Feminister, för att döma en handling, byt kön!

Feminister gör ofta väldigt märkliga analyser av relationen mellan könen. Och byter man plats på könen så gör feministen en helt annan analys! D.v.s. feminister bedömer utifrån kön, inte utifrån handlingar.

Om person A slår sin partner B, är det ok eller hemskt? För feminister beror det på kön. Om A är en man och B en kvinna, då är det ett hemskt brott. Mannen är ett fruktansvärt monster som kvinnan behöver skyddas från. Och det behövs inga bevis, det räcker men påståendet att mannen slagit sin kvinnliga partner. Om däremot A är en kvinna och B en man, ja då hände det antagligen inte. Om det bevisligen är så att kvinnan slog sin manliga partner, ja då måste det ju ha varit i självförsvar. Och om det bevisligen är så att kvinnan har slagit helt oprovocerat, ja, då är det ändå henne det är synd om – tänk så dåligt hon måste må för hon skall drivas till ett sådant beteende, tänk vilka hemskheter hon måste ha varit utsatt för.

Feminister rationaliserar ofta den här sortens asymmetrier med kollektivistiska analyser. När en man slår så skulle det vara hemskare med motiveringen att det skulle vara vanligare att män slår. Och om en kvinna slår är inte det så upprörande, eftersom det skulle vara så att kvinnor sällan slår sin partner. D.v.s. istället för att döma utifrån handlingen, så skall man döma utifrån kollektivets beteende. Om en individ som utför en dålig handling räknas till ett godtyckligt definierat kollektiv som ofta utför sådana handlingar, skall då den individen dömas hårdare än en annan individ, som utför en exakt likadan handling, bara för att den andra individen räknas till ett annat godtyckligt definierat kollektiv som sällan utför sådana handlingar?

Nej, en individ skall inte dömas utifrån sitt kön eller vilket kollektiv som betraktaren vill räkna individen till. En individ skall dömas utifrån vederbörandes handlingar.

Den feministiska analysen blir ännu märkligare när man betraktar att det är lika (o)vanligt att en kvinna slår sin manliga partner som det är att en man slår sin kvinnliga partner. Feministerna blandar alltså grova sakfel med sin kollektivistiska analys.

En del feminister håller på och pushar för ett ytterligare expanderat våldtäktsbegrepp, där sex skall räknas som våldtäkt om det inte finns uttryckligt medgivande. Men byter man kön så är nog inte samma feminister lika övertygade längre. Betrakta nedanstående ”våldtäkt” som Juggen ”drabbades” av:

”Jag minns t.ex. tydligt när jag som 20-åring hade kommit hem till min dåvarande flickvän som hade haft en s.k. tjejmiddag med några väninnor. Jag gick in i hennes sovrum för att inte störa och lade mig för att sova. Jag väcktes så småningom av att hon hade klätt av sig och försökte få min penis erigerad. Hon luktade vin och var märkbart berusad, dessutom förvånade hennes beteende mig eftersom hon inte brukade ta initiativ till sex, åtminstone inte när hon var nykter. Tydligen hade vinet gjort sitt. Hon satte sig på mig och höll på tills hon var klar med sitt, medan jag betraktade eländet under tiden. När hon var klar sade jag att jag gärna ville fortsätta sova och vände mig om.”

Är kvinnan i den historien att betrakta som ett hemskt monster som borde låsas in i fängelse i flera år för att skydda stackars män från hennes hemska övergrep? Löjligt. Men det är vad många feminister hävdar, om man skall ta dem på allvar och göra det könsneutralt.