen.

Istället för att ta 30 likadana uppgifter som löses på samma sätt, där det inte är någon upprepning av förståelse utan bara av mekanisk användning, ta och upprepa avsnitt istället. Om avsnittet är nytt, läs exempeltexten och försök lösa en av de enklare uppgifterna. När du löst den, eller om du kört fast och känner att du inte gör framsteg trots att du försökt klura ut det, gå vidare till nästa avsnitt. Om avsnittet redan är bekant, ta en godtycklig uppgift på avsnittet, lös den, gå vidare. Börja lektionens räkning med att titta på de problem som orsakade svårigheter under förra lektionen. När du kommit så långt fram att du inte har möjlighet att förstå eftersom materialet bygger vidare på sådant du inte kan, hoppa tillbaks så långt i boken att du kommer upprepa alla avsnitt som inte redan är självklara för dig.

Här får du ett flöde av varierade uppgifter. För varje uppgift, vad är det som skall åstadkommas, vilka tekniker använder man sig lämpligen av? Det är en stark kontrast till den mekaniska upprepningen av samma lösningsteknik på 30 uppgifter utan att behöva välja vilken lösningsteknik man skall använda. Istället för att förstå tekniken, mekaniskt upprepa den och sedan glömma den, så att man har luckor i sina kunskaper, så kommer man hela tiden tillbaks och upprepar. Har man glömt ett avsnitt upptäcker man därmed det. Det gör också att fokus hamnar på de avsnitt man har svårt för, det är där man blir tvungen att stanna och tänka. De avsnitt man redan kan tar ingen tid, bara ta en uppgift, lös den snabbt (i huvudet?) och gå vidare. Och vilken mix av problem tror du dyker upp på proven? 30 likadana, som alla löses på samma sätt, eller 30 olika uppgifter, som kräver olika lösningstekniker?

Svenska. Läs en bok åtminstone då och då. Både läromedel, facklitteratur och skönlitteratur. Praktisera konstant förbättring av ditt vokabulär. När du läser en text, är det några ord som du bara gissar vad de betyder? Slå upp några av dem och se vad de egentligen betyder. Likaså stavning och grammatik, som du kommer behöva lära dig. Kan du inte uttrycka dig på ett bildat sätt kommer folk att uppfatta dig som obildad. För att lära dig skriva ordentligt behöver du feedback på ditt språkbruk, det är svårt att se sina egna grammatiska tillkortakommanden, så här har du antagligen stor nytta av fröken. Även om du hoppar över uppgifter om att skriva texter om feminism/relationer/känslor, eller där man måste läsa ett omfattande men oviktigt material för att kunna skriva uppsatsen, skriv ordentligt när ämnet är fritt eller passar dig, även om det innebär att använda fritid. Återvänd till dina egna texter några månader efter att du skrivit dem och läs dem. Flyter språket? Hittar du några bättre formuleringar?

Snabbläsning. När man först lär sig läsa associeras olika ljud med olika bokstavskombinationer. Den resulterande kombinationen av ljud känns igen som ett ord. När man lärt sig läsa ordentligt, känner man igen orden, utan att ta omvägen över ljud. Många dröjer sig dock kvar vid en läshastighet som matchar talhastigheten. Det är synd. Hjärnan kan läsa mycket snabbare, med full läsförståelse, det är bara en fråga om att vänja sig vid den högre läshastigheten. Mig veterligen ger de flesta skolor ingen undervisning i snabbläsning, så du får köpa någon bok själv om hur man tränar snabbläsning.

Engelska. Vad du än är intresserad av kommer du förr eller senare att behöva engelska. Plugga, massvis med grammatik och glosor som du helt enkelt måste lära dig. Använd utspridningseffekten, läs långt i förväg i engelskaboken, och när läraren delar ut läxa att läsa det man läser i skolan, repetera istället tidigare kapitel och läs nya i förväg. När du blivit tillräckligt bra, så att du kan ”tänka” på engelska, plugga det då som du pluggar svenska, inklusive någon uppsats emellanåt. Förhoppningsvis är engelskaläraren villig att ge feedback på sådana uppsatser.

Hur hantera läraren? Om du skriver höga resultat på relevanta prov, har läraren inte så mycket att sätta emot när du ignorerar meningslösa inlämningsuppgifter. Om vederbörande gnäller kan det ignoreras. ”Jag är gerillastudent, jag tar ett eget ansvar för mina studier och väljer själv vilka uppgifter jag lägger tid på, i gengäld skriver jag i allmänhet högsta betygsnivå på prov som mäter färdigheter i svenska/matematik/engelska, och ok även på övriga prov.” Prov som inte mäter kunskap/färdigheter, utan mäter om man har de åsikter som läraren tycker man skall ha, och kunskap om tillhörande ideologiska dogmer, är inte värda att ta på allvar. Om du inte har en sådan nivå att du är bland de bästa i klassen i de kärnämnena, sätt då igång och plugga upp dig till den nivån. Prov i övriga ämnen kommer man ändå ganska långt på med allmänbildning och att vara stark i läsning, i synnerhet då om du sträckläst läroboken i början av läsåret – och det ger mer långvarig allmänbildning än toppinlärning inför provet. Du kan ju som sagt behöva kompromissa i årskurs 8-9 för att få betyg till gymnasiet. Annars finns ju risken att läraren inte sätter betyg på din färdighetsnivå utan utifrån att du inte lämnat in sådana inlämningsuppgifter.

Advertisements

Written by bittergubben

15 juni, 2011 den 20:58

Publicerat i Uncategorized

Ett svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. […] Grundskolepågar, bli gerillastudenter! – Om skolan inte är intresserad av att undervisa pojkar på ett fungerande sätt, gäller det som pojke att ordna med sina egna studier. […]


Vill du svara på en indenterad kommentar, svara på första kommentaren i den sekvensen.

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: